Som när Skalle-Per dog

Pensionerade läraren Per Lindgård från Bromarv minns februarinatten då den gamla kyrkan brann.
– Jag var uppe på natten för att se till vår lilla pojke. Då råkade jag titta ut genom fönstret och såg vår granne, som var aktiv i frivilliga brandkåren, skynda mot kyrkan.
Han insåg att något var på gång, och lite senare var han själv ute och på väg mot kyrkan, han också. Vid kyrkan träffade han mannen som brukade köra ut mjölk och bröd.
– Jag minns att han sa: Jag tror vi håller på att mista kyrkan.
De såg rök välla ut under kyrktaket. En stund senare sprängdes kyrkfönstren, och plötsligt brann kyrkan som en fackla.
Per Lindgård var – och är än i dag – församlingsaktiv, och även om han inte är uppvuxen i Bromarv var kyrkan viktig för honom.
– Det var lite som i Ronja Rövardotter, då Skalle-Per dör – han hade ju funnits jämt. På samma sätt kändes det när kyrkan brann. Vi hade inte kunnat räkna med att något sådant kunde hända.

Det blev aldrig klart varför Bromarv gamla kyrka fattade eld natten till den 3 februari 1979. Anders Kurman, pensionerad bankdirektör i Bromarv, minns att en grannes jordfästning skulle ordnas i kyrkan den lördagen.
– Den hölls utanför i stället.
Hans minns hur han från sin arbetsplats i banken kunde följa med hur det förkolnade skelettet revs ner och kördes bort. Han såg också den nya kyrkan växa fram.
– Jag har vant mig vid den, säger han, som själv i tiden konfirmerades i den gamla.
– Vi människor är sådana att vi glömmer, och den nya kyrkan har varit omtyckt, berättar Kurman.

Per Lindgård vittnar om att branden inte ledde till någon handlingsförlamning – tvärtom.
– Genast på måndagens fullmäktigemöte togs branden upp som ett extra ärende, och man fattade beslut om att bygga upp en ny kyrka på samma ställe som den gamla.
Carl-Johan Slottes arkitektbyrå kom med ett förslag som Bromarvborna gillade. Han planerade en liten korskyrka som liknade den gamla, men med några moderna detaljer. Det stod klar år 1981.
– Ganska snart kändes den som vår egen kyrka. Den har egentligen bara fått lovord, säger Lindgård.
När den invigdes rymdes inte alla in. Den är nämligen ganska liten, med bara 150 sittplatser, eller 200 om man tar in extra stolar.
– Då tyckte en del att vi byggt en för liten kyrka i Bromarv. Men vi som besöker gudstjänsten om söndagarna brukar säga att kom in och titta en vanlig söndag, så ska du få upptäcka att det finns rum för alla, skrattar Lindgård.
Den gamla kyrkan från 1753 var byggd helt i stock, den nya är tegelbeklädd på insidan. Den ser givetvis helt annorlunda ut än den gamla, alla de gamla inventarierna brann ju upp.
– Men alla säger att den är väldigt hemtrevlig och påminner om den gamla.