Morsdag är inte bara mammornas dag, tycker Pamela Granskog

Moderskapet är lärorikt för läraren

morsdagsprofil.

Pamela Granskog förlorade sin mamma i november. – Det var en av de största rädslorna när jag fick mitt första barn som 36-åring – hur länge får mina barn ha kvar sina morföräldrar och farföräldrar?

11.5.2017 kl. 12:59

Pamela Granskog är uppvuxen i Karleby men har levt hela sitt vuxna liv i Helsingfors. Somrarna tillbringar hon och familjen vid sommarhuset i Nedervetil.

– Jag är nylänning i Österbotten och österbottning i Nyland, säger hon.

Få saker irriterar så mycket som fördomar mellan landskapen i norr och söder.

– När jag blir kung i Svenskfinland ska jag införa en lag som gör det obligatoriskt för nylänningar att bo ett par år i Österbotten – och tvärtom, säger hon med glimten i ögat.

Granskog är glad att hon kan ge sina två barn något av båda sidor.

Språk och livskunskap

Språk i alla dess former är något som fascinerat Pamela Granskog ända sedan gymnasietiden.

– Jag insåg att modersmål var mer än subjekt och predikat, även om jag inte kunde formulera det då.

Efter att ha arbetat som modersmålslärare i gymnasiet blir det till hösten tre år sedan hon började som biträdande rektor vid Helsingfors arbis. Från ett klassrum styrt av studentexamen till att ha hela samhället på sitt skrivbord, och kreativ frihet att förverkliga olika projekt.

Moderskapet är lärorikt

Pamela Granskog fick barn ganska sent i livet och förutom de egna barnen har två syskonbarn och sex gudbarn alla en speciell plats i hennes hjärta.

Det är en anledning till att hon vill lyfta upp alla andra vuxna som spelar en viktig roll i ett barns liv.

"Morsdag handlar aldrig bara om mödrarna. Det är lika mycket gudmödrarnas, mormödrarnas, farmödrarnas och mostrarnas dag."

– Som lärare blir man väldigt ödmjuk när man får egna barn. Det är hälsosamt för en själv att ha ett busfrö hemma. De har så otroligt mycket att lära en, konstaterar Granskog. Det går igenom moderskapet som en röd tråd.

En mommo som skyddsängel

I november förlorade Pamela Granskog sin egen mamma.

– Det ger en perspektiv och gör att man stannar upp. Jag har också fått lära mig mycket om barn och sorg.

Granskog berättar att en av hennes största rädslor när hon som 36-åring fick sitt första barn handlade om hur länge barnen skulle få ha kvar sina mor- och farföräldar.

– I gymnasieklasserna läste vi ofta Bröderna Lejonhjärta och funderade på hur man ska tala med barn om döden. Alla, oberoende av tro, var överens om att man måste ge barn ett hopp.

När barnen säger ”Jag får ju se mommo först om 70 år”, ser Pamela Granskog en trygghet i saknaden. Hon tycker att tron är något som ska inkluderas i barnens uppväxt så naturligt och okonstlat som möjligt.

Familjen går med jämna mellanrum i gudstjänsten i Petrus församling, där barnen trivs i barnkyrkan. Själv växte Granskog upp med sommarläger i Pieksämäki och den traditionen har familjen återupptagit de senaste åren. Gud som haver är en självklarhet i vardagen, liksom små korta böner till exempel när barnen är rädda för mörkret.

– Men vi talar också med barnen om att man själv väljer om man vill tro eller inte.

Läs mera i Kyrpressen 19/2017

Emelie Wikblad



Höstdagarna. För att ta reda på sanningen om Höstdagarna har vi intervjuat chefen bakom hela samlingen, Patricia Högnabba. 7.11.2016 kl. 15:35

Höstdagarna. Mod var temat när ungdomar från hela Svenskfinland samlades till höstdagsgemenskap i Toijala. KP bjuder på ett bildsvep från helgen 7.11.2016 kl. 15:24

Höstdagarna. Höstdagsreportrarna Jenni Rahja och Linnéa Boström har tagit pulsen på programledarna Emma Lidman och Patrick Koski. 5.11.2016 kl. 13:26

debatt. – Det har blivit värre, säger Johanna Korhonen om den finländska debattkulturen. Hon vill lära oss att lyssna på dem som inte tänker som vi. 3.11.2016 kl. 14:20

Framtidskyrka. Kyrkoråden försvinner. Kyrkomötesdelegaterna blir färre. Kyrkostyrelsen omorganiseras och KSCA läggs ner. De här förslagen ska förenkla beslutsfattandet och anpassa kyrkan till ett lägre medlemstal. 3.11.2016 kl. 01:00

profilen. Hon har ofta fattat drastiska beslut i livet, men tillförsikten har präglat hennes tillvaro.– Jag har litat på att jag landar där jag ska. Och de gånger jag inte landat snyggt har det också haft en betydelse, säger Margita Lukkarinen. 4.11.2016 kl. 00:00

jordfästning. I takt med att finländarna i högre utsträckning inte hör till kyrkan ökar också antalet kyrkliga jordfästningar av icke-medlemmar. 1.11.2016 kl. 15:38

Ekumenikfest. Glöm trista anföranden och reformationsårsjippon. Temperaturen i Malmö Arena är värme, kärlek och intensivt hopp. 31.10.2016 kl. 18:52

Påvebesök. – Det känns som om de som är här vill enhet, säger Emma Audas, som var med när påven besökte Malmö. 31.10.2016 kl. 15:49

profilen. Kyrkan är generös, man kan få det man behöver fast man inte är så säker på vad man kan ge tillbaka, säger Malin Klingenberg. 27.10.2016 kl. 16:27

syrien. – Vi som är ledare måste visa ledarskap: att det finns en framtid för oss i Syrien, säger Harout Selimian, som leder en kyrka i Aleppo. 27.10.2016 kl. 11:12

Helsingfors. Drumsöborna förlorar S:t Jacobs kyrka, medan Petrusborna kan få sin första egna kyrka. Matteus församling söker hyresgäster. 26.10.2016 kl. 11:31

vanda svenska församling. Nu finns den goda viljan att gå vidare. Det är budskapet efter helgens biskopsvisitation i Vanda svenska församling. 24.10.2016 kl. 16:42

profilen. Att vara kristen är att ropa in dem som försvinner, säger författaren Kristian Lundberg. 19.10.2016 kl. 15:34

flyktingar. Känslan av maktlöshet gjorde att Munsala United valde att hoppa av seriespelet i augusti. Nu fortsätter laget att utmana beslutsfattarna. 20.10.2016 kl. 01:00

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21