Marja Pesonen vid Kyrkostyrelsen har länge arbetat med mentorskap inom den finska församlingsverksamheten. Hon vet att konceptet fungerar.

Snart erbjuds svenska daghem mentorer för allmän religiös fostran

daghem. Daghemmen ska ge barnen allmänbildande religiös fostran, men många vet inte vad det innebär. Nu ska kyrkan få svenskspråkiga mentorer som kan råda bot på problemet. 19.2.2015 kl. 00:00

– Personalen på daghemmen väntar sig så mycket av oss. Det är nästan som om det var Jesus som kom, säger Marja Pesonen från Kyrkostyrelsen.

De barnledare från några församlingar i huvudstadsregionen som sitter med på den första utbildningen för mentorering inom Borgå stift drar på munnen.

Nyss har de undrat över att en tredagarskurs verkligen ska räcka till för att de ska klara av att lära dagispersonal något om religiös fostran. Pesonens svar är ett rungande ”jo!”.

– Det är ni som är experterna!

Vad handlar då mentorering egentligen om? Det är en metod som använts som en samarbetsform mellan församlingarna och daghemmen redan i femton års tid – men enbart i finska församlingar.

– Ansvaret för en allmänbildande religiös fostran i daghemmen finns hos dagispersonalen, men församlingen kan vara ett stöd, säger Maria Björkgren-Vikström, sakkunnig vid Kyrkostyrelsens svenska avdelning.

Medvandrare i vardagen

Poängen är att även om dagispersonalen skulle tänka sig att det är ”Jesus som kommer” ska mentorn inte komma till ett dagis i egenskap av expert utan snarare som någon som man kan föra en dialog med.

– Det är svårt att säga att man inte kommit dit för att göra något särskilt utan bara för att finnas till hands, men det är så det ska vara, säger Pesonen.

Läs mera i Kyrkpressen 8/2014.

Sofia Torvalds



Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig också väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 13:41

israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19

METODISTKYRKAN. Efter pensioneringen från Ekumeniska rådet blir Mayvor Wärn-Rancken ledare i den finskspråkiga metodistkyrkan. 16.6.2025 kl. 09:54

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig också väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 13:41

israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19

METODISTKYRKAN. Efter pensioneringen från Ekumeniska rådet blir Mayvor Wärn-Rancken ledare i den finskspråkiga metodistkyrkan. 16.6.2025 kl. 09:54