Marius Weschke, magisterstuderande på Lunds Universitet, tror att de religiösa ledarnas åsikter spelar stor roll när det gäller att påverka människors åsikter i klimatfrågor.

Dags att rädda världen

klimatförändringar. 35 procent av de katolska amerikanerna säger att påven påverkat deras åsikt i klimatfrågan. 30.11.2015 kl. 12:41

Just nu möts världens ledare i Paris med målet att skapa ett bindande klimatavta och ett bättre liv för alla.

Inför konferensen har ett flertal av världens andliga ledare kommit med både skriftliga och muntliga uttalanden om vikten av ett globalt klimatarbete. Marius Weschke, magisterstuderande på Lunds Universitet, har analyserat uttalanden från katolska, buddhistiska, judiska och muslimska ledare. Enligt honom är de fyra mest använda orden i ledarnas texter människa, jord, social och liv.

– Andliga ledare verkar fokusera på människan, till skillnad från hur exempelvis grupper från företagsvärlden eller organisationer pratar om klimatet. I de religiösa texterna framhålls att det är människan som orsakat klimatförändringen, samtidigt pekas också människan ut som lösningen på problemet. De andliga ledarnas texter är mer värdeladdade uttalanden och fokuserar på den moraliska frågan.

Weschke deltar själv i en ungdomskonferens kopplad till klimatmötet och tror att de religiösa ledarnas åsikter spelar en stor roll när det gäller att påverka människor.

– Det blir lite mer personligt än när det kommer från en politiker eller en ekonom. Man kan inte komma ifrån att majoriteten av människorna i världen är religiösa.

Vad är ett gott liv?

En religiös ledare som haft stor inverkan på den allmänna opinionen om klimatförändringen är påven Franciskus, till den mån att man börjat tala om ”The Francis effect” (ung. Franciskuseffekten). Enligt en studie som gjorts vid universitet Yale i USA säger 17 procent av amerikanarna, och 35 procent av de katolska amerikanarna, att påven har påverkat deras åsikt om klimatet. I somras utkom han med sin encyklika om miljön, Laudato Si, som rönte stor uppmärksamhet.

– Vi har saknat påvens röst i klimatdiskussionen ganska länge, säger Henrik Grape som poängterar att de religiösa institutionerna har en viktig roll att fylla när det kommer till miljöfostran:

– Vi borde allt mer belysa olika alternativa livsstilar som är mer hållbara – och kanske mycket roligare – än de livshållningar som fokuserar på konsumtion. Det hör till vårt uppdrag som kyrkor att tänka i de här banorna. Vad är ett gott liv? Och hur skapar vi tillsammans en mer rättvis och fredlig värld?

Grape betonar vikten av internationellt samarbete och möjligheten att bygga ekumeniska broar till en bättre framtid.

– I en tid där man försöker ställa religioner mot varandra är det viktigt att hitta de kontaktytor där man tillsammans ser jordens överlevnad som viktigare än konflikter mellan religioner. Särskilt inom urfolkstraditionerna finns det en grundtanke om att vi har fått jorden som en gåva som vi ska lämna över till senare generationer. Den tanken understöder såväl kristendomen, islam och judendomen, liksom också buddhismen och hinduismen.

Heidi Hendersson



kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54