"Utgår man från att religion är skadligt bygger man grunden för ny fundamentalism"

För Barbro Teir är yttrandefriheten ett självfallet fundament i samhällsdebatten. Med den försvaras både sanning, demokrati och personlig frihet. 15.5.2015 kl. 09:43


– Det är via yttrandefriheten som starka etablerade sanningar kan ifrågasättas och omvärderas, säger Barbro Teir, VD vid Svenskfinlands centrala mediahus KSF Media.

Ett resultat av yttrandefriheten är att 1900-talet kallas det irreligiösa århundradet, konstaterar Teir som var en av inledarna vid stiftsgården Lärkkullas första socialetiska symposium nyligen. Det västerländska samhället har förändrats så att det i dag anses avvikande att vara religiös. Sekularism är det normala och mer korrekt än varje form av religiös övertygelse.

– Religiositet likställs med inskränkthet. Religiösa människor kan per definition inte tolerera andra.

Sekulär fundamentalism

Teir, som själv inte hör till något religiöst samfund, skriver inte under den tesen. Utgår man hela tiden från att ”religion” är skadligt på något sätt bygger man i själva verket upp en normativ grund för ett nytt slags fundamentalism. Hon är medveten om att den här sekulära fundamentalismen kan höras också i hennes eget mediahus.

Skriver man om religion ska man också ha religiös läskunnighet, menar hon. Ett krav som är självklart inom andra områden av journalistik. I den läskunnigheten ingår att religion och kultur ofta är djupt sammanvävda i varandra.

– Religion är en kompetens för att förstå tillvaron, säger Teir och berättar om hur hon på FN:s stora internationella kvinnokonferens i Peking i slutet av nittiotalet diskuterade med kvinnor från kulturer som ansåg att kvinnlig omskärelse var det enda rätta.

– Jag insåg då hur kulturen kan gå före alla rationella argument.

Då måste ”vi” som ”på riktigt” vet att kvinnlig omskärelse är fel fundera över den egna argumenteringen. Såvida man inte går in för sekulär fundamentalism och vägrar gå i dialog med dem som tänker annorlunda.
Emotionell förståelse

Teir arbetade inte inom tidningshuset när stormen kring Muhammedkarikatyrerna rasade som värst. Hufvudstadsbladet valde då som bekant att inte publicera de religiösa karikatyrerna.

Däremot satt hon som chef när det stormade kring den franska tidningen Charlie Hebdo. Frågan var om tidningen i solidaritetens namn borde ha publicerat karikatyrerna. Det gjorde den inte.

– Kanske vi hukade, säger Teir.

Själv har hon blivit karrikerad av de ledande finlandssvenska hovnarrarna och känt sig kränkt.

– Det gav mig en bra insikt, jag förstår varifrån känslan kommer. Jag har en emotionell förståelse för dem som reagerar när deras profet hånas.

Positiv religionsfrihet

Den som har en tro måste både få höras och synas i samhället. Det är vad som kallas positiv religionsfrihet.
Hon har varit mycket tagen av författaren Kaj Korkea-ahos kolumner. I Hufvudstadsbladet skriver han att det måste få finnas saker som är heliga i vårt samhälle.

– Det heliga borde stå ovanför yttrandefriheten, säger Teir, medveten om det provokativa i uttalandet.

Att sedan enas om var gränsen för det heliga går är en verkligt komplicerad uppgift. Att det skulle gälla den enskilda individen varje gång han eller hon känner sig kränkt går inte.

– Det blir ett ohållbart träsk. Men det finns – eller ska finnas – en nivå av andlighet som kollektivt behöver fredas.

Gränsdragningen är svår men den är nödvändig om vi ska kunna leva tillsammans, säger Teir . Den här debatten förs mer aktivt i Sverige än i Finland och där har också mothuggen från sekularismen varit starka.

Populistiska partier väcker ofta samma motreaktioner som religion. Det måste på samma sätt vara möjligt att reflektera över både invandring och mångkulturalitet som problem.

Journalister frågar inte

Av våra politiker i första ledet är Juha Sipilä laestadian och Timo Soini katolik. Det gör dem per definition suspekta för sekulära fundamentalister.

Den bristande läskunnigheten märks i dagens politiska bevakning, menar Teir.

Politikerna blir inte seriöst granskade.

– Journalisterna ställer inte frågorna hur och varför direkt.

I stället gör journalisterna sina egna tolkningar utan att diskutera med politikerna. Å andra sidan pressar de inte heller dem på vad deras tro innebär för deras politik.

Religiös läskunnighet

Den tyska filosofen Jürgen Habermas har redan i ett årtionde talat för nödvändigheten av religiös läskunnighet i samhällsdebatten. Både troende och icke-troende måste anstränga sig att förstå det relevanta i varandras retorik. Annars rasslar det västerländska samhället in i sekulär fundamentalism.

Finns det hopp om bättre läskunnighet?

Barbro Teir tror att insikten finns i många tidningshus. Men främst ställer hon hoppet till skolan.

