koptiska kristna bär kistor med de män som dog under sammandrabbningarna i Khusus mellan muslimer och kristna. FOTO: LEHTIKUVA/reuters/ MOHAMED ABD EL GHANY

Tårar och tårgas i Kairo

När det koptiska begravningsföljet kom ut ur S:t Markuskatedralen i Kairo överfölls de av ligister som kastade stenar och molotovcocktails. Den koptiska ledningen har till skillnad från tidigare nu börjat öppet kritisera regeringen.
27.4.2013 kl. 15:00
När pastor Sameh Maurice i den presbyterianska kyrkan vid Tahrirtorget försäkrar att Gud har kontroll också då vi har det svårt, använder han ett exempel som vi inte brukar höra i våra kyrkor. ”Då molotovcocktailen flyger och då tårgasen lägger sig, kan du vara viss om att Gud ändå är starkare.” Välkommen till Egypten våren 2013.
 
Samma dag jag anländer till Kairo anfaller en muslimsk mobb kristna i Khusous, en förort till Kairo. Våldet orsakades av att några småpojkar – kristna enligt vissa rykten, muslimska enligt andra – hade ritat (felvända) hakkors på väggen till en muslimsk byggnad. Pojkarna visste antagligen inte vad hakkors står för utan ritade en symbol som är vanlig i egyptiskt väggklotter. Ryktet gick att kristna hade ritat kors på islamska byggnader, imamen höll en flammande predikan i moskén och mobben drog till de kristnas kvarter och brände och förstörde. Det var inte första gången något sådant hände och dessvärre knappast heller sista.

Det mest upprörande hände följande dag då de fyra koptiska offren för våldet i Khusous jordfästes i S:t Markuskatedralen i Kairo. Femtusen personer hade samlats och stämningen var eldfängd. Folk ropade slagord mot regeringen och krävde ett slut på våldet mot kopter. När begravningsföljet kom ut ur katedralen överfölls de av ligister som kastade stenar och molotovcocktails. Snart kom också säkerhetstrupper till platsen, men istället för att skydda de angripna stod de helt passiva och i vissa fall rentav deltog i angreppet. De sköt också tårgas in i katedralen.

Nya påven anklagar regeringen
Att radikala muslimer angriper kristna är tyvärr vanligt i dagens Egypten. Att säkerhetsstyrkorna deltar i angreppet är däremot anmärkningsvärt. President Mursi från Muslimska brödraskapet uttryckte sitt fördömande av vad som hände vid katedralen, men ingen kopt har förtroende för honom. Den nye koptiske påven Tawadros II har brutit traditionen av försiktighet och direkt anklagat regeringen för att bara tala, men inte agera.
 
Youssef Sidhom, chefredaktör för den koptiska tidningen Watani, var glasklar i sin analys.

– Det är en ömklig stat som ser på utan att kunna skydda sina medborgare. Då de skyldiga inte arresteras och ställs inför rätta kan regeringen vara säker på att få uppleva en störtflod av folklig vrede och på att dess sammanbrott är nära.
 
Under min vecka i Kairo talar jag med många kopter och protestanter. Alla säger samma sak: situationen är svår och blir bara värre, bland de kristna är förtroendet för regeringen noll och de flesta drömmer om att emigrera. Tusentals har flyttat till Georgien som har öppnat sina dörrar för egyptiska företagare som vill etablera sig i landet.
 
Det är inte bara de kristna som är missnöjda med den nuvarande regeringen. Landet är starkt polariserat och åtminstone i Kairo har oppositionen ett klart övertag i opinionen. Ett scenario som många hoppas på – 82 % enligt en opinionsundersökning – är att militären ska ta makten. Missnöjet beror både på den ökande islamiseringen och på att ekonomin försämras samtidigt som säkerhetssituationen är ytterst dålig. De radikala elementens framfart har alienerat många muslimer från deras tro. Enligt en undersökning har andelen ateister på kort tid ökat från noll till tre procent.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Svante Lundgren



betraktat. ”Kom ihåg att ni kan berätta om alla era problem till Jesus”, säger barnledaren under miniorandakten. Jag är nio år och lyssnar uppmärksamt medan lågan från andaktsljuset i mitten av ringen fladdrar. Bredvid ljuset på golvet ligger den lilla ljussläckaren av metall. Snart ska någon av barnen få använda den när andaktsstunden är slut. Det är inte min tur idag. 8.9.2024 kl. 15:09

BISKOPSMÖTET. Biskop Mari Leppänen fick stöd av centrala namn i biskopsmötet. Hon ville rösta ut Sley och Kansanlähetys som bygger nätverk för dem som motsätter sig kvinnor som präster. Vid mötet som hölls på Åland föll rösterna 7 – 3. 6.9.2024 kl. 10:25

FÖRLUST. För fem år sedan förlorade Anders och Iris Värnström sin son. Det var en tid präglad av chock, sorg och oro över att något förblev osagt. Men också av att tvingas öppna sitt vuxna barns post. – Jag kände bara att det inte var min sak att göra. Ändå behövde jag göra det, säger Anders. 5.9.2024 kl. 16:45

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

SÖNDAGEN. Vi människor söker mening, vi söker förklaringar och logiska resonemang för att kunna förklara världen. Vi vill kunna förklara det vi ställs inför, särskilt då olycka drabbar oss. Varför sker det här? Varför sker det här mig? 18.8.2024 kl. 09:00

diakoni. Några diakoniarbetare runtom i Borgå stift kommer blogga på Andetagbloggen varje fredag med en text som tangerar diakoni på något sätt. 16.8.2024 kl. 19:09

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26

LÄGER. Varför får bara ungdomarna gå på läger? undrade några konfirmandföräldrar. Klart vuxna behöver läger också, tänkte de i Åbo svenska församling. Nu blir det av – välkommen på vuxenläger! 11.2.2025 kl. 14:07