Niklas Falk som kyrkoherden Stig och Maria Sid som barnmorskan Helena.

Maria Sid i jordisk uppföljare

film. Kyrkpressens recensent låter sig inte övertygas av uppföljaren till publiksuccén Så som i himmelen. 28.9.2015 kl. 16:38

RECENSION. Elva år efter Kay Pollaks publiksuccé Så som i himmelen har det blivit dags för den fristående uppföljaren Så ock på jorden. Där den förstnämnda filmen slutade med dirigenten Daniels nästan Kristusliknande död, plockar Pollak nu upp den kristna tematiken i form av Lena (Frida Hallgren) som en vindpinad vinternatt ska föda Daniels barn. Till sjukhuset finns det ingen möjlighet att åka i snöstormen, så hon får Marialikt åka hem till den gamla byskola som Daniel köpt. Barnmorskan (Maria Sid) stoppas av snömassorna, men till undsättning kommer kyrkoherden Stig som, trots en redig fylla, har sinnesnärvaro nog att förlösa barnet med de mest avancerade barnmorskekonster.

Kyrkoherden Stig, som vi i Så som i himmelen lärde känna som som en företrädare för hämmad hierarkisk religiositet, får en andra chans och tar den när han låter Lena ta ansvaret för musiken i kyrkan i ett försök att fylla de gapande tomma bänkraderna. Nu ska det sjungas Händels Halleluja, och den enda kvalifikationen för att vara med i kören är att man handlat mjölk på Ica.

Där Stig vacklande reser sig från sina rejäla problem är det nu i stället församlingsrådets ordförande och de andra prästerna i bygden som med sin maktfullkomlighet står för det inskränkta och människofientliga. Inte heller den ansträngda församlingssekreteraren Siv kan för sitt liv förstå varför man ska locka folk till kyrkan med dans och ballonger i ett försök att värva fler medlemmar till Hallelujaorkestern. I och för sig kämpar också Stig med just dansen, det står nämligen ingenstans i Bibeln att Jesus ordnar dans i synagogan.

– ”Nej, han kom aldrig på det”, är Lenas svar, varpå bänkarna plockas bort.

Vad är det då som skiljer den här filmen från dess föregångare? Inte tillräckligt. Kärlek, gemenskap, antijantelag och upprättelse är allmänmänskliga teman, men känslan av att Så ock på jorden är exakt samma film som Så som i himmelen (minus Michael Nyqvist) går inte ur. Pollak låter än en gång kyrkans män stå för det som är förstelnat, dött och kallt. Jag måste också kritisera honom för övertydligheten i känslospelet och för hans förenkling av bygemenskapens anatomi.

En dialog på några tiotal sekunder, räddar ändå den här filmen för mig. Det är när Lena först föreslår att bänkarna ska bort. ”Nej, det går inte”, svarar Stig, för ”det här är en kyrka och bänkarna har ALLTID funnits”, varpå Lena svarar: ”Folk har suttit tillräckligt länge, de har suttit klart.”

Även om jag själv gärna sitter i kyrkan (och dansar på helt andra ställen) har vi alla mentala bänkar vi behöver bända upp. Var och en på våra ställen.


Så ock på jorden
Regi: Kay Pollak
Skådespelare: Frida Hallgren, Jakob Oftebro, Niklas Falk, Lennart Jähkel, Maria Sid

Christa Mickelsson



Personligt. Sabina Lumivirta är driven och har höga krav på sig själv. Hon repar sig som bäst från två utmattningar och en depression. 19.4.2023 kl. 10:00

forskning. Forskningschef Mika Vähäkangas vid Åbo Akademi befarar ett åtal för en avhandling, vars författare han handledde i Lund i Sverige. Den omstridda avhandlingen ville blottlägga svenska islamistiska nätverk. 17.4.2023 kl. 14:28

ekumenik. Frikyrkan i Finland är en av Evangelisk-lutherska kyrkans äldsta ekumeniska partner. Kyrkosamfunden har fört teologisk dialog i fyrtio år. Under de senaste åren har samtalen framför allt berört dopet. 12.4.2023 kl. 15:49

KAPELLFÖRSAMLINGAR. I vår blir Bergö och Petalax församlingar kapellförsamlingar i Malax församling. Bergö kapellråd har redan hunnit samlas till sitt första möte. 12.4.2023 kl. 15:41

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23