Om att älska sitt livsvittne (och att knega på i det tråkiga förhållandet)

parförhållande. Vänskap och nyfikenhet är parförhållandets grundpelare, menar den danska psykologen och parterapeuten Mattias Stølen Due. Han försöker få par att inse att det är viktigt att vårda förhållandet medan det fortfarande går att rädda. 25.2.2016 kl. 00:00

Den danska parterapeuten Mattias Stølen Dues bok Medan vi fortfarande älskar – att ta hand om kärleken har nyss kommit ut på svenska. Boken har fått mycket uppmärksamhet i både dansk och svensk press – kanske för att den känns ovanligt förståndig.

Stølen Due påminner nämligen om att man kommer långt i ett parförhållande bara med hjälp av klassiska dygder som osjälviskhet. Kanske det ändå inte bara handlar om stor passion, den där stora kärleken? Kanske den handlar om vänskap, lojalitet, ett intresse för hur den andra har det och hur han eller hon tänker?

– Parförhållandet är den relation som sägs betyda allra mest för vuxnas psykiska trivsel, hälsa och allmänna tillfredsställelse. I min bok försöker jag sätta fokus på vad vi kan göra för att förebygga otrivsel och uppbrott, i stället för att förklara varför så många tillslut lämnar varandra.

Stølen Due ville skriva en bok som sitter i en skandinavisk kontext, eftersom så många böcker om ämnet kommer från USA. Han ville också hålla en realistisk och personlig ton.

– Jag vill tala för det realistiska parförhållandet och själv berätta att jag också inser att det kan vara svårt ibland. Det är viktigt att minnas som kontrast till de stora perfektionistiska idealen vi har i vår kultur.

I ett förhållande tenderar vi lätt att vända blicken mot den andra. Har en kvinna ett strålande parförhållande tänker kanske både hon själv och vännerna att det beror på att hon hittat ”den perfekta mannen”. Om parförhållandet inte är bra beror det på att mannen har en del fel och brister.

Du uppmanar läsaren att först vända blicken mot sig själv. Varför?

– Vi lever i en mycket individualistisk tid och sätter fokus på att utveckla oss själva och våra egna intressen. Det finns en risk för att vi uppfattar vår partner och andra människor bara som medel för vår egen lycka. Jag vill poängtera att kärlek först och främst handlar om att ge, att se den andra, att vara generös och måna om den andras trivsel, säger Stølen Due.

Dessutom, påminner han, är det inte möjligt att förändra en annan människa.

– Vi kan bara förändra oss själva, och därför är det där vi måste börja om vi ska bevara kärleken eller stärka parförhållandet.

Det svåra, normala förhållandet

Mattias Stølen Due säger att hans erfarenhet visar att det vanligaste bekymret i ett förhållande är att paret inte har tid för varandra.

– Vi jobbar mycket, vi har barn, vi motionerar och har många andra projekt. Därför har vi inte tid att verkligen se varandra, att ha trevligt tillsammans och att hinna prata.

– Många par kämpar också med sexualiteten. Det är viktigt att man pratar om det, då kan man försöka åtgärda saken i stället för att sitta ensam med sin frustration.

Han menar att det är viktigt att par förstår att även om de saknar tid för varandra eller saknar sex i parförhållandet betyder det inte att de har ett dåligt förhållande.

– Det betyder bara att man är en helt normal människa i ett helt normalt förhållande – och att man har ett krävande liv. Det är viktigt att inse att det är normalt att ha ett krävande liv och ett krävande förhållande.

Din partner är ditt livsvittne

Många löser problemen i sitt förhållande med att helt enkelt byta partner. Men Mattias Stølen Due vill påminna om att det finns fördelar med att knega på i det gamla, ”tråkiga” förhållandet.

– Om vi byter partner ofta riskerar vi att gå miste om den djupa anknytning vi får om vi är tillsammans med en människa i många år. Tryggheten är viktig för att en människa ska trivas, och vi känner oss oftast tryggast i ett ”gammalt” förhållande.

Han påpekar att ett långt förhållande leder till att vi får ett ”livsvittne”.

– Man har fått barn tillsammans, gift sig, kanske upplevt stora krav och kriser tillsammans. Att det finns ett vittne till de viktiga saker som händer i våra liv har stor betydelse.

Dessutom uppstår det givetvis nya problem i ett nytt förhållande.

– Det nya förhållandet ser ofta lättare ut i början, men det är inte nödvändigtvis lättare i längden. Så i stället för att hela tiden tro att man hittar lyckan i följande förhållande vinner man mycket på att vårda kärleken i sin gamla relation.

