Ärkebiskop Kari Mäkinen.

Ärkebiskopen tror på den sänkta blicken

Ärkebiskop Kari Mäkinen mediterar kring en renässansmålning och kyrkans uppgift att finnas mitt i allt som sker - både utmaningar och hopplöshetskänsla. 19.12.2014 kl. 07:00
Kari Mäkinen stötte på Folkräkningen i Betlehem av den flamländske renässansmålaren Pieter Brueghel (d.ä.) för flera år sedan och blev förtjust.
– Den handlar om hur Gud i Kristus talar till oss på vår egen nivå. Inte ovanifrån, inte från maktens centrum. Det hänger också samman med hela reformationens grundtanke. Den som inte sänker blicken, till det som sker i mitten av allt som händer, upptäcker det inte, säger han.
Den havande jungfru Maria bär in Kristus i de fullt upptagna människornas vardag.
– Utan detta saknar hela målningen betydelse. Han som vilar i Marias mage är dess hela centrum. Han är på väg in i folkets liv, samtidigt som de fortsätter att syssla med sina vardagliga sysslor, kommenterar Mäkinen.
Enligt honom utmanar målningen betraktaren till ett särskilt seende. Han kallar det ”den sänkta blicken” eller ”reformationens seende”.

Med tanke på det tumult som uppstod efter riksdagens ja till äktenskapslagsreformen och de många som lämnade kyrkan i december – tycker du att det finns något i den som är aktuellt också nu?

– Reformationens seende är fortfarande viktigt, det att Kristus inte väljer vem han rör sig bland. Det spännande i målningen är att det finns så oändligt många människor med på den, närmare två hundra, och att de uppvisar en så stor mångfald. Det råder ingen ordning över hopen – de marscherar inte i takt. Vi grips lätt av rädsla över att tappa kontrollen. Även då får vi lita på att reformationens blick håller: Det är Kristus som ger sammanhanget dess betydelse.

Dina uttalanden om äktenskapslagstiftningen har väckt stark kritik. Vad ska/får en ärkebiskop säga?

– Jag kan inte tänka så – en utgångspunkt som slår fast vad man får eller inte får säga sätter bojor på folk. Däremot måste ärkebiskopen – och de andra biskoparna om man utgår från herdetanken – tala ansvarsfullt. Ibland gäller det för herden att vara den som går längst fram, ibland att vara den som går längst bak och ser till dem som blivit efter. Ibland handlar det om att gå mitt i hopen.

Vilken position är det som har varit aktuell nu?
– Lite av alla tre. Det som lyfts fram tydligast i medierna är när herden går ”längst fram ” och ”längst bak”. Då kan det uppstå en oro över att ”är han nu inte alls med oss?”. Men jag vill säga att jag har försökt se till hela hopen.
På frågan om hur det känns att ta emot massiv kritik konstaterar Kari Mäkinen att det inte bara har kommit negativa reaktioner, han har också fått ta emot tack.
– Det handlar snarast om att en biskop måste ta emot många känslor, erfarenheter och synpunkter. Att jag har fått göra det visar att frågan handlar om något med stor betydelse för många. En del har talat om hur de känner sig befriade, andra känner osäkerhet, förvirring eller rädsla. I det här skeendet har vi, bland dem jag, varit tvungna att ta emot alla slags reaktioner. Då kan man inte säga att någon känsla är rätt eller fel. Visst har jag mitt i allsammans tänkt på Paulus ord om att gråta med dem som gråter och glädjas med dem som är glada.

Läs mer om ärkebiskopens tankar kring folkkyrkan, hur man ska våga hoppas i ett flöde av negativa nyheter och hans särskilda hälsning till alla svenska Kyrkpressenläsare i julnumret av papperstidningen!
May Wikström



utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49

epidemi. I helgen gör biskop Bo-Göran Åstrand biskopsvisitation i Korsnäs, som planerat – men i mycket avskalad form. – Nu om någonsin ska vi hålla ihop, och jag tänker att tillsammans och med Guds hjälp kommer vi igenom också det här, säger biskopen. 13.3.2020 kl. 10:02

coronaepidemin. Inga resor, inga möten, jobba hemma, rekommenderar Kyrkostyrelsen i anvisningar till församlingarna och stiften med anledning av coronaviruset. 13.3.2020 kl. 09:19

roman. Philip Teir ville skriva en roman han bottnade i, en roman som lyfte känslor som han själv känt. 12.3.2020 kl. 15:38

vikariat. Fyra personer har sökt vikariatet som stiftsdekan i Borgå stift. Stiftsdekanen har det övergripande ansvaret för fortbildning och utbildning i stiftet. 11.3.2020 kl. 14:59

Kyrkpressen. – Vår strategiska tanke har länge varit att gå i den här riktningen – att göra en tidning som är närmare församlingen, säger Hans Boije. 10.3.2020 kl. 17:12

andreaskyrkan. Ifol scoutade fotbollsklubben HJK Nils Svensson på en match i Ettan i Sverige. Ett år senare är han med i ungdomsledarteamet i Andreaskyrkan i Helsingfors. 12.10.2023 kl. 12:00

SOMMARREPRISEN 2024. De allra flesta kvinnor måste någon gång ta ett beslut, annars tar livet det åt en. Ellen Strömberg skrev en roman på det temat och hamnade samtidigt in i en utmattning. 22.7.2024 kl. 10:00

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24