Ett tryggt Gudsomhaver kan lysa upp skymmande minneslandskap

MINNESSJUKDOM. Tron kan vara ett viktigt fäste när minnena bleknar. Kyrkan har gett ut en skrift med stöd för arbetet bland församlingsmedlemmar med minnessjukdom. 8.6.2018 kl. 12:44

De minnessjuka medlemmarna i kyrkan är många. De behöver och har rätt att utöva sin andlighet. Varje år insjuknar drygt 14 000 finländare i minnessjukdom. De flesta är över 64 år. Men bland dem som diagnosticeras är ca sex procent fortfarande i arbetsför ålder.

Mister kristen gemenskap

Följden är att närmare 200 000 finländare lever med minnessjukdomar av olika grad. Det är en stor grupp, som i takt med sjukdomens förlopp riskerar att berövas den andliga gemenskap de tillhör – och största delen av dem tillhör kyrkan. Dessutom kan sjukdomen ofta väcka en andlig längtan som behöver mötas.

Minnesstörningar också risken för isolering. Det är en sorg för en människa, som aktivt deltagit i kyrkans liv, ifall den gemenskapen försvinner ur livet. Trots det stora behovet har det inte funnits så mycket konkret stöd att tillgå för dem som jobbar i församlingarna.

I vår utkom en skrift riktad till församlingsmedarbetare och frivilliga. Den finns också att ladda ner på webben, på finska Hengellinen tuki muistisairaan elämässä och på svenska Andligt stöd i en minnessjuk persons liv

Experter inom äldrevården och sjukhussjälavården har medverkat med sin sakkunskap. Skriften innehåller konkreta råd för hur man till exempel kan fira enkel andakt.

En av eldsjälarna bakom den är Markku Palosaari, pastor inom äldreomsorgen i Uleåborg.

– Kyrkan vill stiga in det landskap där en familj med minnessjukdom i bilden lever, säger han.

Han betonar att arbetet med minnessjuka människor vilar på två grundpelare: sammanhang och kroppslighet. För att stärka dem är framför allt musiken något som kan förena bäggedera.

”En svår minnessjukdom tar inte bort tron eller trons betydelse i en människas liv. Det är viktigt att hon får ett adekvat andligt stöd i form av bekanta böner, nattvard, psalmer, bibelord.”

(Ur texten)

Äldre version också på svenska

Palosaari har tidigare bidragit till arbetet bland minnessjuka med en inspirationsskift som också översattes till svenska med titeln Mässa för minnessjuka – inspiration för gudstjänstlivet tillsammans med personer som lider av minnesstörningar. Mässa för minnessjuka

Den riktar sig till präster, kantorer, diakoner eller alla dem som arbetar med minnessjuka människor i olika sammanhang. Den ger råd för hur man kan fira andakt, julgudstjänst eller nattvard så att behovet av igenkännande och trygghet blir mött.

Texten ger en allmän inblick i de minnessjukas tillvaro, och kan därför med fördel läsas också av andra än församlingsanställda. Den innehåller många handfasta råd: hur man ska hantera aggressioner, var det till exempel är neutralt att röra vid någon utan att det väcker rädsla.

Våga vara enkel!

Den tidigare skriften, Mässa för minnessjuka är översatt av Helene Liljeström, kyrkoherde i Sibbo svenska församling. Hon säger många församlingsarbetare rent spontant gör ”rätt” saker, men tror ändå att det är viktigt att en handledning av det här slaget finns.

– Den bekräftar att det ofta är det enkla som kan vara det viktiga. Också en präst kan fundera ”vad kan jag bjuda på?” och tro att det man har är för lite.

Hon poängterar att de minnessjuka alltid är människor med minnen och stor livserfarenhet.

– Därför kan det också vara överraskande saker som kan beröra någon, för att det väcker igenkännande.

Fotnot: Artikeln är delvis baserad på tidigare material i samband med utgivningen av Mässa för minnessjuka

May Wikström



DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43