Saara Kinnunen

Tron går vidare när vi umgås

profilen.

Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare.

17.11.2016 kl. 15:19

– Tvärtom tänker jag så att när barnet växer upp i hemmets värdemiljö, den må sedan vara religiös, politisk eller ideologisk så lär sig barnet ett sätt att leva. I sinom tid kan barnet välja att leva sitt liv med de värderingarna eller välja bort dem.

För att barnen ska välja den kristna tron understryker Saara Kinnunen vikten av en god relation mellan föräldrar och barnen.

– Om föräldrarna är är distanserade och kalla tar barnen sannolikt avstånd från tron i pubärteten, hur troende föräldrarna än må vara.

Saara Kinnunen skrivit femton egna bäcker och den senaste, Isän kaipuu (ungefär faderslängtan), har utsetts till årets kristna bok . Två av böckerna är översatta till estiska och en till ryska.

Det genomgående temat i böckerna är relationer.

– Ämnet var har varierat då alla böckerna tangerat mitt eget liv och därmed i vilken ålder barnen varit i. – Då det låg i mitt eget intresse att stöda barnen och deras tro började jag fundera över familjens roll i det hela.

Hon har skrivit om barn under skolålder, i skolåldern, tonåringar och om när barnen flyttat ut. När hon började arbeta som familjerådgivare i Vasa kyrkliga samfällighet började hon skriva om parrelationer. Och när hon och Arto fick barnbarn skrev hon om att vara mor- och farföräldrar.

Den kristna fostran hör numera till hemmen och till kyrkorna. Saara Kinnunen föreslår attt församlingarnaskullefokusera barnarbetet på barn i tioårsåldern.

– Finländsk forskning från nittiotalet visar att de flesta barn som övergett sin tro gör det i tioårsåldern. Sextio procent av förstaklassisterna sade att de tror på Gud och att de ber. Men av femtioklassisterna var det bara trettio procent som gjorde det.

Själv har hon forskat i hur föräldrarna förmedlar sin tro till barnen.

– Jag bad vuxna troende som haft en eller två troende föräldrar från båda berätta om sin barndom. Jag sökte gemensamma nämnare som gjort att tron gått vidare från föräldrar till barn. Jag fann att gemenskapen i familjen var viktig, att man umgicks och gjorde saker tillsammans.

De som svarade berättade om sina tidiga minnen då man gick till kyrkan eller till möten tillsammans. Hemmet fick besök av andra troende familjer. Man bad och läste Bibeln.

– När barnen kommit upp i skolåldern upptäckte jag att de funnit en egen väg i församlingen, någon klubb, kör eller annan barnverksamhet. Av alla verksamhetsformer nämndes söndagsskolan mest. För mig beskriver det en församling med en klar biblisk undervisning. Vilken klubb som helst i församlingen fungerar inte.

Senare har hon upptäckt hur viktigt det är att också barnen har en kristen gemenskap.

– Har inte barnet en referensgrupp utvecklas inte dess sociala färdigheterna och självtilliten. I värsta fall kan barnet bli utstött och annorlunda i kamratkretsen. Det kan leda till l mentala problem. Då spelar ingen roll hur troende föräldrarna är eller hur stark tro barnet har. Därför är det viktigt att föräldrarna ser till att att barnet får ett andligt sammanhang, om inte annat så kristna läger där det finns andra jämnåriga.

Själv gick hon också genom det med sina egna barn.

– När våra äldsta barn kom upp i 11-12 årsåldern ville de inte längre följa med till den församlingsaktiviteter vi deltagit i som familj. Ett av barnen sade; mamma du kommer inte att tycka om det här, men jag hade inte tänkt komma med. Barnen var förvisso med i olika klubbar i församlingen, men de fann inte sitt sammanhang där.

Hon beskriver det som ett bönesvar att de fann King’s Kids, Ungdom med Uppgifts barnarbetes.

