Bosse Ahlnäs är pensionär, men fortfarande aktiv som guide för turistgrupper i Estland, bland annat på Rannarootsi Muuseum i Hapsal.

Bosse Ahlnäs brinner för lokal anda

åland.

Han har varit med om att starta upp en lokalradiostation. Han har lärt sig ringa i kyrkklockor. Mångsysslaren Bosse Ahlnäs har ett speciellt förhållande till skärgården. Nyfikenheten ledde honom till Tallinn och de små estniska öarna där han numera också är turistguide.

10.7.2015 kl. 10:27

– Åren på Iniö var den bästa tiden i mitt liv. Vi var som en enda stor familj där alla tog hand om varandra, säger Bosse Ahlnäs.

Hur hamnade socionomen från Helsingfors i den lilla skärgårdskommunen Iniö? Och hur kommer det sig att han nu som pensionär tillbringar mycket av sin tid som turistguide i Estland? Vi får ta det från början.

– Efter studierna i Helsingfors såg jag att det fanns ett ledigt jobb som kommunsekreterare i Pernå. Jag fick jobbet och där började min karriär inom det kommunala, säger Ahlnäs.

Utåtriktad och företagsam har Ahlnäs under årens lopp inte varit rädd för nya utmaningar. Då han hörde att det råkade finnas en ledig tjänst som kommundirektör på Iniö valde han att söka den.

– Jag fick tjänsten och på Iniö inledde jag en lång och händelserik tid i mitt liv.

Radiokanal och kyrkklockor

På Iniö fick Bosse Ahlnäs vara med om många förändringar. År 1977 kom till exempel den första färjan som transporterade bilar till och från fastlandet.

– Förbindelsebåten Jurmo tog hela tre bilar åt gången. På vintern körde man fortfarande över isvägar som plogats av erfaret folk, säger Ahlnäs.

Ett annat projekt som Ahlnäs var med om att skapa var lokalradiostationen Radio Iniö.

– Det var ett roligt projekt vi drog igång 1986 som också ungdomarna tyckte väldigt mycket om. Förutom den lokala informationen vi sände i radion ordnade vi också lyssnartävlingar och ungdomarna fick öva sig i att intervjua varandra. Allt sköttes och gjordes tillsammans.

Bosse Ahlnäs satt också med i Iniö kyrkofullmäktige. Då vaktmästaren ville pensionera sig föreslog Ahlnäs att denne i stället skulle hålla en kurs i kyrkklockringning.

– Sagt och gjort. Med vaktmästaren som lärare var vi en grupp som lärde oss att ringa i kyrkklockor.

I dag ringer man fortfarande för hand i kyrkklockorna på Iniö.

Härdade skärgårdsbor

Efter tretton år på Iniö beslöt sig Bosse Ahlnäs för att se sig om efter nya utmaningar.

– I Vårdö på Åland blev jag kommunsekreterare och där bor jag fortfarande.

Ahlnäs har varit pensionär sedan 2010 och det var på senare dagar som han fick upp intresset för Estland, närmare bestämt de små öarna utanför Estland.

– Till exempel har öarna Ormsö, Kihnu och Nargö mycket gemensamt med öarna i Åbolands skärgård. Samhällena är små, det är inte alltid så lätt med transporten till och från öarna och mentaliteten är väldigt likadan som på olika skärgårdsorter i Finland.

Färjorna och förbindelsebåtarna är små och trafikerar inte vintertid då isen blir för tjock.

– Jag minns en gång då det under ett par månaders tid inte gick att ta sig till eller från ön Kihnu på annat sätt än med flyg eller med en liten svävare.

Men befolkningen tyckte inte att det var något större problem.

– Det gick ju inte heller att transportera livsmedel så jag blev överraskad över hur glada och nöjda invånarna var. De hade bara konstaterat att nu behövs det fiskas och bakas bröd så att vi klarar oss. Och då förbindelserna äntligen kom igång igen så återgick livet snabbt till det normala.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Johan Myrskog



kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54