Ilar Gunilla Persson

Gör bilder av berättelser

utställning.

Sedan 2014 har den svenska konstnären och fotografen Ilar Gunilla Persson samlat på berättelser av HBTIQ -personer (homo, bi, trans, interkönade, queer) som har en bakgrund i ett religiöst sammanhang eller i en annan stark ideologi. Berättelserna har hon sedan fotograferat.

12.6.2019 kl. 11:02


– För tillfället har jag tjugo bilder i projektet och det växer hela tiden. Senaste höst var jag gästkonstnär i Lovisa och därifrån fick jag åtta nya berättelser som blivit bilder, säger hon.

I samband med Vasa Pride ställer hon ut åtta bilder med var sin berättelse i Dragsnäsbäcks kyrka. Under Prideveckan i Helsingfors i slutet av månaden hänger samma bilder i Berghälls kyrka.

Ilar Gunilla Persson har bett olika personer fritt skriva ner sina berättelser. En person av de åtta är från Kronoby medan resten är från andra delar av Finland, Sverige och Norge. Någon har själv ställt upp på bild medan det i andra fall använts modeller.

– Det är inte bara berättelser från kristna samfund utan också från andra religioner och från en familj som har en stark ideologiskt tanke. Men det är samma princip, man bestämmer vad som är rätt och fel.

Alla som berättat om sina erfarenheter har ändå inte en bedrövlig historia.

– Tanken är inte att det ska vara fruktansvärda minnen. Jag vill visar att de här människorna funnits och att de också finns i kyrkorna.

Hon säger att de flesta har en positiv erfarenhet av samfunden där de haft en stark trygghet och gemenskap.

– Men sen när man blir äldre och upptäcker man är homosexuell så funkar det inte längre. Då får de lämna allt och starta upp någon annanstans. Men det finns också de som fått stöd hemifrån.

Har utställningen väckt negativa reaktioner?
– Ja, det finns några få som skriker. Jag tycker det är sorgligt. Jag skulle önska att det inte behövdes, men så länge det provocerar vissa är det ett tecken på att man behöver prata om de här sakerna.

Är du själv kyrkligt aktiv?
– Jag har alltid haft ett gott öga till kyrkan. Jag har sjungit i kör och jag är medlem i Svenska kyrkan.

Ilar Gunilla Persson är hemma i Dalarna, men numera bosatt i Stockholm. Hon har gått i Konstskolan i Nykarleby.

Har du koppling till Finland?
– Nej, jag bara drog iväg med båten till Åbo för att gå ett år i folkhögskola i Karis. Jag tyckte om Finland och sökte till Nykarleby. Jag stannade kvar där ett år efter att skolan slutat. Jag återvänder ofta till Finland, jag jobbar mycket här och har goda vänner här.

I höst ska hon vara gästkonstnär i Malakta i Malax och då hoppas hon få flera österbottniska berättelser.

Utställningens namn stör språkörat. Kan du förklara det?
– Det är tre skilda ord: God Love Pride (Gud, kärlek och stolthet), inte God Loves Pride. Jag tillskriver inte att Gud älskar Pride. Det borde vara kommatecken mellan orden men det blev så fult.

Först var det tänkt att hålla utställningen i Trefaldighetskyrkans krypta.

– Men det ville inte finska församlingen. Då fick jag frågan om att ta den till Dragnäsbäck och det hade jag inga problem med, säger Anders Lundström, kaplan i den svenska församlingen.


När Pride senast ordnades i Vasa 2003 var den finska församlingen inte med. Det är därför första gången som en församling inom Lappo stift deltar i Pride.

– Det är en större grej för den finska församlingen och för Lappo stift än vad det är för oss. Kritiken har varit större på finskt håll. Det kan hända att det också finns en rädsla att här utställningen skulle vara lika provokativ som Ecce Homo som ställdes ut i kryptan 2001, säger Lundström.

Vasa svenska församling är aktivt med under Prideveckan i Vasa. Förutom utställningen informerar kyrkans familjerådgivningscentral idag om deras tjänster för HBTIQA+ personer. På söndagen hålls en tvåspråkig regnbågsmässa i Trefaldighetskyrkan tillsammans med den finska församlingen.


Johan Sandberg



samarbetsförhandlingar. Vasa kyrkliga samfällighet inleder samarbetsförhandlingar med hela personalen. Förhandlingarna kan leda till omorganisering av arbetsuppgifterna eller permitteringar. 27.3.2020 kl. 13:02

arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38

tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10

utmattning. Två gånger har Sanna Karlsson blivit utmattad, två gånger har hon återvänt till arbetslivet. – Jag har lärt mig att allt inte behöver vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra. 26.3.2020 kl. 11:55

samarbetsförhandlingar. Närpes församling har också meddelat om samarbetsförhandlingar. Det är första steget i en process som kan leda till permitteringar av församlingens anställa. 24.3.2020 kl. 08:55

permitteringar. Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag. 23.3.2020 kl. 17:56

pandemi. Alla missionärer som tillhör riskgrupper har kallats hem från fältet. För övrigt får de som vill stanna i arbetsområdet välja att stanna frivilligt. 23.3.2020 kl. 16:48

Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27

Personligt. Ester Rudnäs önskar att någon berättat för henne att det hör till att det kommer jobbiga perioder i ett äktenskap. Efter snart nio år som gift och sedan hon hittat rätt i yrkeslivet valde hon att berätta om utmaningarna för att hjälpa andra. 5.12.2023 kl. 18:00

jul. 19-åriga Kajsa Sjöström från Mariehamn älskar julen så mycket att hon lyssnar på julmusik året om och gläds över att den affär hon jobbar i inleder julen i oktober. 4.12.2023 kl. 14:29

FMS. Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån. 1.12.2023 kl. 14:23

MIKAEL AGRICOLA MEDALJEN. I samband med Borgå domkapitels jubileumssammanträde förlänade biskop Bo-Göran Åstrand Mikael Agricola-medaljen åt fem personer; Emma Audas, Gun Geisor, Jan-Erik Lindqvist, Stefan Myrskog och Göran Stenlund. Medaljen är avsedd att ges som hedersbetygelse och gåva åt personer som verkat i Mikael Agricolas anda. 1.12.2023 kl. 16:59

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Borgå stift har sedan årsskiftet firat att det i år gått 100 år sedan stiftet grundades. Idag, den 1 december, är ändå det närmaste en officiell födelsedag man kan komma, eftersom det första domkapitelsmötet de facto hölls den 1 december år 1923. Dagen till ära hölls ett jubileumssammanträde i exakt samma rum där det första mötet gick av stapeln för 100 år sedan. 1.12.2023 kl. 16:31