forskaren Johannes Heikkonen tycker att det är viktigt att vi tar både religiösa och andra åsikter på allvar. Foto: Johanna Bruun.

Abortfrågan är juridiskt svår

Rätten för vårdpersonal att vägra utföra abort kolliderar juridiskt med kvinnors rätt till abort. Det här säger Johannes Heikkonen som specialiserat sig på frågor om religions- och samvetsfrihet i relation till jämställdhet.
16.8.2013 kl. 12:31
Europarådets parlamentariska församling antog år 2010 en resolution som gör det möjligt för vårdpersonal och till och med hela sjukhus att vägra utföra aborter.
 
– Juridiskt är denna resolution inte direkt bindande, men bör tas i beaktande, säger Johannes Heikkonen som är doktorand i statsförfattningsrätt vid Turun Yliopisto. Hans specialområde är religions- och samvetsfrihet i relation till jämställdhet.

Historien bakom Europarådets beslutet är intressant. Ursprungligen var syftet att anta en resolution som de facto skulle skydda gravidas rätt till abort. Resolutionen skulle reglera vårdpersonalens möjlighet att av samvetsskäl neka att utföra aborter.

– Det att resolutionens innehåll blev, så gott som, helt omvänt bevisar hur problematisk den här frågan är i Europa överlag, säger Heikkonen.

Rätt att neka abort finns

Någon form av rätt att neka att utföra abort finns i det flesta Europeiska länder, men inte alltid som en lagstiftad stadga. Enligt Heikkonen är det läget också i Finland.

– Vi har inget stadgande om rätten att neka att utföra aborter, men de facto har vårdpersonalen oftast möjlighet att undvika situationer som är problematiska för dem själva.

Johannes Heikkonen tycker att det skulle vara vettigt att konkret utreda hur situationen ser ut i praktiken, för att få en klar bild av frågans olika sidor och proportioner.

– Att stifta en lag i den här frågan skulle vara problematiskt eftersom man också måste ta moderns rätt till abort i beaktande. Man måste också överväga hur långt rätten att vägra att utföra aborter skulle sträcka sig inom organisationsstruktureren.

En möjlighet skulle enligt Heikkonen vara att man besluter att till vissa yrken hör förpliktelser som alla av samvetsskäl inte kan acceptera. Det skulle leda till att dessa personer inte kan utöva just det yrket.

– Det finns inga lätta svar på de här frågorna. Därför är det nödvändigt att frågan om abort diskuteras offentligt, och att de juridiska alternativen ställs mot varandra.
Gränsen mellan privat och offentligt, med tanke på religion och samvete, har blivit problematisk på ett nytt sätt. Religion är inte längre privat på samma sätt som för omkring 20 år sedan.

– Samtidigt finns det ett starkare krav på att offentligheten och speciellt staten borde hålla sig neutral i förhållande till olika religioner. Religion skapar med andra ord konflikter inom samhället, som vi behöver nya sätt att hantera, säger Heikkonen.

Upplevs som privat fråga

En sätt är att diskutera de här frågorna, men det kan vara svårt speciellt i frågan om abort eftersom den för många upplevs som en privatsak.

– Att se abort som en privat fråga är trots allt ett politisk ställningstagande i sig själv, säger Heikkonen.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Tomas von Martens



ekumenik. Frikyrkan i Finland är en av Evangelisk-lutherska kyrkans äldsta ekumeniska partner. Kyrkosamfunden har fört teologisk dialog i fyrtio år. Under de senaste åren har samtalen framför allt berört dopet. 12.4.2023 kl. 15:49

KAPELLFÖRSAMLINGAR. I vår blir Bergö och Petalax församlingar kapellförsamlingar i Malax församling. Bergö kapellråd har redan hunnit samlas till sitt första möte. 12.4.2023 kl. 15:41

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47

Personligt. Simon Westerlund har alltid fascinerats av berättelser – från barndomens sagor till historiens stora skeenden. Hans resa har tagit honom från från studier i historia till läraryrket, och från den Evangelisk-lutherska kyrkan till den ortodoxa tron. 29.1.2025 kl. 15:41

KYRKOR I USA. Varumärket Proud Boys har betecknats stå för rasistisk nyfascism och våld i USA. Nu ägs rörelsens namn av en afroamerikansk kyrka i Washington som de vandaliserat. 7.2.2025 kl. 13:03

ANDLIG TORKA. Ivern är borta. Gud är tyst och bönen en ansträngning. Någon gång bestämde vi oss för att tro, kanske nyligen eller kanske för trettio år sedan. Det var så fint på den tiden! Det var så lätt att be. Vi var så ivriga. Vi tänkte att vi hade listat ut allt: så här skulle det härefter vara i vårt liv, så här helt och kärleksfullt och hängivet. Vi tänkte att det skulle vara lätt. Vi tänkte att vi hade hittat hem. 6.2.2025 kl. 12:10