Om att älska sitt livsvittne (och att knega på i det tråkiga förhållandet)

parförhållande. Vänskap och nyfikenhet är parförhållandets grundpelare, menar den danska psykologen och parterapeuten Mattias Stølen Due. Han försöker få par att inse att det är viktigt att vårda förhållandet medan det fortfarande går att rädda. 25.2.2016 kl. 00:00

Den danska parterapeuten Mattias Stølen Dues bok Medan vi fortfarande älskar – att ta hand om kärleken har nyss kommit ut på svenska. Boken har fått mycket uppmärksamhet i både dansk och svensk press – kanske för att den känns ovanligt förståndig.

Stølen Due påminner nämligen om att man kommer långt i ett parförhållande bara med hjälp av klassiska dygder som osjälviskhet. Kanske det ändå inte bara handlar om stor passion, den där stora kärleken? Kanske den handlar om vänskap, lojalitet, ett intresse för hur den andra har det och hur han eller hon tänker?

– Parförhållandet är den relation som sägs betyda allra mest för vuxnas psykiska trivsel, hälsa och allmänna tillfredsställelse. I min bok försöker jag sätta fokus på vad vi kan göra för att förebygga otrivsel och uppbrott, i stället för att förklara varför så många tillslut lämnar varandra.

Stølen Due ville skriva en bok som sitter i en skandinavisk kontext, eftersom så många böcker om ämnet kommer från USA. Han ville också hålla en realistisk och personlig ton.

– Jag vill tala för det realistiska parförhållandet och själv berätta att jag också inser att det kan vara svårt ibland. Det är viktigt att minnas som kontrast till de stora perfektionistiska idealen vi har i vår kultur.

I ett förhållande tenderar vi lätt att vända blicken mot den andra. Har en kvinna ett strålande parförhållande tänker kanske både hon själv och vännerna att det beror på att hon hittat ”den perfekta mannen”. Om parförhållandet inte är bra beror det på att mannen har en del fel och brister.

Du uppmanar läsaren att först vända blicken mot sig själv. Varför?

– Vi lever i en mycket individualistisk tid och sätter fokus på att utveckla oss själva och våra egna intressen. Det finns en risk för att vi uppfattar vår partner och andra människor bara som medel för vår egen lycka. Jag vill poängtera att kärlek först och främst handlar om att ge, att se den andra, att vara generös och måna om den andras trivsel, säger Stølen Due.

Dessutom, påminner han, är det inte möjligt att förändra en annan människa.

– Vi kan bara förändra oss själva, och därför är det där vi måste börja om vi ska bevara kärleken eller stärka parförhållandet.

Det svåra, normala förhållandet

Mattias Stølen Due säger att hans erfarenhet visar att det vanligaste bekymret i ett förhållande är att paret inte har tid för varandra.

– Vi jobbar mycket, vi har barn, vi motionerar och har många andra projekt. Därför har vi inte tid att verkligen se varandra, att ha trevligt tillsammans och att hinna prata.

– Många par kämpar också med sexualiteten. Det är viktigt att man pratar om det, då kan man försöka åtgärda saken i stället för att sitta ensam med sin frustration.

Han menar att det är viktigt att par förstår att även om de saknar tid för varandra eller saknar sex i parförhållandet betyder det inte att de har ett dåligt förhållande.

– Det betyder bara att man är en helt normal människa i ett helt normalt förhållande – och att man har ett krävande liv. Det är viktigt att inse att det är normalt att ha ett krävande liv och ett krävande förhållande.

Din partner är ditt livsvittne

Många löser problemen i sitt förhållande med att helt enkelt byta partner. Men Mattias Stølen Due vill påminna om att det finns fördelar med att knega på i det gamla, ”tråkiga” förhållandet.

– Om vi byter partner ofta riskerar vi att gå miste om den djupa anknytning vi får om vi är tillsammans med en människa i många år. Tryggheten är viktig för att en människa ska trivas, och vi känner oss oftast tryggast i ett ”gammalt” förhållande.

Han påpekar att ett långt förhållande leder till att vi får ett ”livsvittne”.

– Man har fått barn tillsammans, gift sig, kanske upplevt stora krav och kriser tillsammans. Att det finns ett vittne till de viktiga saker som händer i våra liv har stor betydelse.

Dessutom uppstår det givetvis nya problem i ett nytt förhållande.