– Det är viktigt att medborgarna i ung ålder får en tillräckligt bra insikt i vad religion är.

Rolf af Hällström



klosterliv. I norra Italien finns en plats där mycket kretsar kring Bibeln, men där man inte alls bråkar om hur den ska tolkas. Syster Sylvie berättar om livet i ett ekumeniskt kloster, om att upptäcka sådant man inte vill veta om sig själv, och om att inse fakta: Hur mycket eller lite du än tror måste du vara människa hela vägen. 15.5.2025 kl. 00:00

musik. Från Knivsta, Uppsala, till Helsingfors. Lucas Stålhammar studerar kyrkomusik vid Sibelius-Akademin och vill hjälpa andra att möta Gud genom musiken. 13.5.2025 kl. 19:00

kyrkomusik. I Niels Burgmanns projekt för att rädda kyrkomusiken får nu också barn pröva på stora kyrkorgeln. 13.5.2025 kl. 00:00

BARA BADA BASTU. Korso församling i norra Vanda hejar på KAJ i första semifinalen i Eurovision 2025 i morgon med att bada bastu och sjunga sommarpsalmen Den blomstertid nu kommer på Vörådialekt. 12.5.2025 kl. 14:30

MALAX FÖRSAMLING. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Malax församling har sökts av församlingspastorn i samma församling, meddelar domkapitlet i Borgå stift. 12.5.2025 kl. 14:16

NY PÅVE. Vad betyder det för kristna som inte är katoliker att det valts en ny påve? Mycket är upp till var och en av oss tror Jimmy Österbacka. – Det är i våra personliga omständigheter som enheten dagligen både kan sökas och utmanas, säger han. 9.5.2025 kl. 13:39

NY PÅVE. När Emil Anton fick veta att amerikanen Robert Francis Prevost valts till ny påve blev han så förvånad att han blev stum. – Man jag tror att han kan bli en påve som förenar katoliker, säger Anton, som är finländsk katolik, teologie doktor och författare. 9.5.2025 kl. 13:31

SAMKÖNADE ÄKTENSKAP. Kyrkomötet nådde inte tre fjärdedelsmajoritet bakom biskoparnas kompromissförslag. 8.5.2025 kl. 16:54

MÄNNISKOMÖTEN. Robin Nyman är som bäst på väg att baxa en bastu genom Europa för att nå Basel den 17 maj där humorgruppen KAJ från Vörå ska delta i Eurovisionen. 8.5.2025 kl. 13:26

kyrkostyrelsen. 57-årig kyrkoherde från Uleåborg med ovanligt mångsidig erfarenhet inom kyrkan blir ny högsta chef för Kyrkostyrelsen och dess 300 anställda. 7.5.2025 kl. 09:58

ESTLAND. Estland hör till Europas mest konfessionslösa länder. Endast 29 procent av Estlands befolkning har en religiös övertygelse, uppger Estlands statistikcentral. Bland estlandssvenskarna har kyrkan en etablerad ställning. 6.5.2025 kl. 14:15

Begravningsplatser. Staten betalar allt mindre för att den evangelisk-lutherska kyrka sköter gravväsendet i Finland. Men ett förslag om att välfärdsområdena skulle ta över begravningsplatserna röstades ner med klar majoritet. 6.5.2025 kl. 19:36

betraktat. Det slår mig ibland hur lätt det är att missa det goda hos någon. Inte för att det inte skulle finnas där, utan för att man ofta söker efter något större, något mer iögonfallande. Godhet skriker sällan. Den viskar. Den sitter i ett sätt att se på världen och i en närvaro som inte kräver så mycket eller något tillbaka. 6.5.2025 kl. 13:55

fred. Vem är du? Björn Wallén arbetar med fred och fredsfostran i en orolig tid. Nu är han aktuell med en ny bok om hur du kan jobba med frågan. 5.5.2025 kl. 10:48

Teologi. Vi har kommit närmare varandra. Så säger Albert Häggblom från Slef om Kyrkfolkets teologiska symposium, en samling som varje termin samlar kristna rörelser som vill ha ”Jesus i centrum”, satsa på evangelisation och har en traditionell äktenskapssyn. 6.5.2025 kl. 11:43

BORGÅ STIFT. I Borgå domkyrka vigdes på söndagen fyra personer till tjänst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 9.6.2025 kl. 19:43

SAMKÖNAD VIGSEL. Finlandssvenska laestadianer och evangeliska skrev på protestuppropet. Folkmissionen driver utvecklingen. 9.6.2025 kl. 14:00

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 12:54

KORSHOLMS SVENSKA FÖRSAMLING. Kyrkoherde Mats Björklund var den enda sökande till kaplanstjänsten i Korsholms svenska församling. 6.6.2025 kl. 13:58

musik. Som barn ritade operasångerskan Monica Groop i psalmboken medan mamman Astrid Riska spelade orgel i Berghälls kyrka. – Hon har varit min lärare och min Alma mater. Jag har henne att tacka för hela min karriär. 5.6.2025 kl. 19:46