Yousif, Tabutha och Ruth kom som kvotflyktingar till Närpes för ett år sedan. De har har funnit en ny vän i Partica Strömbäck.

Här knyts vänskapsband

Var tionde Närpesbo har utländsk bakgrund. Nästan tusen personer från tjugo länder har sedan nittiotalet kommit till Närpes för att arbeta eller som flykting. Cafékvällar varannan vecka ska skapa kontakt mellan de ursprungliga och de nyanlända Närpesborna. 25.11.2015 kl. 15:48

Det kallas Multi-culti, cafét som varannan måndag kväll öppnar sina dörrar för alla Närpesbor oavsett härkomst. En av aktörerna för cafékvällerna är Närpes församling.

– Det började egentligen med att det fanns ett tryck på göra något för arbetskraftsinvandrarna. Sedan kom de nya flyktingarna också, säger Patrica Strömbäck.

Hon är diakon i församlingen och ansvarar tillsammans med församlingens ungdomsledare Patric Sjölander, själv invandrare från Sverige för kvällarna. Sjölander är också ordförande för föreningen Förebyggarna som tillsammans med församlingen ordnar kvällarna. I Närpes är man vana att samarbeta över gränserna.

– Här samarbetar vi över gränserna mellan samfund, föreningar, privatpersoner och offentliga sektorn. Vi har ett gemensamt ansvar för samhället. Det är onödigt att vi i församlingen ska börja samla in kläder för flyktingarna då det redan görs på annat håll. Vi gör nåt annat i stället, säger han.

Det man nu gör tillsammans i Multi-culti är en plattform där flyktingar och invandrare kan lära känna ortsbefolkningen.

– Vi vill skapa ett vardagsrum där man kan umgås över kultur- och åldersgränser. Vårt huvudsyfte är att bygga relationer, att folk ska sitta ner och prata med varandra. Det är jätteviktigt att lyssna på flyktingarna, höra deras historia och lära känna dem. Man umgås inte när man sitter och lyssnar på ett program. Medmänsklighet och gemenskap är vad folk vill ha. Det behöver inte vara invecklat, säger Sjölander.

Kvällarna håller en låg kyrklig profil. De har inget ordnat program utan man sitter och samtalar medan de flera av ungdomarna håller till i källaren. Den kyrkliga närvaron syns främst i att Strömbäck och kyrkoherden Tom Ingvesgård är iklädda sina ämbetsskjortor.

– Tanken är att man kan komma till cafét för att umgås med sin flyktingvän. Det kan underlätta umgänget att ha ett ställe att gå till, säger Strömbäck.

Att få flyktingarna att komma till kvällarna har inte varit något problem. Största delen är av de cirka hundra som kommer till kvällarna är invandrare och flyktingar. Man jobbar på att få flera Närpesbor med, bland annat med en vänkurs som Strömbäck hållit.

– Flyktingarna vill vara med på allt, säger Sjölander och nämner en kickoff för hjälpledarutbildningen församlingen ordnade för en tid sedan. Dit kom 48 ungdomar med olika bakgrund.

Problemet i Närpes ligger mera på det är logistiska planet. Åttio asylsökande bor i Söff i Yttermark och därifrån är det nio kilometer till Närpes centrum.

– Därför uppmanar vi Närpesborna att åka ut till asylboendet, ta med sig någon därifrån och komma hit och umgås med dem, säger Sjölander.

Studerande vid Yrkesakademin upptäckte problemet, talade med sin lärare och får nu sköta en del av transporterna som en del av sin logistiska utbildning.

Ett annat problem i umgänget är språket. – Då vi umgås har vi på fem minuter använt upp vårt gemensamma ordförråd. Men nästa gång har vi kanske ord för fem minuter och femton sekunder, säger Strömbäck.

Kommunikationen har nu underlättats lite av översättningsapparna som finns tillgängliga för smarttelefonerna.

– Det funkar hyfsat att kommunicera via apparna, man kan förstå varandra lite i alla fall, säger Sjölander.

Läs mera i Kyrkpressen nr 48/2015

Johan Sandberg
Foto: Johan Sandberg



ekumenik. Frikyrkan i Finland är en av Evangelisk-lutherska kyrkans äldsta ekumeniska partner. Kyrkosamfunden har fört teologisk dialog i fyrtio år. Under de senaste åren har samtalen framför allt berört dopet. 12.4.2023 kl. 15:49

KAPELLFÖRSAMLINGAR. I vår blir Bergö och Petalax församlingar kapellförsamlingar i Malax församling. Bergö kapellråd har redan hunnit samlas till sitt första möte. 12.4.2023 kl. 15:41

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47

Personligt. Simon Westerlund har alltid fascinerats av berättelser – från barndomens sagor till historiens stora skeenden. Hans resa har tagit honom från från studier i historia till läraryrket, och från den Evangelisk-lutherska kyrkan till den ortodoxa tron. 29.1.2025 kl. 15:41

KYRKOR I USA. Varumärket Proud Boys har betecknats stå för rasistisk nyfascism och våld i USA. Nu ägs rörelsens namn av en afroamerikansk kyrka i Washington som de vandaliserat. 7.2.2025 kl. 13:03

ANDLIG TORKA. Ivern är borta. Gud är tyst och bönen en ansträngning. Någon gång bestämde vi oss för att tro, kanske nyligen eller kanske för trettio år sedan. Det var så fint på den tiden! Det var så lätt att be. Vi var så ivriga. Vi tänkte att vi hade listat ut allt: så här skulle det härefter vara i vårt liv, så här helt och kärleksfullt och hängivet. Vi tänkte att det skulle vara lätt. Vi tänkte att vi hade hittat hem. 6.2.2025 kl. 12:10