Tomas Knuts och Munsala United fortsätter utmana beslutsfattarna i sin strävan att hjälpa lagets anfallsspelare Jabril.

Munsala United fortsätter utmana

flyktingar.

Känslan av maktlöshet gjorde att Munsala United valde att hoppa av seriespelet i augusti. Nu fortsätter laget att utmana beslutsfattarna.

20.10.2016 kl. 01:00

Helt enligt förväntningarna fick föreningen en böteslapp på 800 euro från bollförbundet för att laget avbröt seriespelet under pågående säsong.

– Vi bestrider inte att vi brutit mot bollförbundets regler. Vi vill veta om de värderingar som respekt, Fair Play och Kaikki Pelaa som Finlands bollförbund står för har någon verklig betydelse eller om det bara är tomma ord, säger Tomas Knuts.

Därför har Munsala Uniteds styrelse sänt en anhållan till bollförbundets distriktsstyrelse om att de ska bedöma om böteslappen kan omvärderas.

– Det vore fint om bollförbundet tog ställning i den här frågan.

Föreningen ger sig inte utan kamp.

– Jag tycker att bolldistriktet eller förbundet borde ge en föklaring ifall de säger nej.

Tre matcher återstod i fotbollseriens lägsta division i augusti då Munsala United hoppade av som en protest mot att lagets somaliska spelare Jabril fått avslag på sin asylansökan.

– Det var vårt sätt att uttrycka vår maktlöshet och frustration. Vi ville göra något konkret för att uttrycka vår åsikt. Avhoppet var inte meningen att bli en PR grej för vår del.

Samtidigt funderar Tomas Knuts om föreningen gjort tillräckligt.

– Vi har hoppat av serien och skapat opinion. Det har vi fått många klappar på axeln för. Men det känns lite jobbigt att vi ska uppfattas som hjältar för det. Vi har inte engagerat oss i vardagen. Därför vill vi inte lämna det så här. Del ett är avklarat men kampen fortsätter.

Annars är Munsala United kända för att inte ta sig själva på för stort allvar. Mycket kring laget görs med glimten i ögat.

– Vi brukar bjuda på oss själva och göra plojgrejer. Det här är egentligen första gången där vi har ett verkligt budskap.

I Munsala United titulerar Knuts sig som tränare eller åtminstone biträdande tränare, lagledare, sekreterare och anfallsspelare.

– Både jag och Jabril spelar i anfallet. Han är en ung spelare som dessutom gör mål. Vi vill värna om återväxten i laget.

Visst räknade de med att avhoppet skulle få uppmärksamhet i de lokala medierna.

– Vi ville skapa en opinion men vi trodde inte på att få fullt så stor uppmärksamhet som vi fick. Via FNB gick nyheten till TT och den ingick i ett femtontal svenska tidningar, säger Tomas Knuts.

Däremot nådde avhoppet inte över nyhetströskeln i det finskspråkiga Finland, bortsett från de finska österbottniska tidningarna.

– Byheten om avhoppet fick mera nationell spridning i Sverige än i Finland. Men till exempel Vänsterförbundets ordförande Li Andersson twittrade nyheten.

Att hoppa av serien var ingen stor idrottsmässig uppoffring för laget. I det skedet hade de inget mera att spela för.

– Vi ville stiga regeringen på tårna för asylpolitiken. Men så livlig fantasi har vi inte att vi trodde att det skulle gå att påverka dem.

Föreningen har fått mest positiv respons på avhoppet, även från oväntat håll.

– Vi har bara fått positiv respons personligen. Till och med ade som man man inte trott har någon relation till invandrarna har stött vårt beslut. De få kristiska rösterna har synts på kommentarfälten till nyheten på webben. Till exempel att vem bryr sig vad ett division sju lag i fotboll gör.

Jabril kom till Finland för ett år sedan. Han kommer från Mogadishu.

– Alla i familjen är döda och ifall Jabril återvänder tvingas han sannolikt att bli soldat i någon part i inbördeskriget. Rebellerna gillar inte att folk flyr landet så Jabrillöper stor risk att bli dödad ifall han återvänder.

I augusti fick Jabril avslag på sin asylansökan. Han har överklagat avslaget och väntar på utslag från förvaltningsdomstolen.

Sedan laget avslutade säsongen i förtid har föreningens styrelse skrivit ett intyg till som bifogats Jabrils överklagan. Föreningen intygar att Jabril kommit bra in i laget och att han har ett socialt nätverk sin fritid.

Inget ensamt fall

I dessa dagar inväntar Munsala United svar från bollförbundets distriktsstyrelse. Knuts understryker attbötesbeloppet inte styr föreningens agerade.

– Pengarna har ingen betydelse i det här sammanhanget. Dessutom har vi fått löfte om att få böterna betalda.

Han befarar också att det kommer flera fall där fotbollslag mister spelare på grund av asylpolitiken.

– Jabril är inte ett ensamt fall. Det här gäller också andra föreningar. Av legen här i närheten har åtminstone Jeppo och Kronoby asylsökande i sina lag.

Laget är redan nu mångkulturellt. Här finns spelare med sex olik anationaliteter.

– Vi är en salig blanding av inflyttare och finländare. Det är inte många som är fast bosatta i Munsala. Därför passar också namnet United (förenade) bra in på oss. Utan utlänningar skulle vi inte ha nåt lag idag.

Förutom finländarna och somaliska Jabrik består laget också av fem kvotflyktingar, fyra afghaner och en syrier samt en engelsman och två albaner som kommit till Finland för kärleken eller arbete.

– De flesta av oss drömmer om att få spela i Manchester United, men om det nu inte blir ManU som nöjer vi oss med MunU.

Tomas Knuts har sin bakgrund i baptistförsamlingen i västra Munsala, men är numera bosatt i Larsmo.

– Vårt ställningstagande är ju förenhetligt med de kristna värderingarna, men annars finns det ingen koppling till min bakgrund. Det är ju heller inte mitt beslut, utan hela lagets.

Men han ser en liten koppling till Munslaradikalismen.

– I Munsala har man traditionellt inte varit rädda att stå upp mot överheten och säga till när det går fel. Det tycks finnas kvar nåt av den mentalialiten ännu.

Johan Sandberg



kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54