Världsböndagen firas alltid den första fredagen i mars. Årets tema är ”Allt Gud skapat är mycket gott”.

Ber samma böner på tusen språk

bön.

Världsböndagen börjar när gryningen kommer i Tonga och slutar 40 timmar senare i Alaska. Samma gudstjänst firas på mer än tusen språk i över 170 länder.

2.3.2018 kl. 11:15

Vad är Världsböndagen?

– Det var år 1887 som man först började samla kvinnor till förbön. Initiativet växte till en nationell, ekumenisk böndag. På 1920-talet spreds idén från Nordamerika vidare. I början kallades dagen ”Kvinnornas internationella böndag” men numera har man ändrat namnet till ”Världsböndagen”, berättar Britta Lassus, som är med i den finlandssvenska kommittén för Världsböndagen.

I Finland firas Världsböndagen för 58:e gången. Som traditionen bjuder sker det i morgon, den första fredagen i mars. Årets tema är ”Allt Gud skapat är mycket gott”. Materialet till Världsböndagens gudstjänst – som översätts till olika språk och firas över hela världen – har i år sammanställts av kvinnor i Surinam i norra Sydamerika.

Vilka kyrkor är inkluderade?

– I princip kan alla kristna kyrkor och samfund vara med, säger Britta Lassus.

I Finland finns både en finskspråkig och en svenskspråkig kommitté som arbetar med böndagen utgående från det material som sammanställts. Den finlandssvenska består av representanter för sex olika samfund: Ella Enberg (Missionskyrkan i Finland), Tuula Sahlin (Finlands sv. Metodistkyrka) Rut Nordlund-Spiby (Finlands sv. Baptistsamfund), Christina Långström (Frälsningsarmén), Barbro Holmberg (Finlands sv. Pingstmission) och Britta Lassus som representerar den evangelisk-lutherska kyrkan.

– Varje år är någon av dessa ansvarig för Världsböndagens program och utser vilket biståndsprojekt som får ta emot världsböndagssamlingarnas kollekter. I år är det Frälsningsarméns fadderarbete i Bolivia som får ta emot de medel som samlas in.

För naturen och barnen

– I årets program ber vi speciellt för bevarandet av den natur som Gud skapat (miljön håller på att förstöras på olika sätt i Surinam och i hela vår värld) och för människorna i Surinam, om möjlighet för barn och unga att få gå i skola – en fråga som är aktuell i de flesta utvecklingsländer, säger Lassus.

Världsböndagskommittén skickar ut gudstjänstprogrammet till församlingarna runt om i Svenskfinland.

– Vår förhoppning är att materialet ska användas vid en ekumenisk gudstjänst på olika orter.

I Helsingfors firas en gemensam svenskspråkig ekumenisk gudstjänst på Världsböndagen. I år hålls den i Templet på Frälsningsarmén, Nylandsgatan 40, fredagen den 2 mars kl. 19. Medlemmarna i Världsböndagskommittén och Templets hornmusikkår medverkar och talare är Lyn Hills från Frälsningsarmén.

Emelie Wikblad



danmark. År 2012 var ett annus horribilis för den danska folkkyrkan då drygt 21 000 medlemmar lämnade kyrkan. Nu har den utevecklingen vänt: i fjol var det bara ca 9 500 danskar som lämnade kyrkan, skriver Kristeligt Dagblad. 2.3.2015 kl. 13:23

Jamie Oliver. Kändiskocken valde Ari Vitikainens måltidsbild i en FN-relaterad fototävling. 25.2.2015 kl. 18:44

frälsarkransen. – Vi har beundransvärt satsat på ordens värld, men orden har börjat svika oss, säger Martin Lönnebo, mannen bakom kransen. 26.2.2015 kl. 00:00

leena sorsa. Kyrkan måste ta en aktiv roll och på allvar se över sitt förhållande till staten. Det menar Leena Sorsa, forskare vid Kyrkans forskningscentral. 23.2.2015 kl. 15:49

vanda svenska församling. Vanda svenska församlings flytt undan mögelproblemen har varit en långkörare. 23.2.2015 kl. 15:45

FMS. Finska Missionssällskapets insamling De vackraste julsångerna 2014 spräckte miljongränsen. 23.2.2015 kl. 15:43

I Uleåborg ska personer som lever under utsatta förhållanden erbjudas gratis läkartider. Projektet är ett samarbete mellan läkarcentralen Mehiläinen och Uleåborgs domkyrkoförsamling. 23.2.2015 kl. 10:31

daghem. Daghemmen ska ge barnen allmänbildande religiös fostran, men många vet inte vad det innebär. Nu ska kyrkan få svenskspråkiga mentorer som kan råda bot på problemet. 19.2.2015 kl. 00:00

rebecka stråhlman. När man är 25 år och nyutexaminerad kan livet se ut på många sätt. För Rebecka och Linus Stråhlman präglas tillvaron av kallet. Prästkallet. 19.2.2015 kl. 00:00

Stationens barn vill stöda och hjälpa ungdomar. Till Walkerskaféet i Helsingfors är alla mellan tretton och sjutton år välkomna. 18.2.2015 kl. 14:06

monica heikel-nyberg. Att Monica Heikel-Nyberg valts till kaplan i Johannes församling påverkar inte rättsprocessen kring kyrkoherdevalet i Petrus församling. 16.2.2015 kl. 13:53

Farsdagen upplevs inte främst probematiskt för väljarna, utan för de många valfunktionärer som själva är föräldrar, morföräldrar och farföräldrar. 16.2.2015 kl. 13:49

FMS. Rolf Steffansson på Finska Missionssällskapet bemöter den skarpa kritik mot biståndsarbete som utrikesrådet Matti Kääriäinen listar i sin nya bok. 16.2.2015 kl. 13:38

Patrik Hagman. Kollekten kunde lyftas fram och bli mer synlig i kyrkan. Det sa Patrik Hagman på gudstjänstdagarna i Jyväskylä. 16.2.2015 kl. 13:33

Svenska kyrkan har låtit göra framtidsprognos som visar att färre kommer att gå ur kyrkan, men att doptalen sjunker samtidigt som många gamla medlemmar dör, skriver Kyrkans tidning. 16.2.2015 kl. 12:20

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

Personligt. – Jag hade inte insett att hälsa är någonting man måste upprätthålla hela tiden, säger Markus Andersén, som bloggar på Kyrkpressens sajt. 25.6.2022 kl. 15:12

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30