– När jag skrev boken Lapsen usko, barnens tro, frågade jag enskilt av mina barn vilka faktorer som bar dem så att de är troende i dag. Alla svarade King’s Kids. De märkte inte ens vilken påverkan hemmet hade haft. Hemmet är trots allt den resurs som skjutsar och uppmuntrar.

Årets kristna bok Isän kaipuu handlar om sinnets försoning till pappan, främst till den jordiska pappan med också till Gud som pappa.

–Det är en längtan som ingen jordisk pappa kan uppfylla. Den jordiska pappa är en skugga av den himmelska. Jag skrev boken då jag som terapeut sett illamåenden och problem som bottar i att man inte fått det som man behövt av sin pappa.

Boken har beskrivits som skriven ur ett strikt konservativt perspektiv där man utgår från att Gud avsett att barn ska växa upp i en familj med en mamma och en pappa.

– Jag har inte nämnt regnbågsfamiljerna. Jag utgår från att det i Guds skapelsordning behövs en mamma och en pappa för att sätta ett barn till världen. Mamman och pappan har olika uppgifter. Gud har skapat i envar en längtan som efter både mamma och pappa. Var och en av oss vill ha en relation till pappa och vara accepterad av honom, Jesus fick höra också höra det av sin pappa: du är min älskade son och i dig har jag min glädje.

Har pappan övergett sitt barn eller om han dött uppstår en längtan efter honom.

– I terapin försöker vi behandla det skadade förhållandet till pappan och försonas i i sinnet. Det är orimlig att en människans liv ska överskuggas av avsaknaden av en pappa. Eller en man varit rädd för.

Saara Kinnunen
Johan Sandberg
Foto: Johan Sandberg



Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49

epidemi. I helgen gör biskop Bo-Göran Åstrand biskopsvisitation i Korsnäs, som planerat – men i mycket avskalad form. – Nu om någonsin ska vi hålla ihop, och jag tänker att tillsammans och med Guds hjälp kommer vi igenom också det här, säger biskopen. 13.3.2020 kl. 10:02

coronaepidemin. Inga resor, inga möten, jobba hemma, rekommenderar Kyrkostyrelsen i anvisningar till församlingarna och stiften med anledning av coronaviruset. 13.3.2020 kl. 09:19

roman. Philip Teir ville skriva en roman han bottnade i, en roman som lyfte känslor som han själv känt. 12.3.2020 kl. 15:38

vikariat. Fyra personer har sökt vikariatet som stiftsdekan i Borgå stift. Stiftsdekanen har det övergripande ansvaret för fortbildning och utbildning i stiftet. 11.3.2020 kl. 14:59

KYRKOMÖTET. Den 6 till 10 november har kyrkomötet sammanstrålat i Åbo. Rolf Steffansson är ett av de ombud som varit på plats under sittande kyrkomötets sista plenum. 10.11.2023 kl. 12:04

ANDLIGT VÅLD. Andligt våld förekommer överallt – i parrelationer, i familjer och i församlingar. Då Gud används för att få dig att känna dig mindre, då är det aldrig dig det är fel på. Det konstaterar Sara Mikander och Catharina Englund som leder en grupp för personer som blivit utsatta. 8.11.2023 kl. 13:20

Stiftsdagarna. Stiftsdagarna i Borgå blev en fest värdig en hundraåring. Men mellan serveringarna, minglet och samvaron dryftades också de tunga frågorna: vad är kyrkans uppgift i en värld präglad av krig, och vad ska vi släppa taget om då pengarna tryter? 8.11.2023 kl. 14:52

ANDETAG. Karin Westerlund är ett nytt tillskott i bloggen Andetag. 7.11.2023 kl. 18:00

podd. En ny podd har sett dagens ljus! I vinter vill Sofia Torvalds och Robin Nyman inspirera till hudlösa samtal, för att livet kan vara nog så ensamt ändå. 7.11.2023 kl. 08:00