Fyra scouter från Louhen-Tytöt livade upp kyrkomötesombuden med en sånglek.

Kyrkomötet mötte unga

Kyrkomötet.

Efter tre dagars sittande i plenumsalen fraktades alla kyrkomötesombud in till Åbo centrum för att möta unga från olika håll i Finland. Barn, unga och kyrkans framtid var teman som gick som en röd tråd genom kyrkomötesveckan.

10.5.2019 kl. 17:30

Kvällens programvärdar Tanja Holm och Vilma Saarinen uppmuntrade kyrkomötesombuden att lyssna, anteckna och ta med sig det de fick höra under kvällen.

Tanja Holm konstaterade att unga nog får komma till tals i församlingens verksamhet – visst får de välja färg på stolarna i ungdomsutrymmet. Men när det kommer till större frågor, i församlingen eller på nationell nivå, är kyrkan sämre på att lyssna på de unga.

Tanja Holm och Vilma Saarinen ledde programmet.

– Det krävs att människor möter varandra ansikte mot ansikte, för att man ska få en bättre uppfattning om att vi unga faktiskt finns, säger Kajsa Lassila.

Hon och Tanja Holm representerade tillsammans Måns Vikström och Axel Kaaro unga i Borgå stift och Ungdomens kyrkodagar.

Kajsa Lassila, Måns Vikström och Axel Kaaro berättar om Ungdomens kyrkodagar.

De fick berätta för kyrkomötesombuden hurdana frågor och tankar som varit framme på Ungdomens kyrkodagar – till exempel miljöfrågor, hur kyrkan kan stöda fadderskap och parokialprincipen.

– Det är något många unga i Borgå stift skulle vilja ha förändring på, att man när man flyttar för att studera eller jobba skulle få välja sin församling, säger Måns Vikström.

Kajsa Lassila berättar att många ombud var intresserade av UK:s koncept och tyckte att det skulle kunna föras vidare till andra stift. Men även om UK var bekant tycktes det vara lite oklart ifall kyrkomötet hört om de beslut som skickats till dem.

– Det var en intressant sak som vi faktiskt frågade delegaterna, hur de under sina fyra år har märkt när UK skickat något till dem, säger Tanja Holm. Borde vi kanske revidera hurdan vår kontakt är till kyrkomötet? Så vi säkerställer att det kommer fram.

Öka delaktigheten genom påverkansgrupper

Ett par dagar tidigare hade kyrkomötet fört en diskussion om att utveckla ungas och unga vuxnas delaktighet i kyrkan. Ärendet gick vidare till lagutskottet.

Enligt förslaget som kyrkostyrelsen ställde fram skulle ungas delaktighet förverkligas genom att det görs obligatoriskt för församlingarna att höra unga och grunda påverkansgrupper. Påverkansgrupperna skulle delta i beslutsfattande och genomförande av församlingens verksamhet. En central poäng i förslaget var att grupperna tillåts ha olika former och praxis på olika orter.

I diskussionen framförde en del kritik mot att man skapar bestämmelser, mer byråkrati och krav på församlingarna.

– Skulle man kunna främja ungas delaktighet på något annat sätt än med en obligatorisk påverkansgrupp? Är deltagande i förvaltningen verkligen det bästa sättet att stärka ungas delaktighet i församlingen? frågade biskop Seppo Häkkinen.

Andra tackade kyrkostyrelsen för ett utmärkt förslag som kräver att församlingarna agerar, men lämnar ramarna öppna.

Är påverkansgrupper för unga en bra idé?

– Som idé tycker jag att det är helt bra, men jag hoppas att det inte blir för styvt, säger Tanja Holm.

Både hon och Måns Vikström tycker att församlingar i så fall behöver ha stor möjlighet att påverka hur de tillämpar det.

Holm ger ett exempel från en församling som inte lyckats få igång ett ungdomsråd, utan istället tar in ungas tankar till beslutsfattandet i församlingen som en del av hjälpledarskolningen.

Kommunikationen måste bli mångsidigare

Kyrkomötet fick under veckan även ta del av framtidsutskottets tankar om framtidsredogörelsen "Kyrkans fostran 2030". Utskottet konstaterade att temat är angeläget.

