Att vara mor är ett hårt jobb och utdelningen är ofta mager. Men kanske ser vi ljusning i horisonten? FOTO: SXC

Mor är lite rar ibland

Moderns väg har varit lång och svår. Först skulle hon belönas. Sen var allt hennes fel. I dag vet hon att hon borde vara älskad. Sofia Torvalds har skrivit en essä om vådan att vara mor.
12.5.2013 kl. 09:00
Slå in ordet ”mor” i sökfältet på bibeln.se och du får 238 resultat. Det börjar med citatet ”Det är därför en man lämnar sin far och mor för att leva med sin hustru, och de blir ett” i första Mosebok och slutar med Hebreerbrevets ”Han har ingen far, ingen mor och inget stamträd. Hans dagar har ingen början, hans liv inget slut. Han är lik Guds son: han förblir präst för alltid”.

Den starkaste moderstrenden i Bibeln är ett krav på respekt. Mor ska ha respekt. Hon ska ha det för att hon är mor, för att hon finns där, för att hon – det här verkar vara självklart – tagit hand om sina barn genom att ge dem mat och kläder.

I Nya testamentet sker en revolution. Nu blir mor lämnad, men inte för hustrun utan för lärjungaskapet. När Maria frågar efter Jesus blir hon avvisad. Jesus frågar: ”Vem är min mor och mina bröder?” Han ser på dem som sitter runt honom och säger: ”Det här är min mor och mina bröder. Den som gör Guds vilja är min bror och syster och mor.”
Släktskapets hårda subkultur får ge vika för något nytt: den familj vi väljer.

Bortglömd men oskyldig
Samtidigt är Jesus modersbild ganska kravlös. De vuxna barnens mor har kanske inga självskrivna rättigheter längre, men samtidigt verkar hon vara befriad från skyldigheterna. Hon får träda åt sidan som obehövlig.
Jag drar en parallell till de stora rörelsernas 1900-tal – modersupproret i form av politisk revolt, modersupproret i form av musikalisk revolt. När någon blev kommunist, drog iväg i ett hippietåg eller klädde sig i svart och smyckade sig med säkerhetsnålar ställde det inga speciella krav på mamman. Hon satt kanske där och kände sig bortglömd men hon hade gjort sitt: producerat ett fördomsfritt barn som kunde kasta sig in i den nya världens famn.

Men samtidigt bubblade något annat under ytan. I andra världskrigets kölvatten föddes anknytningsteorierna. Tidigare var det moderns plikt att se till att barnen överlevde, sedan kunde hon luta sig tillbaka och hoppas på tacksamhet från barnen.

Nu blev det moderns plikt att se till att barnen blev lyckliga.

Mycket jobb och sen betalar du

Problemet var att barnen så sällan var lyckliga. Samtidigt hade de blivit frisläppta ur tacksamhetens bur – de behövde inte ta hand om sin mor för att hon på ett självskrivet sätt var en god mor. De kunde visserligen ta hand om henne, men de behövde inte tycka om det.

Nu hade skuldbördan flyttat över till modern. Tidigare var begrepp som lycka och framgång stenar i barnens famn: något de skulle producera av plikt, av tacksamhet, som gåva till sina föräldrar. Nu flyttades allt det där över till modern. Det var hennes plikt att se till att barnen klarade sig i livet. Problemet var att det fanns så lite tid. Om det lilla barnet inte lyckades knyta an till sin mor under den första spädbarnstiden hade modern misslyckats. Och hade hon misslyckats fanns det inte så mycket mer att göra än att vara ångerfylld och bidra till psykoterapin.
Stackars mor. Aldrig under mänsklighetens historia hade det varit en så dålig deal att få avkomma: mycket jobb och antagligen negativ utdelning.

Frikänd men tveksam
I dag lever vi i ett post-psykoterapeutiskt tillstånd. När de kognitiva terapierna svept in över terapifältet är modern kanske inte frikänd men det finns hopp: saker går tydligen att rätta till. Samtidigt pekar forskningen om gener på att vi i mycket högre grad än vi trodde ännu för tjugo år sedan ärver våra personligheter. Vi kan visserligen fortfarande skylla våra problem på våra föräldrar men de kan med gott samvete påstå att den tråkiga trenden startade med någon förfader i tidigare släktled.

Är modern nu frikänd efter en period i rannsakningshäkte? Nej, det är hon inte. Och det är tv:ns och de sociala mediernas fel.

Den moderna populärkulturens goda medelklassmor är en korsning mellan muminmamman och Snorken: intelligent, målmedveten och samtidigt öm, vårdande och bekymmerslöst förstående.

Hon har en karriär för att barnen ska kunna vara stolta över henne.
Hon står dem nära för att de ska kunna berätta allt för henne.

Hon ska framför allt ha en relation till sina barn. Nu har relationen blivit kravfylld både för barnen och modern, för de borde ju tillsammans prestera den och bygga upp den kryddad med regelbundna ”jag älskar dig” enligt modell från amerikanska tv-serier.

Där sitter de alltså och ser på varann över köksbordet: modern och barnet. De vet inte riktigt var de varit eller vart de är på väg. De vet inte precis om de ska falla i varandras famn. De vet att de är individer men också evigt fångna i sina roller.

De dricker kaffe och säger: Jaha, det börjar bli vår.
Sofia Torvalds



PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58

profilen. Eva Andersson har varit i ropet sedan hon stickade vantar till påven. Färre vet att hon också räddat hundar i Korea och extraknäckt som risleverantör. 7.2.2024 kl. 13:40

ETT GOTT RÅD. Christer ”Chrisu” Romberg önskar att hans femtonåriga jag hade fattat att man kommer bara en bit på vägen med talang. Han är aktuell i sångtävlingen The Voice of Finland på teve, men han är också ungdomsarbetsledare i Sibbo svenska församling. I sitt jobb umgås han mycket med konfirmander, alltså 15-åringar. 7.2.2024 kl. 10:00

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00

BORGÅ STIFT. I Borgå domkyrka vigdes på söndagen fyra personer till tjänst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 9.6.2025 kl. 19:43

SAMKÖNAD VIGSEL. Finlandssvenska laestadianer och evangeliska skrev på protestuppropet. Folkmissionen driver utvecklingen. 9.6.2025 kl. 14:00

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 12:54

KORSHOLMS SVENSKA FÖRSAMLING. Kyrkoherde Mats Björklund var den enda sökande till kaplanstjänsten i Korsholms svenska församling. 6.6.2025 kl. 13:58

musik. Som barn ritade operasångerskan Monica Groop i psalmboken medan mamman Astrid Riska spelade orgel i Berghälls kyrka. – Hon har varit min lärare och min Alma mater. Jag har henne att tacka för hela min karriär. 5.6.2025 kl. 19:46