Dialogbildande flyktingverksamhet. Det är en av pastor Johanna Björkholm-Kallios viktigaste arbetsuppgifter. Sedan början av december har hon varit projektanställd i Johannes församling och haft ansvar för församlingens flyktingarbete. Det var församlingsrådet som tog initiativet till att satsa på flyktingarbete under ett års tid.
– Uppgiften är att skapa möten mellan flyktingar och frivilliga församlingsbor.
Ett första möte för frivilliga lockade ett femtiotal. Församlingen samarbetar med Tyska församlingen, Adventskyrkan och Helsingfors KFUK. Johannes församlings ansvarsområde är verksamhet bland flyktingarna.
– Vi har till exempel bjudit in flyktingar till Sibeliusdagens fest i centrum och till lucia. De som var intresserade fick gå tillsammans med frivilliga församlingsbor. För våren planerar vi till exempel klubbverksamhet, en parkfest och olika idrottsaktiviteter. Och en stadsrundvandring – det är något flyktingförläggningen i Rödbergen lagt in en beställning på.
Poängen är inte att flyktingarna ska introduceras för olika verksamheter utan att de ska få möta andra människor, få vänner och göra roliga saker tillsammans. Det hela koordineras genom en sluten Facebookgrupp.
Låter det intressant?
– Kom med som frivillig! säger Johanna Björkholm-Kallio.
På Drumsö har arbetet med flyktingar hittat sin plats bland församlingens andra frivilligprojekt. Siru Hannula sitter i Drumsö finska församlings kafé en fredagseftermiddag. En bekant dam kommer in och introducerar en vän.
– Tycker du om att pyssla? Vi ska ha pyssel i vårt kafé på onsdagskvällarna. Vill du vara med som frivillig? frågar Siru Hannula blixtsnabbt.
Hannula är ansvarig för projektet Yhdessä Lauttasaari (ungefär: Tillsammans på Drumsö). Hon koordinerar frivilliga som vill vara med och skapa gemenskap på den tättbebyggda ön i västra Helsingfors. Målet är att förebygga ensamhet och marginalisering.
– Vi vill skapa ett vardagsrum på Drumsö, ett rum där alla kan känna sig välkomna, oberoende av ålder eller livsåskådning. För en del kan tröskeln till kyrkan kännas hög, fysiskt eller psykiskt. Jag hoppas och tror att folk småningom börjar fatta att kyrkan inte visar någon på dörren.
När den stora flyktingvågen kom i höst öppnade Drumsö församling sina dörrar och förvandlades till tillfällig flyktingförläggning under tre veckor. Den satsningen var möjlig tack vare att församlingen redan hade en projektanställd frivilligkoordinator, Marjut Mulari.
– Jag kunde släppa allt annat och ägna mig helt åt att koordinera de frivilliga som behövdes för att det hela skulle vara möjligt.
Drygt 150 anmälde sig som frivilliga, 92 av dem fick olika arbetsuppgifter. Det som krävde mest frivilligarbete var matutdelningen – varje dag skulle de asylsökande få flera måltider, och det i sin tur krävde att ca 10 frivilliga ställde upp varje dag.
– Vi behövde också tolkar och lärare i finska. Alla ställde upp gratis, men vi ville att de skulle ha rätt utbildning.
Redan tidigare hade församlingen drivit ett onsdagskafé där man bjöd på mat tillredd på matsvinn från butikerna. Under hösten fylldes kaféet av både frivilliga Drumsöbor och asylsökande.
– Det var en krävande satsning, men jag tycker att den burit god frukt. Många av dem som började som frivilliga ser sig inte längre som frivilliga då de håller kontakt med de asylsökande, som numera bor på förläggningar runt om i landet. De har blivit vänner.
När männen från den tillfälliga flyktingförläggningen på Drumsö flyttade till nya förläggningar fortsatte många att komma till Drumsö på onsdagskvällar. Inför jul pysslade de julprydnader tillsammans med frivilliga Drumsöbor.
– Först var de lite tveksamma, sedan blev de så ivriga! säger Hannula.
Inför våren planeras nya projekt. En del av flyktingarna har själva engagerat sig i församlingens frivilligverksamhet via projektet Yhdessä Lauttasaari. De har till exempel besökt servicehem på Drumsö.
– Och en av dem är en duktig frisör. Behöver du få ditt hår klippt? frågar Siru Hannula.
Hennes uppgift har varit att koordinera frivilliga – både finländare och asylsökande – och hitta nya modeller för frivilligarbete. Vem kan vad? Hur mycket kan och vill de satsa av sin tid och energi?
Projektet har blivit något som gör dubbel nytta: hjälper ensamma finländare att hitta sällskap, men bidrar också till att flyktingar knyter vänskapsband till finländare.
– Det är viktigt, för de löper risk att marginaliseras, säger Hannula.
