Semestern utmanar parrelationen. I ett parförhållande kan det vara så att den ena parten behöver mer avstånd än den andra.

Parrelationens fyra allvarliga varningssignaler

parrelation.

Under semestern blir problem i förhållandet synligare än vanligt.

2.7.2020 kl. 15:52

Coronavåren har lett till ökad samvaro i många familjer – och därmed till ökad irritation. Ann-Sofi Storbacka, präst och familjerådgivare, påpekar att semestern för de flesta av oss betyder återhämtning eller omväxling.

– Den här sommaren gäller det att fråga sig vad som är omväxling i det här läget. Vad kan hjälpa oss att orka som familj? Vad är realistiskt, vad har vi råd med? Utmaningen är att odla det möjligas konst. Om det här har varit ett annorlunda arbetsår behöver kanske semestern vara annorlunda.

Ibland gör livsstressen att man hamnar på en hög irritationsnivå. Hur skruvar man ner volymen?
– Man behöver kanske börja med att ställa en självdiagnos. Beror stressen på att vi sett för mycket av varandra? Eller på att vi inte har samma behov av närhet? Den ena kanske behöver mer utrymme eller mer tid för sig själv eller större avstånd.

Under semestern blir problem i förhållandet synligare än vanligt.

– När man tillbringar mycket tid tillsammans och inte har möjlighet att vara ifrån varandra, då blir man konfronterad med det som nog finns där men som är en röst man inte lyssnat så noga på. Så om vi har större problem är sannlikheten större att vi upptäcker dem.

Ett par kan ha väldigt olika förväntningar på semestern. Hur löser man det?
– Kanske det hjälper med att redan från början säga att det här är en ekvation som inte går ihop, här krävs kompromisser och kreativa lösningar. Gå djupare i lugn och ro och fråga: Vad betyder stugliv för dig? Varför vill du resa? Vad är det som du uppskattar i det? Om man breddar berättelsen om vad som är viktigt är det möjligt att hitta en större förståelse för varandra och odla nyfikenheten för den andras passion.

Ibland drabbas ett förhållande av en uppgiven tystnad eftersom det finns så mycket som känns olösligt. Vad ska man göra med den tystnaden?
– Ett av de stora namnen i parterapin, John Gottman, säger att det finns två typer av konflikter i ett parförhållande. Det finns frågor där det är möjligt att hitta en kompromiss, som går att lösa. Sedan finns det problem som handlar om grundläggande skillnader i värderingar och temperament. Han säger att den senare sorten utgör nästan 70 procent av alla konflikter. De är alltså vanliga, och man måste hitta sätt att leva med dem.

Sådana konflikter kan till exempel handla om var man vill bo, om man vill ha barn eller inte.

– När människor kommer till mig för parterapi brukar jag be dem berätta vad olika frågor betyder för dem. Det är viktigt att vara redo att lyssna på hur den andra tänker och hitta vissa ramar för hur man kan leva. Det är jättejobbigt att hela tiden försöka förändra den andra.

Hur vet man när man ska söka hjälp?
– John Gottman talar om fyra allvarliga varningssignaler: Hånfullt förakt, frän kritik, tigande och försvarsbeteende. Frågan är: Hur starka vapen använder man, hur giftigt är det, hur föraktfullt, hur elakt? Hur ont gör det?

Det här, poängterar Ann-Sofi Storbacka, är redan allvarliga varningssignaler. Då måste man söka hjälp.

Går det att vända?
– Jo, det går, men det är inte alldeles lätt. Det beror på hur länge problemen pågått och på motivationen. Hur mycket har man skadat varandra? Finns det band som inte gått av? Helst ska man komma innan det blir så här illa.



Sofia Torvalds



KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Arbetsmiljön sägs vara dålig. Verksamhets­ledaren är arbetsskyddsanmäld för sitt ledar­skap. Men kyrkorna har också dragit sig ur och låtit det hända. 30.1.2026 kl. 17:06

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

Kolumn. Jag firade jul i min hemby i Österbotten. Jag gick förbi min gamla skola, som är utdömd och ska rivas. Jag tittade in genom de igendammade rutorna, in i mitt gamla klassrum. 29.1.2026 kl. 20:19

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Arbetsmiljön sägs vara dålig. Verksamhets­ledaren är arbetsskyddsanmäld för sitt ledar­skap. Men kyrkorna har också dragit sig ur och låtit det hända. 30.1.2026 kl. 17:06

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

Kolumn. Jag firade jul i min hemby i Österbotten. Jag gick förbi min gamla skola, som är utdömd och ska rivas. Jag tittade in genom de igendammade rutorna, in i mitt gamla klassrum. 29.1.2026 kl. 20:19

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28