Mårten Björkgren och Kjell Herberts är två av de fem forskarna.

Nykarleby och Hortlax nästan lika som bär

Likheterna är fler än skillnaderna i det religiösa landskapet i Nykarleby och Hortlax. Det visar en färsk undersökning. 25.2.2016 kl. 15:41

Lika som bär? frågar sig titeln till undersökningen som gjorts av Kungliga Skytteanska Samfundet och Svensk-Österbottninska Samfundet. Fem forskare har studerat hur man ser på kyrkan och religion i Hortlax utanför Piteå i Norrbotten och i Nykarleby i Österbotten.

– På båda orterna finns en kärna som håller upp församlingarna. De allra flesta är passiva som tycker det är bra att kyrkan finns även om den inte intresserar dem, säger Kjell Herberts, en av forskarna.

Den stora majoriteten av befolkningen anser att kyrkan behöver finnas för familjehögtider. Även om man är likgiltig till kyrkan försvarar man dess existens.

– Mellan raderna kommer det fram en hel del som de församlingsaktiva kan fundera på.

Även om likheterna är flera än skillnaderna är varken Herberts eller hans forskarkollega Mårten Björkgren beredda att räta ut frågetecknet i undersökningens titel till ett utropstecken.

Den största skillnaden mellan orterna är att det på den svenska sidan tycks finnas mindre traditionalism. Färre av de som svarat på undersökningen i Hortlax har valt de påståenden om Gud, Jesus och döden som ligger närmast den traditionella lutherska teologin än i Nykarleby. Speciellt de svenska ungdomarna är betydligt mindre dogmatiska än de finländska. Även om också ungdomarna i Nykarleby är mindre dogmatiska än de äldre stadsborna.

I övrigt ger jämförelsen bilden av att kvinnorna på båda sidorna av viken svarat mera traditionellt lutherskt korrekt än männen. Speciellt utmärker sig kvinnorna i Nykarleby.

Kvinnorna utmärker sig också genom att de är betydligt mer säkra i sina svar än männen. Männen har svarat vet inte betydligt oftare än kvinnorna. Forskarna tror att kvinnorna tagit till sig den religiösa undervisningen i skola och i religiösa sammanhang bättre än vad männen gjort.

Forskarna är försiktiga att dra några långtgående slutsatser hur pass allmängiltig undersökningen är.

– Landskapet är så pass brokigt att man inte kan säga så mycket allmängiltigt, säger Mårten Björkgren. Vi har studerat två orter med församlingar med lika många invånare.

Undersökningen visar att det inte skett någon större förskjutning i utvecklingen av de religiösa landskapen i Österbotten och Norrbotten under de 200 år som Finland och Sverige varit åtskilda från varandra. Fromheten och det religiösa tänkandet är i stort sett lika på båda sidorna av Bottenviken.

– Generellt kan man säga att vi i Österbotten behärskar den religiösa vokabulären bättre än vad man gör i Norrbotten, säger Björkgren. Här går en större andel ungdomar i skriftskolan och i skolundervisningen har vi ett större fokus på närsamhället, traditionerna och religionen. Vi har fått ett starkare språk att uttrycka oss om religion. I Sverige har man många tankar men det är inte så lätt att uttrycka dem.

Här ser han en fördel med vår mera traditionella fostran.

Utgångspunkten för jämförelsen är den undersökning som Mayvor Ekberg och Jørgen Straarup gjorde mellan 2009 och 2010 på initiativ av Hortlax församling.

Helt jämförbara är församlingarna inte. Även om väckelsrörelsen Kyrkans Ungdom är närvarande i Nykarleby är den inte lika starkt framträdande som Evangeliska Fosterlandsstiftelsen EFS är i Hortlax. EFS och svenska kyrkan går in i varandra och det förkommer dubbla medlemskap. Men de flesta medlemmar i EFS är inte aktiva i församlingen.

Läs mera i Kyrkpressen 8/2016

Johan Sandberg
Foto: Johan Sandberg



kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54