– Vår kyrkas framtid är beroende av barnen, ungdomarna och deras kristna fostran. Strukturförnyelser, förvaltning och lärotvister blir betydelselösa, om vi inte kan ta hand om dessa minsta och deras familjer, sade framtidsutskottets ordförande Katri Korolainen.

Utskottet hade lyssnat till experter på kommunikation och sociala medier och konstaterade att kyrkans kommunikation måste bli mångsidigare för att nå barn och unga. När kyrkan tar sikte på framtiden ska man fortsätta satsa på att stöda dop och fadderskap och kommunikationen ska ges tillräckliga resurser.

Emelie Wikblad



NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet har beviljat en präst avsked från prästämbetet. 22.8.2025 kl. 15:59

kyrkobyggnader. Efter tre års förberedelser har kyrkan i Kiruna nu flyttat intill den grund den ska stå på. I morgon ska den flyttas upp på grunden. 20.8.2025 kl. 16:09

Lokalt. Larsmo församlings tf kyrkoherde har en bakgrund som reseledare och lärare. Han har hunnit med mycket, men är inte heller rädd för att upptäcka nya saker. I juni tog han körkort, och jungfruturen gick från Åbo till Larsmo. 19.8.2025 kl. 13:35

DOKUMENTÄR. Vem är du? Anna-Sofia Nylund har gjort radiodokumentären ”Väckelsen som skakade Jakobstads gymnasium”. Varför gjorde hon den, och vad lärde den henne om kristen tro? 19.8.2025 kl. 20:00

pengar. Många av oss har tillräckligt för att klara livhanken. Ändå tycks vi vilja ha mer. Kyrkpressens redaktör Rebecca Pettersson försöker ta reda på vad hon ska göra med sina pengar i en samtid besatt av sparande. 14.8.2025 kl. 17:44

kyrkostyrelsen. Niilo Pesonen från Uleåborg blir ­i höst kyrkans högsta tjänsteman – kanslichef vid Kyrko­styrelsen. För det har han laddat upp på släktstället i Pellinge. 13.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Inga-Lene af Hällström bar hon honom på ryggen när hans ben värkte för mycket, sov på sjukhus, ifrågasatte Gud och sig själv. – Mest tröst har jag fått av Karl-Axel själv. 12.8.2025 kl. 08:17

LÄGERGÅRDAR. I stiftet har församlingarna olika modeller för lägerområden. En del äger lägergårdar, andra hyr in sig. 12.8.2025 kl. 19:00

SEXUELLT VÅLD. Läkaren, pingstpastorn och Nobelpris­tagaren Denis Mukwege för en kamp för ett Afrika som världen glömt. Och tillåtit bli våldtaget i 30 år. Bokstavligen. 12.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Han har alltid velat förstå det som inte går att förstå. Det gjorde honom öppen för olika religioner. Men för två år sedan bestämde Gustaf Sandström sig: Det är Jesus som gäller. 11.8.2025 kl. 14:44

ISRAEL-PALESTINA. Det norska initiativet kom plötsligt på – de flesta församlingarna i Borgå stift hann bara med en anonym klockringning för läget i Gaza. 8.8.2025 kl. 13:38

PULS. Den friare eftermiddagsgudstjänsten Petrus Puls läggs ner i sin gamla form, meddelar Petrus församlings tf kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog. I stället ordnas nya Petrus Liv. 6.8.2025 kl. 10:00

STORM. Stormen slet av taket på Esse församlingshem igår – nu måste Pedersöre församling hitta nya utrymmen för sin verksamhet i Esse för ett år framåt. – Det som är glädjande är hur många samtal vi fått av folk som vill hjälpa till, säger kyrkoherde Daniel Björk. 5.8.2025 kl. 13:21

BORGÅ DOMKAPITEL. Fyra personer har sökt jobbet som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Bland dem finns biskop Bo-Göran Åstrands son Sebastian Åstrand. 4.8.2025 kl. 16:35

domprost. Tjänsten som domprost i Borgå stift har lockat två sökande. Båda sökande uttrycker på sina privata Facebooksidor en tillit till processen och respekt för varandra. 1.8.2025 kl. 19:14

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00