Bön är ett tema som ligger emeritusbiskop Erik Vikström varmt om hjärtat. Nu kommer hans vardagsböner för året i kortform ut som en liten bönbok.

Biskop Eriks bok är tändvätska för hjärtan som längtar efter bön

bön. För flera år sedan skrev biskop Erik Vikström en omfattande andaktsbok för hela året. Nu utkommer en kortvariant, med böner för vardagsbruk för alla som behöver det. 13.7.2018 kl. 14:58

När Erik Vikström gick i pension efter 24 år som Borgå stifts biskop var det första han gjorde att ensam bege sig till retreatgården Snoan. Där tillbringade han en vecka med tystnad, regelbundna tideböner och mycket läsning. Han skapade en buffert mellan sitt gamla och nya liv. I bokhyllan fann han en bok om ortodoxt böneliv som han läste i gungstolen framför brasan.

– Där vaknade tanken: Om det finns ett ortodoxt böneliv och ett katolskt böneliv, så måste det väl finnas ett evangeliskt-lutherskt böneliv?

Den vintern började han skriva den numera slutsålda boken Min bön – evangelisk bönbok för årets alla dagar. Arbetet fortsatte när Erik och Kerstin Vikström på hösten 2007 återvände till sin tidigare missionärspost i Makumira, Tanzania, där Erik undervisade på universitetet.

Kortvariant nu i juli

Nu i juli kommer boken I bönens tid. Nio år efter att den ursprungliga bönboken gavs ut får ett urval av bönerna leva vidare i ny form och inramning. För förarbetet står Siv Bergman, lärare och tidigare Kenya-missionär från Kristinestad. Hon valde för flera år sedan ut en del av Vikströms böner med en tanke om att de kunde publiceras i en kortare form. Förlaget Fontana Media har tagit fasta på Bergmans material och gått vidare med projektet.

– Om det här är den stora kakan, säger Erik Vikström och håller upp den nästan 600 sidor tjocka Min bön, så är bönboken som kommer ut nu en liten russinkaka, där de plockat ut en del av russinen.

Att skriva böner för varje dag i året minns Vikström som en utmanande process och en djupt andlig resa. För honom påminner böneskrivandet mycket om att förbereda en predikan.

– Jag försöker alltid vänta tills jag får det jag ska säga. Ofta går jag ut och vandrar och är öppen för vad Anden ger. Samma gäller också när jag skriver böner, man måste vänta på inspirationen och inte pressa fram någonting.

I hans böner finns även mycket bibelundervisning och teologi inbäddade.

– Jag vågar tro att min bönbok också är en introduktion i kristen tro.

Tändvätska för böneglöden

– I vår sekulariserade tid har människor tappat bort bönespråket, säger Vikström.

Har man en bönegrupp finns där kanske några ”proffs” som ber långa böner, medan de flesta sitter tysta och inte riktigt vet vad de ska säga. Ifall det känns svårt att be tillsammans är ett råd Vikström ger att prova på det han kallar samtalsbön.

– Vi tänder ett ljus och så samtalar vi bara, man kan nämna tacksägelseämnen och böneämnen. Och ingen behöver formulera en enda bön, utan utgångspunkten är att Gud hör vårt samtal, vårt samtal är vår bön.

Han tänker sig också att bönboken kan vara en plats att hämta inspiration, att smaka på orden i bönerna. Syftet är att inte begränsa utan öppna upp; i förordet formuleras en förhoppning om att bönerna ska vara inkörsport till den egna, fria bönekontakten med Gud.

– Jag hoppas de skulle fungera som en slags tändvätska för någon som har lite böneglöd någonstans djupt nere i hjärtat.

Hela intervjun med biskop Erik Vikström om bön ingick i Kp 27-28. Boken utkommer på Kyrkans Ungdoms sommarläger i Pieksämäki, där författaren också deltar.

Förlaget Fontana Media ger också ut Kyrkpressen.

Emelie Wikblad



Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

KYRKOMÖTET. Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan. 8.11.2024 kl. 16:41

KYRKOMÖTET. Det är olika dyrt för både anhöriga och församlingar att sköta en begravning. Kyrkomötet i Åbo debatterade det här länge på tisdagen. 5.11.2024 kl. 16:45

UNG I KYRKAN. Höstdagarna 2024 samlar som bäst närmare 600 tonåringar från församlingar runt om i Svenskfinland. 2.11.2024 kl. 12:44

betraktat. Det är en helt vanlig lördag förmiddag när vår 8-åring mitt i allt filosoferar över livet: ”Pappa, kommer du att finnas kvar när jag är 18?” 3.11.2024 kl. 18:37

diakoni. Nedskärningarna drabbar hårdast dem som redan har det sämre ställt. Det var huvudbudskapet när en grupp diakoniarbetare från Borgå stift idag uppvaktade social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso med en skrivelse där de vädrar sin oro över regeringens nedskärningar. 1.11.2024 kl. 15:34