Världsböndagen firas alltid den första fredagen i mars. Årets tema är ”Allt Gud skapat är mycket gott”.

Ber samma böner på tusen språk

bön.

Världsböndagen börjar när gryningen kommer i Tonga och slutar 40 timmar senare i Alaska. Samma gudstjänst firas på mer än tusen språk i över 170 länder.

2.3.2018 kl. 11:15

Vad är Världsböndagen?

– Det var år 1887 som man först började samla kvinnor till förbön. Initiativet växte till en nationell, ekumenisk böndag. På 1920-talet spreds idén från Nordamerika vidare. I början kallades dagen ”Kvinnornas internationella böndag” men numera har man ändrat namnet till ”Världsböndagen”, berättar Britta Lassus, som är med i den finlandssvenska kommittén för Världsböndagen.

I Finland firas Världsböndagen för 58:e gången. Som traditionen bjuder sker det i morgon, den första fredagen i mars. Årets tema är ”Allt Gud skapat är mycket gott”. Materialet till Världsböndagens gudstjänst – som översätts till olika språk och firas över hela världen – har i år sammanställts av kvinnor i Surinam i norra Sydamerika.

Vilka kyrkor är inkluderade?

– I princip kan alla kristna kyrkor och samfund vara med, säger Britta Lassus.

I Finland finns både en finskspråkig och en svenskspråkig kommitté som arbetar med böndagen utgående från det material som sammanställts. Den finlandssvenska består av representanter för sex olika samfund: Ella Enberg (Missionskyrkan i Finland), Tuula Sahlin (Finlands sv. Metodistkyrka) Rut Nordlund-Spiby (Finlands sv. Baptistsamfund), Christina Långström (Frälsningsarmén), Barbro Holmberg (Finlands sv. Pingstmission) och Britta Lassus som representerar den evangelisk-lutherska kyrkan.

– Varje år är någon av dessa ansvarig för Världsböndagens program och utser vilket biståndsprojekt som får ta emot världsböndagssamlingarnas kollekter. I år är det Frälsningsarméns fadderarbete i Bolivia som får ta emot de medel som samlas in.

För naturen och barnen

– I årets program ber vi speciellt för bevarandet av den natur som Gud skapat (miljön håller på att förstöras på olika sätt i Surinam och i hela vår värld) och för människorna i Surinam, om möjlighet för barn och unga att få gå i skola – en fråga som är aktuell i de flesta utvecklingsländer, säger Lassus.

Världsböndagskommittén skickar ut gudstjänstprogrammet till församlingarna runt om i Svenskfinland.

– Vår förhoppning är att materialet ska användas vid en ekumenisk gudstjänst på olika orter.

I Helsingfors firas en gemensam svenskspråkig ekumenisk gudstjänst på Världsböndagen. I år hålls den i Templet på Frälsningsarmén, Nylandsgatan 40, fredagen den 2 mars kl. 19. Medlemmarna i Världsböndagskommittén och Templets hornmusikkår medverkar och talare är Lyn Hills från Frälsningsarmén.

Emelie Wikblad



kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34