Visionen i Vindala blev avhandling

Kyrkbyggarsläkten Rijf har varit en del av hennes liv sedan 1999. Medan Paula Mäkelä forskat är det som om hon lärt känna kyrkbyggarna personligen. 17.2.2016 kl. 15:33

Det började egentligen med en vision i Vindala. Paula Mäkelä var 15 år då hon stod utanför kyrkan på hemorten tillsammans med sin kompis.
– Jag stod och lutade mig mot stenmuren och petade på mossan och funderade på vem de där Rijfarna som byggt kyrkan egentligen var. Då stod det plötsligt klart för mig att jag en dag kommer att veta allt om dem.
Hon beskriver det som en andlig upplevelse. Som om hon hörde en ödets gonggong.
– Jag försökte aktivt motarbeta visionen jag fick som 15-åring.
För sin avhandling pro gradu började hon studera altaruppsättningen i Lehtimäki kyrka. Hon samlade på sig mycket material men avhandlingen lät inte göra sig som hon hade tänkt.
– Jag fick byta ämne. Kyrkoherden i Lehtimäki förslog att jag skulle göra en 200-årshistorik över kyrkan. Då jag dessutom skulle få betalt för mitt jobb var valet lätt.
– Under arbetet med historiken upptäckte jag att jag höll på med just det jag tänkte göra som 15-åring.
Var det ödet eller Gud?
– Det var mer än bara ödet. Jag tror att det var Gud, eller åtminstone ett gudomligt öde.
Hon upplever att forskningen är hennes kall.
– Varje gång jag kört fast har jag fått jag hjälp att komma vidare. Det är Gud som gett mig den kraften.
I december doktorerade Paula Mäkelä vid Institutionen för kyrkokonst och -arkitektur vid universitetet i Jyväskylä. Översatt till svenska heter avhandlingen Kyrkbyggarsläkten Rijf. Den österbottniska släktens byggnads- och planeringsproduktion samt verksamhet under den gustavianska tidens Finland.
– Jag har levt med familjen Rijf sedan 1999 och de har börjat kännas som riktiga personer. De har påverkat mitt sätt att tänka och ibland måste jag påminna mig om att jag är forskare. Men jag förstår dem bättre när jag lärt känna dem. Jag vet vad som är typiskt för dem, säger Mäkelä som har tatuerat Rijfs bomärke på sin fot.
Hon har gått igenom samtliga 84 projekt där hon funnit att familjen 
Rijf nämnts: Allt från kyrkor, klockstaplar, prästgårdar, fyrbåkar, broar till predikstolar.
– De var de mest betydelsefulla kyrkbyggarna under sin tid.
Jacob Rijf är den mest kända. Han var den första finländaren som studerade civilarkitektur på Konstakademin i Stockholm och tog en kompletterande examen på Överintendentsämbetet.
Kännetecknade för Jacob Rijfs kyrkor är att han strävade efter att bygga kyrkor i trä med stenkyrkor som modell. Han placerade ofta klocktornet ovanpå själva kyrkkroppen, för att spara på kostnaderna och inte bygga en separat klockstapel. Han utvecklade en egen teknik med dubbla avfasade hörn som skulle bära tyngden från klockorna och som gjorde att man inte behövde stöda kyrkan med tvärgående balkar i höjd med väggbandet.
– Även om han lyckades lösa problemet med tyngden tog han inte klockornas rörelse i beaktande, säger Mäkelä. Till exempel kyrkan i Hyrynsalmi övergavs efter en tid då konstruktionen inte höll för vibrationerna. På annat håll byggde man klockstaplar senare.
Idag finns det bara två kyrkor kvar där kyrkklockorna fortfarande är ovanpå kyrkkroppen, i Larsmo och Ylikiiminki.

Las mera i Kyrkpressen 7/2015

Läs också om ämnet i Kyrkpressen 50/2009
Johan Sandberg
Foto: Johan Sandberg



KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53