En kyrka för de andra

Patrik Hagman. Mia Bäck och Patrik Hagman ger i ett långt diskussionsinlägg fram sina tankar kring kyrkans framtid. Varje kris är också möjlighet, konstaterar de. 5.3.2014 kl. 09:05

Jesus säger ”Vad ska jag jämföra Guds rike med? Det är som en surdeg som en kvinna arbetar in i tre mått mjöl; till slut blir alltsammans syrat.” I en tid när surdegsbröd är inne, är kanske detta Jesusord en bra början för ett sökande efter framtidens kyrka.

Det verkar finnas två modeller för församlingsliv som fungerar ”bra”. Det vill säga, de är relativt lätta att genomföra. Dels har vi ”den starka kärnan” som samlas kring god kristen gemenskap, delade värderingar och kanske livsstil. Detta är surdegen.

Dels har vi ”servicekyrkan”, där kyrkans anställda har en god kontakt med samhället i samband med förrättningar och förrättningssamtal. De kan möta människor i deras behov och ge verklig hjälp i krissituationer. Detta är ”knådandet”.
Båda dessa sätt att vara församling är ganska lätta att förverkliga, och det finns gott om exempel på dem i Svenskfinland. I praktiken är givetvis de flesta församlingar något slags hybrid mellan dessa två, även om den första modellen är vanligare i väckelsebygder och den senare i de mera sekulära större städerna.

Finns det ett problem i detta? Ja, för när diskussionen går kring hur församlingen ska fungera och arbeta är det oftast dessa två som framställs som de enda alternativen. De ställs emot varandra, så att de som arbetar med bönemöten, ungdomssamlingar och lovsångskvällar antas vara emot folkkyrkomodellens tanke på öppenhet.

Eller tvärtom, så att de som betonar betydelsen av att kyrkan kan nå alla människor i samhället förväntas uppfatta församlingsgemenskapen som mindre viktig.

Läs hela artikeln i papperstidningen 10/2014.
Webred



psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

fred. Vem är du? Björn Wallén arbetar med fred och fredsfostran i en orolig tid. Nu är han aktuell med en ny bok om hur du kan jobba med frågan. 5.5.2025 kl. 10:48

Teologi. Vi har kommit närmare varandra. Så säger Albert Häggblom från Slef om Kyrkfolkets teologiska symposium, en samling som varje termin samlar kristna rörelser som vill ha ”Jesus i centrum”, satsa på evangelisation och har en traditionell äktenskapssyn. 6.5.2025 kl. 11:43

FASTIGHET. Pedersöre kyrkliga samfällighet utreder en försäljning av det 25 år gamla församlingscentret i Jakobstad. Möjlig köpare är staden, som behöver utrymme för ett nytt stordagis. 5.5.2025 kl. 10:31

sociala medier. Vad hände med vår moral? Vad hände med vår viljestyrka? Varför bygger barnen så få kojor? Vad hände med vår koncentration? Varför har ungdomar så mycket ångest? Telefonen och de sociala medierna hände. Vad gör vi nu? 2.5.2025 kl. 10:59

flyktingar. Nej, det är inte rätt att prioritera flyktingar från ”kristna” länder som Kongo eller Venezuela.Justitiekanslern och diskrimineringsombudet kritiserar inrikes­minister Mari Rantanen både för hur man argumenterade och slarvade kring våra kvotflyktingar. 12.5.2025 kl. 19:00