Christer Nyman och Leif Tallroth monterar ytterdörren medan Dag Granberg och Uno Höglund jobbar inne i själva bastun.

Utan pensionärer ingen bastu vid Pörkenäs

Talko. Medan lägerverksamheten ligger nere över vintern är talkoaktiviteten i Pörkenäs i Jakobstad desto större. I vinter byggs en bastu. 6.3.2017 kl. 10:59
Hammarslagen hörs från skogsdungen vid stranden.

– Vi bygger en traditionell strandbastu utan rinnande vatten och avlopp. Det blir en vedeldad njutningsbastu vid havet, säger Mats Backman, verksamhetsledare på lägergården i Pörkenäs.

Det betyder att bastun varken får tvättrum eller dusch.

– Man gör som förr i världen, tvättar sig i havet. Vi har tillgång till hinkvatten och fat, men det är havet som gäller. Reservplanen är att man duschar i de andra husen.

Vattnet ska tas från en ytvattenledning och värms i en behållare på bastuugnen.
Får man bygga så nära stranden?

– Vi hade tänkt bygga högre upp på stranden, men stadsplanearkitekten ville inte vi skulle röra sanddynerna. Han föreslog att vi skulle bygga i skogsdungen i stället, säger Backman.

Backman uppskattar att en bastu med dusch och avlopp hade kostat till och med 150 000 euro.

– Det hade rört sig om summor som vi inte har råd med. Nu är budgetförslaget 30 000 euro. Men vi har fått extrakostnader på cirka 10 000 euro.

Den största delen av bastun finansieras av leaderpengar genom Aktion Österbotten.

– Det är EU-pengar som NTM-centralen godkännner. Vi har också en del privatfinansiering och så bygger vi till största delen på talko. Utan talkoarbetarna hade vi inte över huvudtaget kunnat tänka på att bygga.

Grunden, spirningen av väggarna, plåttaket och elinstallationerna är de arbetsmoment som man köpt in. Resten görs på talko.

Eftersom bygget är ett leaderprojekt har man ett fastspikat datum när bastun ska stå färdig, den 26 april.

– Den tidtabellen håller, säger Backman. Efter det sker en granskning. Vi får elda bastun när granskarna kommer.

Det har funnits behov av en bastu i långa tider, men på allvar började Backman planera bygget hösten 2015.

– Den första tanken var att barnen skulle få någonstans att värma sig då de simmat. Därifrån utvecklades projektet och nu ska bastun betjäna olika typer av grupper; allt från barnläger med hundra barn till grupper på tjugo personer. Vi planerar också att hyra ut den åt utomstående.

Bastun är trettio kvadratmeter. I den ingår förutom själva bastun också två omklädningsrum och ett allrum. Mot havet får bastun en veranda. En ny väg leder ner till stranden.

– Vi räknar med att tjugo barn och kanske tio vuxna ska rymmas i bastun på en gång. Kriteriet var också att man ska ha havsutsikt från bastulaven. Vägen möjliggör att man kan ta sig ner med invataxi och rullstolsbundna kan njuta av utsikten från verandan.

Lägergården har en övernattningskapacitet på 111 personer.

– Vi uppnår vår maxkapacitetet under ett par veckor under sommaren. Under sommarmånaderna har vi i snitt mellan 60–80 personer här varje dag. Det betyder att vi får elda bastun varje dag.

En vanlig sommar tar lägergården emot församlingarnas skriftskolläger och barngrupper. Här ordnas lägerskolor och besök av grupper från företag. Varje år firas här mellan fem och tio bröllop.

– I sommar kommer Mustasaaren seurakunta, den första finskspråkiga församlingen, hit med ett skriftskolläger.

Bokningläget för sommarmånaderna är alltså bra.

– Den stora utmaningen är att få mera folk hit under vinterhalvåret.

I stället utnyttjas vinterhalvåret för att renovera och rusta upp lägergården. Backman har en grupp på ett tiotal pensionärer som under åren deltagit i talkoarbetet. På grund av bastubygget har gruppen förstorats till tjugo i vinter.

– Det är roligt när folk vill jobba på talko här. De som fyllt åttio har begärt pension men jag har inte beviljat den ännu. Området har stor potential och så länge vi har lite pengar och talkokrafter utvecklar vi.

Förutom bastun renoveras nu två rum i logementet. De senaste vintrarna har man jobbat på logementet och toaletterna.

Akustiken i matsalen har också förbättrats genom att man hängt upp akustiskivor i taket.

Och behovet av talkoinsatser tar inte slut med bastun.

– Renoveringen av logementet borde slutföras. Det krävs sextiotusen euro för att få det gjort. Dessutom ger bastun ett nytt behov av talkoinsatser: att hugga ved. Men också det har jag fått löfte om, säger Mats Backman.
Johan Sandberg



BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26

LÄGER. Varför får bara ungdomarna gå på läger? undrade några konfirmandföräldrar. Klart vuxna behöver läger också, tänkte de i Åbo svenska församling. Nu blir det av – välkommen på vuxenläger! 11.2.2025 kl. 14:07