– Hur mycket kan man dialektifiera? Kan man säga Betlehäim i stället för Betlehem?
Vi bad Hanna Lagerström läsa in julevangeliet på dialekt, och det här är en av de frågor hon funderat på. För att förstå vad till exempel en skattskrivning och en ståthållare egentligen betyder har hon också läst in sig på religionshistoria och historia.
Julevangeliets berättelse är bekant från skoltiden, men där var det oftast någon av lärarna som läste det. Nu får hon för första gången själv läsa julevangeliet.
– Jag tror att jag aldrig tidigare har reflekterat över vad texten betyder, över vad det egentligen är som händer.
Hanna Lagerström har vuxit upp i en tvåspråkig familj som bott i både Korsnäs och Närpes. Hon är van att tala olika språk och dialekter och kallar sig själv språknomad.
– Jag har ju inget språk som känns som mitt – jag talar två dialekter om vartannat, standardsvenska och så mest finska på jobbet.
Hon säger att hon anpassade bort en del av sin Korsnäsdialekt efter att familjen flyttat till Närpes och hon fick kommentarer om hur hon pratade.
– Men det är inte ovanligt att jag säger hanje och hisin i samma mening.
(Båda orden – ”hanje” i Korsnäs och ”hisin” i Närpes – skulle på standardsvenska kunna ersättas med ”den här” eller ”han här”.)
Hjärtespråket
Det finns de som upplever att det är viktigt att en dialekt bevaras och att den som talar den ska följa vissa regler. Men för Hanna Lagerström handlar dialekten om frihet och kommunikation.
– Alla dialekter någon talar är ju rätt. Dialekten ska vara fri, det är det som är så fint med den. Och så är det fint när en människa pratar och man kan höra hela hennes geografiska historia.
Nyligen släppte hon ep:n Vill med raplåtar på dialekt, men redan 2016 dök låten Min tur ti gaa upp på nätet.
– Jag skriver på dialekt för att det ger en större frihet än att skriva på standardsvenska.
Hon upplever att dialekten har flera olika uttryck för samma sak och att den också hjälper henne att skapa mera nyskapande rim.
– Jag rimmar mycket när jag rappar, och på dialekt är det helt andra ord som rimmar.
Lagerströms förhållande till dialekten som ett språk man kan använda i skapande verksamhet fick sin början på Närpes teater där hon spelat sommarteater.
– Där var dialekten en naturlig del i skapandet. Jag upplever att den fyller ett behov på teatern, allt kommer mycket närmare när man talar på det språk som är ens hjärtespråk.
Dialekten ger hennes låttexter en lokal prägel, den berättar varifrån hon kommer. Och hon tror att det är just kopplingen till ursprunget som gör att dialektmusik är populär bland människor som kommer från Österbotten men inte längre bor där.
– Den påminner om hemmet. Det får en annan betydelse när man flyttat bort.
Hon bodde i Helsingfors året efter studenten och säger att hennes österbottniska identitet blev mycket starkare där. Numera bor hon i Vasa och inleder gärna ett samtal på dialekt.
– Jag tycker att det är lite synd att det alltid är den som talar dialekt som ska anpassa sig.
