louis Ehrnrooth ärvde utgården Baggnäs efter sin far. Louis hade drömt om Baggnäs alltsedan han som 16-åring gick nattvakt på Tervik under vinterkriget. FOTO: Tomas von Martens

Anar Gud i skapelsen

Han växte upp i två kulturer: den ena var livet på storgodset Tervik och den andra var livet utanför trädgården, där allmogen huserade. Av sin mor fick han i arv en kristen övertygelse som han hållit fast vid hela sitt liv. En kvinnlig teolog kom med de förlösande orden som avslutade en mångårig troskris.
11.7.2013 kl. 13:05
Jag har förberett mig inför intervjun med Louis Ehrnrooth genom att läsa om honom i Karin Granlunds bok ”Prins i en värld som inte fanns. Om en adelsgosses uppväxt på storgodset Tervik i 1920-40-talets Finland”. Ehrnrooths liv spänner över en så lång tid och är så innehållsrikt att det känns djupt orättvist att försöka klämma in hela hans livserfarenhet i en liten tidningsintervju.

Vi sitter hemma hos honom i Baggnäs, Pernå. Jag förklarar dilemmat för honom.

Ehrnroooth väljer då ämnet själv och berättar att han är uppvuxen i två kulturer.

– Den ena kulturen var den som  fanns i den ”stora byggningen”, som jag kallar huvudbyggnaden på Tervik gård, och den andra kulturen den som fanns utanför trädgården – allmogekulturen, representerad av de anställda på gården, berättar Ehrnrooth.

Kulturen i den stora byggningen var influerad både av hans far och mor. Hans far Alexander Kasimir Ehrnrooth (1869–1950) representerade den gamla svenska godsägararistokratin med en mycket konservativ samhällssyn. Dess tankebanor och levnadsmönster sträckte sig tillbaka till 1700-talets svenska ståndssamhälle och ännu längre bakåt i tiden.

Louis mor Kajsa-Lisa Ehrnrooth (född Carlson 1900–1973) representerade en stadsborgerlig kultur med större öppenhet för framsteg och förändringar, en kultur som tog fasta på andlighet och kristna grundvärden.

När Louis var fem år fick han lära känna Herbert Enberg som var son till kreatursskötare Evert Enberg. Louis hade ibland träffat andra barn som besökt gården men han hade ingen jämnårig vän att leka med.

– Herbert var ett år äldre än jag. Mina föräldrar tyckte att Enbergs barn var väluppfostrade så han fick bli min lekkamrat. På vissa bestämda dagar och tider fick vi leka tillsammans, berättar Louis.

Med tiden utvecklades relationen till en livslång vänskap mellan Herbert och Louis.

– Jag hoppas jag får träffa honom på mitt 90-årskalas. Herbert blev fönstret till den andra kulturen för mig. Han berättade för mig om allt sådant som man inte fick tala om i den stora byggningen. Jag fick också lära mig den lokala dialekten som i dag nära på dött ut.

Inspektor på Tervik
År 1949 var Louis 26 år och färdigutbildad agronom. Egentligen hade han funderat på att arbeta som konsult och resa omkring i landet och se andra gårdar.

– Det hade kanske varit mera givande för egen del. Men jag ville komma hem till pappa som behövde mig, han hade redan fyllt åttio år. Vi hann arbeta tillsammans i ett år.

Louis äldre halvbror Gösta Ehrnrooth ärvde huvudgården på Tervik och blev husbonde. Louis fortsatte som hans inspektor och skötte även systern Mimmis åkrar som han arrenderat.

– 1953 flyttade jag med min mamma Kajsa-Lisa till huset i Baggnäs som jag låtit bygga.
Louis gifte sig ett år senare med Alma Myrttinen som var femton år äldre än han och som redan varit gift två gånger tidigare. Från alla håll hade Louis blivit avrådd från att gifta sig med Alma.

– Det var ett synnerligen lyckligt äktenskap. Vi hade det bra tillsammans. Det är nu tretton år sedan hon dog, berättar Louis.

De första åren var det hårt arbete och långa dagar på Baggnäs.

– Det blev lättare när vi sålde korna och utackorderade åkrarna.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Tomas von Martens



ekumenik. Frikyrkan i Finland är en av Evangelisk-lutherska kyrkans äldsta ekumeniska partner. Kyrkosamfunden har fört teologisk dialog i fyrtio år. Under de senaste åren har samtalen framför allt berört dopet. 12.4.2023 kl. 15:49

KAPELLFÖRSAMLINGAR. I vår blir Bergö och Petalax församlingar kapellförsamlingar i Malax församling. Bergö kapellråd har redan hunnit samlas till sitt första möte. 12.4.2023 kl. 15:41

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47

Personligt. Simon Westerlund har alltid fascinerats av berättelser – från barndomens sagor till historiens stora skeenden. Hans resa har tagit honom från från studier i historia till läraryrket, och från den Evangelisk-lutherska kyrkan till den ortodoxa tron. 29.1.2025 kl. 15:41

KYRKOR I USA. Varumärket Proud Boys har betecknats stå för rasistisk nyfascism och våld i USA. Nu ägs rörelsens namn av en afroamerikansk kyrka i Washington som de vandaliserat. 7.2.2025 kl. 13:03

ANDLIG TORKA. Ivern är borta. Gud är tyst och bönen en ansträngning. Någon gång bestämde vi oss för att tro, kanske nyligen eller kanske för trettio år sedan. Det var så fint på den tiden! Det var så lätt att be. Vi var så ivriga. Vi tänkte att vi hade listat ut allt: så här skulle det härefter vara i vårt liv, så här helt och kärleksfullt och hängivet. Vi tänkte att det skulle vara lätt. Vi tänkte att vi hade hittat hem. 6.2.2025 kl. 12:10