Kyrkomötet beslöt sänka församlingarnas centralfondsavgift med en procentenhet. Det betyder att församlingarna 2018 betalar sammanlagt 6,5 miljoner mindre av sina skatteinkomster till kyrkans gemensamma verksamhet.
– Vår uppgift är att påminna om framtidens ekonomiska situation. Församlingarnas skatteinkomster kommer att minska, det är ett faktum, inledde ekonomiutskottets ordförande Tapio Tähtinen torsdagens budgetdiskussion.
Efter en timmes diskussion och omröstning godkände kyrkomötet Kyrkans centralfonds budget för år 2018 och ekonomiplan för de tre närmaste åren.
Kyrkomötet beslöt därmed om att sänka centralfondsavgiften från 7,5 till 6,5 procent enligt ekonomiutskottets förslag.
Motivering är att församlingarnas kyrkoskatteinkomster utvecklats svagt under de senaste åren och antalet församlingar med ekonomiskt underskott har ökat. Genom att sänka grundavgiften till Kyrkans centralfond stöder man församlingarnas ekonomiska situation och verksamhet.
– Från fältet vill jag tacka utskottet. De har sett den situation som församlingarna lever i, sade ombudet Bo-Göran Åstrand, som samtidigt medgav att de sänkta inkomsterna blir en utmaning för Kyrkostyrelsen.
Till kyrkans gemensamma verksamhet hör bland annat Kyrkostyrelsen och stiften. Deras verksamhet finansieras av församlingarna, som betalar en andel av sina kyrkoskatteinkomster till Kyrkans centralfond.
Ombudet Tapani Rantala kom med ett motförslag som inneburit en mindre sänkning av centralfondsavgiften till 7 procenten, men det förlorade omröstningen mot ekonomiutskottets förslag.
