Areopagrådet sammanträdde på den här kalkstensklippan i Aten. Här talade Paulus till filosoferna.

Teologisk spetsforskning

Det finns forskare som sett stora likheter mellan Jesus undervisning och kynisk filosofi. Paulus tog avstånd från världslig kunskap men använde sig ändå av sin kunskaper i grekisk filosofi när han talade till atenarna. Hur grekisk filosofi eventuellt påverkat kristendomen och vice versa, är något som teologerna funderar mycket över i dag. 29.4.2014 kl. 09:00

”Vad har Aten och Jerusalem med varandra att göra?” frågade sig kyrkofader Tertullianus(160–225 e.Kr.) Aten står för filosofin och Jerusalem för den kristna tron.

– Tertullianus fråga är retorisk. Han håller det för självklart att svaret är ”Ingeting alls.” Många i kyrkan har velat göra en skarp åtskillnad mellan filosofi och kristendom, säger Niko Huttunen som är docent i nytetestamentlig exegetik vid Helsingfors universitet. Han har forskat i hur kristen teologi och den grekiska filosofin påverkat varandra.

– Det här är just nu teologisk spetsforskning både hos oss och ute i världen.

För att förstå varför frågan om kristendomens relation till den antika filosofin är både intressant och viktig, måste man gå långt tillbaka i tiden, till flera hundra år innan Jesus föddes.

– Ända sedan Alexander den store erövrade Jerusalem år 322 före Kristus har judendomen och senare kristendomen influerats av grekisk filosofi och grekiskt tänkande. Staden Alexandria grundades samma år (nuvarande Egypten) och dit flyttade ett stort antal judar som etablerade en livskraftig församling.

Gamla testamentet översattes till grekiska av församlingen i Alexandria på 200-talet f. Kr.

– Den översättningen kallas för Septuaginta och användes av judar överallt i Alexander den stores rike och senare i Romarriket. Nya Testamentet hänvisningar till GT är oftast från just Septuaginta.

De flesta judar levde utanför Israel i diasporan utspridda i hela medelhavsområdet.

– Det finns judiska texter, apokryfer från Gamla testamentet som skrivits enbart på grekiska och som aldrig funnits i hebreisk version. De fanns judar som inte längre talade hebreiska och som hade grekiska som sitt vardagsspråk.

Jesus och den kyniska filosofin

Judarna och judisk religion hade redan levt länge under inflytande från grekiskt tänkande när Jesus föddes. Herodes Antipas som var tetrark över Galilén i början av vår tideräkning hade låtit bygga staden Sepphoris, den största grekiska staden i Israel som låg på bara en dagsresas avstånd från Nasaret där Jesus växte upp.

– Varför Sepphoris inte alls nämns i Nya testamentet är ett mysterium. Många forskare antar ändå att Jesus troligen arbetade i staden med byggnadsarbete innan han inledde sin aktiva tid som kringvandrande profet och lärare.

Den judiska överklassen och olika inflyttade folkslag gjorde allt för att leva enligt grekiska ideal. Om Jesus har vistats i Sepphoris måste han ha kommit i närkontakt med den grekiska tankevärlden både direkt och indirekt.

Läs hela artikeln i KP 19.

Tomas von Martens



kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54