Större tematiska helheter erbjuds nu dem som studerar teologi. – Våra studerande är nöjda. Och vi ser att andra enheter, universitet och fakulteter nu går åt samma håll. Vi har ett litet försprång, säger Mikael Lindfelt.

Studierna i teologi stuvas om när budgeten inte håller vid ÅA

Teologiska fakulteten. De teologiska utbildningarna i landet drabbas av regeringens nedskärningar.
– Vi lägger om studierna, säger Mikael Lindfelt vid ÅA.
26.1.2016 kl. 13:08

Undervisningsministeriet skär ner vid universiteten, samtidigt som indexjusteringen bortfaller och näringsliv och industri delar ut mindre pengar till forskning.

– Budgeten håller inte, säger Mikael Lindfelt, utbildningsansvarig för teologin vid Åbo Akademis nya fakulteten för humaniora, psykologi och teologi.

Mycket tyder nu på att ungefär var sjunde anställd, eller 153 personer, får gå från ÅA fram till 2018.

– Förhandlingarna pågår ännu, och vi försöker få ner siffrorna, säger Lindfelt.

Den teologiska utbildningen drabbas, liksom alla andra utbildningar.

– Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi klarar sig hyfsat. Men eftersom ÅA har en helhetsbudget så spelar det inte så stor roll.

Försiktigt hoppfull

Trots dystra tider har Mikael Lindfelt inte förlorat hoppet.

– Tack vare de planer vi har på gång tror jag att vi kommer över den största svackan. Bara förhandlingarna blir klara tror jag att det börjar ljusna. Jag är övertygad om att vi har attraktiva utbildningar framöver.

Redan för några år sedan gick teologin in för breda kandidatutbildningar.

– Vi lade om upplägget så att ämnena samarbetar mer med varandra. Vi erbjuder i praktiken ett färre antal kurser, men med större samarbete mellan olika ämnen. Kurserna blir större till omfånget, men med färre valmöjligheter.

Han säger att hela fakulteten nu ser ut att följa efter.

– Vi ser att tematiska kurshelheter bättre svarar mot de behov som finns i det förändrade samhället omkring oss.

Fördelen med ett litet universitet som ÅA är att förändringarna kan genomföras snabbare.

– I våra små kretsar kan vi smidigare skapa studiehelheter som fungerar.

Knappt också vid HU

Många befarar nu att också teologerna vid Helsingfors universitet förlorar sin egen fakultet, liksom teologerna i Åbo gjorde 2015. Auli Vähäkangas, vice dekanus vid teologiska fakulteten vid Helsingfors universitet, kan ännu inte svara på hur utbildningen läggs om.

– Om två år vet vi hur fakulteterna ser ut, om ett halvår vet vi hur samarbetsförhandlingarna utfaller för teologernas del, säger Vähäkangas.

Det talas om hjärnflykt, att universiteten töms på sina bästa förmågor. Hur ser du på det, Mikael Lindfelt?

– Jag är nog rädd för att nedskärningarna på hela universitetsfältet får stora negativa konsekvenser. Välfungerande koncept och team tvingas bryta upp. Så kallad ”brain drain” drabbar främst forskningstunga områden där människor rör på sig livligt mellan internationella forskningsenheter. Men visst hör jag också röster i min närhet om huruvida det vore klokt att söka sig till exempelvis till Sverige.

I februari är det meningen att samarbetsförhandlingarna ska vara klara.

– Det kommer att bli mera arbete för färre människor. Men det råder en god stämning här i gänget och jag tror att vi har energi att klara av det. Och det sista vi vill är att det ska drabba våra studerande.

De förstaårsstuderande som läser teologi är de första som studerar enligt det nya konceptet med större tematiska helheter.

– Våra studerande är nöjda. Och vi ser att andra enheter, universitet och fakulteter nu går åt samma håll. Vi har ett litet försprång.

Hittills är det kandidatutbildningen som lagts om, men ÅA ska nu också börja titta på magistersutbildningen.

– Finns det samarbetsformer vi inte tänkt på tidigare? Kan teologin gå in i samtal med andra ämnen, med historia, filosofi och religionsvetenskap? Här ligger vår utmaning framöver.

Kommer antalet doktorsavhandligar i teologi per år att minska?

– Vi har en stark doktorsutbildning med 4-5 avhandlingar per år. Vi har många duktiga och energiska doktorander och jag tror inte att nedskärningarna kommer att synas där inom de närmaste fem åren.

Christa Mickelsson



Mest läst

    webbplats. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har förnyat sina webbplatser, evl.fi och evl.fi/plus. 19.10.2023 kl. 17:44

    OVAN I KYRKAN. Du brukar kanske inte ”gå i kyrkan” men den är din, och du får gå in i den när som helst. 17.10.2023 kl. 16:26

    HEMLÖSHET. I oktober ordnas De bostadslösas natt. Det räcker inte enligt diakoniarbetare Henrika Lemberg, diakoniarbetare i Borgå. 12.10.2023 kl. 13:36

    Herdeval. Karl af Hällström, Yvonne Terlinden och Markus Weckström har sökt kyrkoherdetjänsten i Karis-Pojo svenska församling. Domkapitlet placerar af Hällström i första förslagsrum. Valet hålls den 10 december. 13.10.2023 kl. 15:23

    andreaskyrkan. Ifol scoutade fotbollsklubben HJK Nils Svensson på en match i Ettan i Sverige. Ett år senare är han med i ungdomsledarteamet i Andreaskyrkan i Helsingfors. 12.10.2023 kl. 12:00

    KÖRSÅNG. Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 2.1.2025 kl. 16:17

    MIRAKEL. För Tiina Kumpuvuori har det varit ett mål att trots sin cp-skada kunna leva ett så normalt liv som möjligt – och att bilda familj. – Jag vill inte vara den som man tycker synd om. 2.1.2025 kl. 08:56

    Svenska kyrkan. I Svenska kyrkan med dess 5,5 miljoner medlemmar ser trenderna ut att vända. Finlandssvenska Emma Audas och Patrik Hagman som jobbar med prästrekrytering och opinionsbildning i Sverige ser ny glädje och nytt förtroende kring kyrkan. 30.12.2024 kl. 19:00

    relationer. Vill du bli en bättre människa eller livskamrat 2025? – Var frikostig med respons och ge av din odelade uppmärksamhet, säger Jan-Erik Nyberg. 28.12.2024 kl. 08:00

    julmusik. Här kommer 38 minuter, en del mera sällan spelade jullåtar – i genren pop, rock and praise. 12.12.2024 kl. 10:00

    Mest läst