Givetvis finns det förhållanden och situationer då parterna måste inse att det är dags att kasta in handduken. Psykiskt och fysiskt våld kan inte accepteras, och stor vantrivsel i många år måste tas på allvar, säger Mattias Stølen Due.

– Men jag menar samtidigt att man är skyldig sig själv, sin partner och sina barn och gå igenom en längre, kvalificerad terapeutisk process innan man skiljer sig. Då skapar man en möjlighet att rädda förhållandet. Om förhållandet inte går att rädda skapar man bättre förutsättningar för ett gott samarbete gällande vården av barnen efter skilsmässan.

Sofia Torvalds



Kyrka. Finländska diakoniforskare har öppnat en ny internationell servicetjänst på webben. 15.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Gruppen på Facebook kan vara lika verklig för dess medlemmar som gruppen som samlas i församlingshemmet. Närvaron på webben placerar kyrkan mitt i byn igen. 14.10.2010 kl. 00:00

Sofia Torvalds. Jag byter blöja på tvååringen när han plötsligt tittar upp på mig och säger: – Mamma, du är gammal. Jag skrattar förbryllat till. Gammal? Kanske gammal som i – stor? 14.10.2010 kl. 00:00

Ledare. Samtidigt med de israelisk-palestinska fredssamtalen pågår en betydligt mindre påpassad överläggning, nämligen den romersk-katolska kyrkans specialsynod om de kristnas situation i Mellanöstern som Kyrkpressen rapporterade om förra veckan. 14.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Trots flera år av lobbning och förhandlingar är bygget av Vandasvenskarnas församlingscentrum nu uppskjutet igen. – Det finns ingen plats för oss. 13.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Finska missionsrådet har för första gången sammanställt en omfattande statistik över sina medlemsföreningars inkomster och omkostnader under 2009. 13.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Hon har skrivit, pratat och varit mentor för den unga prästen. Nu belönas rekryteringsarbetet med utmärkelsen Årets präst. 12.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. De politiska färgerna syns också i församlingsvalet. Vissa partier har egna valprogram och listor, andra engagerar sig inte alls, visar en snabb enkät. 12.10.2010 kl. 00:00

Människa. Priset är för högt men det kan komma något nytt, till och med gott, ur tomheten. 12.10.2010 kl. 00:00

Magnus Lindholm. Som denna spalt står längst till höger på sista uppslaget i tidningen stod Axel Carpelan i det sociala livets tystaste utkanter. 12.10.2010 kl. 00:00

Samhälle. I söndags hölls den första mångreligiösa träffen någonsin på Åland, rapporterar Nya Åland. 12.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Väckelserörelserna i Svenskfinland vill inte vara med i den bojkott av fem biskopar som diskuteras på finskt håll. 12.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Ett led i reklamkampanjen inför församlingsvalet är att kända personer uppmanar församlingsmedlemmarna att rösta. 11.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Många vill gifta sig den 10 oktober – inte minst för att datumet är så lätt att komma ihåg. 10.10.2010 kl. 00:00

Världen. Luthersk tradition och karismatisk förnyelse förenas i församlingen Århus Valgmenighed, där medlemmarna hör till danska folkkyrkan men regleras av få av dess normer. 9.10.2010 kl. 00:00

Tacksam. – Om jag dör nu, då blir så väldigt mycket osagt till min fru. Så tänkte Kaj Kunnas när han drabbades av en hjärninfarkt. Det har gått fyra år, och hans värderingar har förändrats en hel del. Han säger bland annat att sport är världens viktigaste bisak. 7.5.2020 kl. 17:00

Nyttotänk. Milja Sarkola skrev en roman om pengar och nyttotänk som används för att försöka kontrollera livet och våra känslor – och vår rädsla för döden. 6.5.2020 kl. 15:13

recension. Otto Gabrielssons bok "Vildhavre" är en rasande uppgörelse med att han är Jörn Donners bortglömda son. 6.5.2020 kl. 11:46

anvisningar. Från första juni kan församlingen samlas till gudstjänst i ett kyrkorum igen – förutsatt att kyrkan är tillräckligt stor och deltagarna inte är fler än femtio. Efter midsommar kan församlingarna också ordna övernattningsläger, om de har lämpliga utrymmen för det. 5.5.2020 kl. 16:09

fadderdagen. Fyra personer berättar om hur man kan vara fadder – och om hur man umgås med sitt fadderbarn i coronatider. 6.5.2020 kl. 00:00