– Vi är intresserade av hur det kommer sig att vaccin blivit en eldfängd fråga som delar människor väldigt starkt, säger professor Mikael Lindfelt som leder projektet.
Forskarna vill försöka förstå varför hälsa blivit ett så centralt värde i människors liv – och om hälsa som värde tillåts åsidosätta andra värderingar.
– I vaccinfrågan är det här intressant eftersom människor hänvisar till rätten att bestämma över sin och sina barns hälsa, säger Lindfelt.
Han säger att vi ser samma fenomen också när det gäller till exempel kost och dieter.
– Det finns etablerad kunskap, men så finns det många sammanhang där man inte alls vill kännas vid den.
Människor kan välja sin egen diet utan att påverka andra, men när det gäller vaccin ställs de individuella rättigheterna mot ett kollektivt tryck, eftersom vaccin kräver en gemensam åtgärd för att gruppimmuniteten ska fungera.
– Därför är det här ett väldigt bra case för att diskutera den här sortens fenomen. Den stora spänningen mellan individ och grupp, mellan självbestämmande och solidaritet, sätts på prov.
Attityderna i en fråga som den här säger samtidigt något om samhället och om förändringar som skett när det gäller respekt för auktoriteter och myndigheter.
Fokus på Jakobstadsregionen
Det treåriga projektet genomförs av en grupp forskare och doktorander från den teologiska etiken och den tillämpade psykologin vid Åbo Akademi och Åbo universitet. De kommer att jobba med enkäter, intervjuer och instrument som ska ringa in människors etiska värdeprofiler och livsåskådningsprofiler.
Materialinsamlingen görs i tre omgångar: Först skickas enkäter till dem som jobbar inom sjukvården i elva olika sjukvårdsdistrikt, senare till småbarnsfamiljer i Åboland och möjligen på Åland. I höst görs en mer kvalitativt inriktad studie i Jakobstadsregionen, som i medier utmålats som en region med utpräglad vaccinskepticism.
– Vår mål är att få djupinformation på regional nivå. Den här typen av regionstudie har inte gjorts tidigare, därför är det också intressant för dem som gör globala studier, säger Lindfelt.
Frågan upplevs som viktig i regionen. Samarbetsnämnden i Pedersörenejden beslöt förra veckan att delta i finansieringen av projektet med 10 000 euro.
Tidigare forskning om attityder till vaccin har gjorts i flera europeiska länder, också i Finland, inom ramen för Institutet för hälsa och välfärds (THL) myndighetsansvar. Lindfelt betonar att projektet han leder är helt oberoende av myndighetsperspektiv.
– De flesta studier tittar på faktorer som påverkar vaccinbeteendet. Vi vill förstå fenomenet i ett mycket bredare perspektiv, som en fråga om hälsoförståelse och en fråga om grundläggande rättigheter och skyldigheter. Vi vill också förstå hur dessa slags hälsorelaterade övertygelser fungerar och spiller över till andra övertygelser.
Vag koppling till religion
Det finns några studier som visar på en vag koppling mellan religion och vaccinattityder. Lindfelt tror inte att ett sådant samband är speciellt relevant för att förstå det större mönstret, men givetvis är det en fråga som forskargruppen kommer att undersöka.
Kopplingen mellan religion och vaccinmotstånd verkar främst gälla HPV-vaccinet, som nu ges till flickor i tolvårsåldern med målet att förebygga livmoderhalscancer.
– HPV-vaccin uppfattas som signal för något som vissa religiösa riktningar inte gillar, men det är viktigt att inte låta ett avgränsat exempel bli betecknande för allt som berör attityder till vacciner eller hälsobeteende i stort.
Med på ett hörn finns också de rättsliga aspekterna.
– Ur ett rättsligt perspektiv är det öppet huruvida föräldrar kan hänvisa till religiös övertygelse när det kommer till att låta vaccinera sina barn. Mig veterligen har det inte heller använts som argument i Finland, men nog i vissa andra länder, säger Lindfelt.
