Kyrkvaktmästarna räknar gudstjänstbesökarna och för in antalet i datorn.

Kyrkostyrelsen vill veta vad du gör

statistik.

Från årsskiftet ska församlingarna rapportera sina aktiviteter veckovis till kyrkostyrelsen. Nytt är att också de frivilligas insatser ska bokföras.

15.2.2017 kl. 01:00

Uppgifterna om antalet deltagare under gudstjänster och andra verksamheter som församlingen ordnar har hittills rapporterats till kyrkostyrelsen en gång i året. Vanligtvis har det fallit på kyrkoherden att göra sammanställningen vid årsskiftet.

– I och med att församlingarna rapporterar kontinuerligt blir statistiken mer tillförlitlig. Man gör rapporten medan tillställningen i församlingen är i färskt minne, säger statistikexpert Tuomo Halmeenmäki vid kyrkostyrelsen.

Det handlar i första hand om gudstjänster, läger, utfärder och andra församlingsevenemang. Men också dop, begravningar och vigslar räknas. Liksom också varje kontakt en församlingsanställd har.

– Det betyder att jag ska räkna varje gång jag samtalar med en människa på stan och samtalet berör personens liv, säger Lars-Johan Sandvik, kyrkoherde i Nykarleby.

Statistiken frågar också efter temat för samtalet. Handlade det om själavård, depression eller något annat? Men vem man samtalat med frågar statistiken inte efter.

En annan nyhet i reformen är att kyrkostyrelsen också samlar in statistik över den verksamhet och de grupper lekmän leder.

– I princip ska också samtal och kontakter som de frivilliga medarbetarna har bokföras, säger Halmeenmäki.

De frivilliga kommer ändå inte åt att fylla i uppgifterna i dataprogrammet. De ska i stället meddela uppgifterna till en kontaktperson bland de anställda.

– Vi har inte utsett någon kontakperson, säger Sandvik. Vi har så pass bra koll på våra grupper att vi anser att det inte behövs.

Varför är det viktigt att de frivilliga syns i statistiken?

– De frivilliga gör en stor arbetsinsats i kyrkan och vi vill göra den synligare, säger Halmeenmäki.

Finns det någon risk att man utnyttjar informationen att minska antalet anställda?

– Det har jag svårt att tro. Tvärtom visar många frivilligarbetare på att de anställda lyckats bra i sitt arbete.

Även om reformen ifrågasatts i församlingarna har uppgifterna flödat in till kyrkostyrelsen under januari.

Ur statistiken kan Halmeenmäki utläsa att det i januari ordnades 2 800 gudstjänster runt om i Finland och att de samlade 145 000 besökare. Det gjordes 45 000 församlingskontakter. Av dessa stod diakoniarbetarna för 23 000 och prästerna för 15 000. Statistiken visar att församlingarnas frivilligarbetare var involverade i 1 700 kontakter.

– Statistiken för januari är inte komplett. Den uppdateras varterfter uppgifter kommer in. Uppgifterna från tio församlingar som ännu inte uppdaterat sina bokningsprogram saknas, säger Halmeenmäki.

Systemet bygger på att de församlingsanställda för in uppgifterna som efterfrågas i bokningsprogrammet. Det kan man göra genast tillställningen är slut.

– Kyrkvaktmästaren kan gå in i programmet och mata in antalet besökare från sin telefon genast efter gudstjänstens slut, säger Sandvik.

Varför är då statistiken så viktig?

– Det är på kyrkans ansvar att som en offentlig aktör förmedla information om sin verksamhet till församlingarna, samhället och sina samarbetspartner, säger Tuomo Halmeenmäki. Genom den här reformen vill vi förbättra vår betjäning av församlingarna och andra som använder statistiken.

Det gäller alltså för kyrkostyrelsen att motivera församlingarna att föra statistik.

– Det ligger i församlingarnas eget intresse att göra ett gott arbete. De har själva nytta av statistiken och dessutom blir deras arbete synligt, säger Halmeenmäki.

– Det är för tidigt att bedöma värdet av reformen, säger Sandvik. På prosteriets kyrkoherdekonferens blev det sagt att det viktigaste är det som sker i församlingen, inte hur det bokförs.

Statistiken publiceras under året på webbadressen www.kirkontilastot.fi

Läs mera i Kyrkpressen 7/2017

Johan Sandberg
Foto Johan Sandberg



samarbetsförhandlingar. Vasa kyrkliga samfällighet inleder samarbetsförhandlingar med hela personalen. Förhandlingarna kan leda till omorganisering av arbetsuppgifterna eller permitteringar. 27.3.2020 kl. 13:02

arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38

tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10

utmattning. Två gånger har Sanna Karlsson blivit utmattad, två gånger har hon återvänt till arbetslivet. – Jag har lärt mig att allt inte behöver vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra. 26.3.2020 kl. 11:55

samarbetsförhandlingar. Närpes församling har också meddelat om samarbetsförhandlingar. Det är första steget i en process som kan leda till permitteringar av församlingens anställa. 24.3.2020 kl. 08:55

permitteringar. Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag. 23.3.2020 kl. 17:56

pandemi. Alla missionärer som tillhör riskgrupper har kallats hem från fältet. För övrigt får de som vill stanna i arbetsområdet välja att stanna frivilligt. 23.3.2020 kl. 16:48

Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27

teve. En av dem talar i tungor, en vill vara talesperson för sexuella minoriteter och en har studerat karismatiska rörelsers destruktivitet. En rykande färsk serie om Borgå stifts biskopar har premiär idag. 11.9.2023 kl. 18:00

VANDA SVENSKA FÖRSAMLING. Snart kan det finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska församling. Engelskspråkiga tjänster i svenska församlingar hör till ovanligheterna. 8.9.2023 kl. 10:19

BISKOPSMÖTET. – Saker som vi har tigit om i kyrkan är vanligtvis de samma som vi har tigit om i det finländska samhället. Så är det att vara folkkyrka, sa biskopen i Esbo stift Kaisamari Hintikka i sitt tal vid biskopsmötets öppnande i Kyrkslätt idag. 5.9.2023 kl. 14:30

Kolumn. I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes 1.9.2023 kl. 13:56

NY BISKOP. TD Mari Parkkinen vigs och välsignas till ämbetet med Guds ord, bön och handpåläggning i en mässa i S:t Michels domkyrka söndag 3 september klockan 10. Vigningen förrättas av ärkebiskop Tapio Luoma med assistenter. 2.9.2023 kl. 10:00