– Det nya förhållandet ser ofta lättare ut i början, men det är inte nödvändigtvis lättare i längden. Så i stället för att hela tiden tro att man hittar lyckan i följande förhållande vinner man mycket på att vårda kärleken i sin gamla relation.

Givetvis finns det förhållanden och situationer då parterna måste inse att det är dags att kasta in handduken. Psykiskt och fysiskt våld kan inte accepteras, och stor vantrivsel i många år måste tas på allvar, säger Mattias Stølen Due.

– Men jag menar samtidigt att man är skyldig sig själv, sin partner och sina barn och gå igenom en längre, kvalificerad terapeutisk process innan man skiljer sig. Då skapar man en möjlighet att rädda förhållandet. Om förhållandet inte går att rädda skapar man bättre förutsättningar för ett gott samarbete gällande vården av barnen efter skilsmässan.

Sofia Torvalds



Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34

film. Filmen Jesus Revolution, som skildrar Jesusfolket inom hippierörelsen på sextio-och sjuttiotalen i Kalifornen, har fyllt biografsalongerna i Sverige och USA. Nu går den i Finland där Caj Höglund plötsligt fann sig engagerad i distributionen av filmen. 9.10.2023 kl. 12:05

KVINNA OCH PRÄST. På andra försöket lyckades församlingsrådet i Karleby svenska församling enas om ett utlåtande till domkapitlet i Borgå stift gällande Annica Smeds förordnande som församlingspastor till församlingen. Nu föreslår man att förordnandet blir tidsbestämt till två år och beslutet kom efter omröstning där rösterna föll 9-3. 6.10.2023 kl. 10:25

jakobstad. Annika Holm hade glömt hur man gör då man stillar sig. I dag är hennes vardag lika stressig som förr, men hon har hittat små stunder av andakt. 22.9.2023 kl. 10:35

REGERINGSPROGRAMMET. Ärkebiskop Tapio Luoma kommenterar i ett ställningstagande den senaste tidens diskussion om de förslag till lagändringar som regeringen gjort. – Kyrkan inte får tiga om fattigdomen i samhället, säger han. 4.10.2023 kl. 15:38

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karl af Hällström, Yvonne Terlinden och Markus Weckström söker kyrkoherdetjänsten i Karis-Pojo svenska församling. Det blir församlingsmedlemmarna som får välja herde. 2.10.2023 kl. 13:25

TILLGÄNGLIGHET. Då Claus Terlinden säger ”min församling” syftar han på alla människor med intellektuell funktionsnedsättning inom Borgå stift. I den församlingen är tomt prat överflödigt och vänskap avgörande. 29.9.2023 kl. 13:18

FLYGPLATSPRÄST. Flygplatsprästen Hanna Similä arbetar där många människor går genom gaten och porten till någonting nytt. Eller kommer hem igen. 26.10.2023 kl. 19:00

KVINNA OCH PRÄST. Domkapitlet i Borgå väntade inte på ett utlåtande från församlingen, efter att församlingsrådet bromsade pappret. Rådsmedlemmar i Karleby upplever sig "överkörda" efter domkapitlets resoluta beslut att förordna Annica Smeds. 28.9.2023 kl. 15:05

teater. Samtalet med David Sandqvist, som har regisserat Ronja Rövardotter på Svenska Teatern, glider in på döden gång på gång. – Jag har alltid varit rädd för döden. 28.9.2023 kl. 14:00

OFRIVILLIG BARNLÖSHET. Norska Cecilie Hoxmark vill bryta tystnaden och tabut kring ofrivillig barnlöshet. Därför grundade hon Prosjekt Åpenhet. – Jag kände sådan skam, som om jag var en felaktig vara, som om min man gjorde fel när han valde mig. Idag är hon femtio. Hon har skapat sig ett liv som inte kretsar kring en kärnfamilj utan är hennes eget bygge. 27.9.2023 kl. 19:56

politik. Kristdemokraterna har under sommaren fått kritik för sin tystnad under regeringsförhandlingarna och för att partiet inte stått upp för de mänskliga rättigheterna. David Pettersson, nyvald tredje viceordförande för partiet, ger kritikerna delvis rätt. 27.9.2023 kl. 11:32

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26

LÄGER. Varför får bara ungdomarna gå på läger? undrade några konfirmandföräldrar. Klart vuxna behöver läger också, tänkte de i Åbo svenska församling. Nu blir det av – välkommen på vuxenläger! 11.2.2025 kl. 14:07