FOTO: Malin Aho

En oavslutad kamp med Guds ord

Guds ord har sin egen kraft och Bibeln kan läsas och förstås helt utan akademiska förkunskaper. Men om man som KP:s redaktör inte kan låta bli att försöka förstå hur andra kristna tänker, då kan det där med olika bibelsyner bli minst sagt utmanande.
23.3.2013 kl. 12:00
Jag började läsa Bibeln på allvar först som nittonåring. Då kom jag till tro för första gången. Sedan dess har jag kommit till tro många gånger och på många sanningar, inte bara kristna. Men till Bibeln och en övertygad kristen tro har jag återvänt gång efter annan.
 
I Bibelns texter mötte jag ett tilltal som var helt nytt för mig. Det här var inte vilka berättelser som helst. Det här var varken vanlig skönlitteratur eller facklitteratur. Bibeln talade direkt till hela mig, till hjärta och själ.
De har gått trettiofyra år sedan jag öppnade Bibeln för första gången. Då hade jag ingen aning om att min kamp med Guds ord skulle bli en evig berg- och dalbana och ett äventyr utan slut.

En trygg konservativ utgångspunkt
Den klaraste bibelsynen hittar man på konservativt håll, har jag tänkt. Jag menar: om det finns en Gud som är allsmäktig så är det ju inte något stort mirakel om han via sina budbärare och profeter lyckas få till stånd en bok som i minsta detalj uttrycker hans vilja.

I Tapio Puolimatkas Usko, tiede ja Raamattu har jag hittat en i mitt tyckte skarpsinnig kritik av modern vetenskaplig bibelforskning och dess brister. Puolimatka visar att det alltid är forskarens grundläggande verklighetsuppfattning, gudsbild, tro eller brist på tro som avgör vad forskaren i sitt arbete kommer fram till. Det existerar inte någon neutral vetenskaplig bibelforskning.

Det kan jag hålla med om. Men mina problem med en konservativ bibelsyn ligger snarare på det emotionella och psykologiska planet. Resultatet av en helt traditionell bibelsyn blir en gudsbild som för mig blir alltför kluven, för att inte säga obegriplig och tyrannisk.
 
Britten Keith Ward skriver i Christianity att de protestanter som hävdat Bibelns ofelbarhet har splittrats i hundratals sekter med olika syn på vad Bibeln säger. Slutsatsen verkar bli att Bibeln inte har någon bestämd uppfattning om varken det ena eller det andra. Det här är en syn på Guds ord som blir alldeles för relativ, tycker jag.
 
Jag vänder mig till katoliken Anders Piltz. Han marknadsförs som en pålitlig traditionell och klassisk kristen. I skriften En liten vägledning till att läsa Bibeln skriver Piltz att det mest besvärande i Bibeln är Gamla testamentets grymhet och dess till stora delar fullständigt intetsägande innehåll. Det här är väl ändå inte en traditionell bibelsyn, säger jag till mig själv och är chockad. Den klassiskt troende Piltz fortsätter med att säga att vi måste ta upplysningen och Bibelns evolutionslära på allvar. Han talar också om bibelvetenskapens enorma framsteg.

Det verkar inte som Piltz skulle ha läst sin Puolimatka. Piltz har allvarliga problem med sin bibelsyn, tycker jag. Än mera motsägelsefullt blir det när han fortsätter med att säga att det som verkar besvärande och opassande i vår egen tid kan vara Guds omistliga ord till just oss i dag. Hur vill han riktigt ha, det undrar jag? Är Bibeln Guds ord eller en evolutionär produkt?
 
Jag vänder mig till liberalerna
Med en konservativ och traditionell syn på bibelordet ser jag inte ut att komma någonstans. De konservativa verkar inte vara överens om vad det innebär att vara konservativ.
 
I ren desperation vänder jag mig till de liberala. Det bär mig emot men någonstans måste jag ju hitta en hållbar och trovärdig bibelsyn.
Amerikanen Marcus Borg är en ledande figur för de riktigt liberala kristna.

Låt oss se vad han erbjuder.

Borg har en syn på kristen tro och Bibeln som gör att den historiska sanningen blir mer eller mindre helt oväsentlig. För mig blir den biten svår att svälja. Om den historiska biten inte är sann, vad blir då kvar av budskapet, undrar jag?
 
Borg ser inte Bibeln som Guds vittnesbörd om sig själv utan som judarnas och de kristnas vittnesbörd om hur de uppfattat Gud genom historiens gång. Bibeln är inte uppenbarad sanning utan en mänsklig produkt.
 
Ändå tycker Borg att Bibeln är central i kristen tro. Att vara kristen innebär att leva i en ständigt fortgående konversation med Bibelns texter, säger han. Varför ska man då konversera med en bok som om den var Guds ord om den ändå är en helt mänsklig produkt? Jo, för att Bibeln trots sitt mänskliga ursprung är helig och sakramental till sin funktion och status, menar Borg.
 
I sin bok The Heart of Christianity ger Borg en version av kristen tro som kan fungera för dem som har svårt för kristendomens övernaturliga aspekter. Borg själv utesluter ändå inte att Gud utför under och mirakel. Nu förstår jag inget längre. Borgs syn på Bibeln är helt sekulär, men ändå vill han hålla kvar under och mirakel?

Läs hela artikeln i papperstidningen.
Tomas von Martens



Bidrag. Bo och Gunvor Skogmans minnesfond är en allmännyttig fond för kristen verksamhet i Finland och utlandet. 10.9.2024 kl. 14:20

betraktat. ”Kom ihåg att ni kan berätta om alla era problem till Jesus”, säger barnledaren under miniorandakten. Jag är nio år och lyssnar uppmärksamt medan lågan från andaktsljuset i mitten av ringen fladdrar. Bredvid ljuset på golvet ligger den lilla ljussläckaren av metall. Snart ska någon av barnen få använda den när andaktsstunden är slut. Det är inte min tur idag. 8.9.2024 kl. 15:09

BISKOPSMÖTET. Biskop Mari Leppänen fick stöd av centrala namn i biskopsmötet. Hon ville rösta ut Sley och Kansanlähetys som bygger nätverk för dem som motsätter sig kvinnor som präster. Vid mötet som hölls på Åland föll rösterna 7 – 3. 6.9.2024 kl. 10:25

FÖRLUST. För fem år sedan förlorade Anders och Iris Värnström sin son. Det var en tid präglad av chock, sorg och oro över att något förblev osagt. Men också av att tvingas öppna sitt vuxna barns post. – Jag kände bara att det inte var min sak att göra. Ändå behövde jag göra det, säger Anders. 5.9.2024 kl. 16:45

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

SÖNDAGEN. Vi människor söker mening, vi söker förklaringar och logiska resonemang för att kunna förklara världen. Vi vill kunna förklara det vi ställs inför, särskilt då olycka drabbar oss. Varför sker det här? Varför sker det här mig? 18.8.2024 kl. 09:00

diakoni. Några diakoniarbetare runtom i Borgå stift kommer blogga på Andetagbloggen varje fredag med en text som tangerar diakoni på något sätt. 16.8.2024 kl. 19:09

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26