I höst har Bengt-Eric Rönn fått bekanta sig med Nykarleby som studerande på folkhögskolan. I vår bär det av till Nicaragua. (foto: Johan Sandberg)

Olyckan gav ny riktning

bengt-eric rönn. En arbetsolycka 1974 förändrade Bengt-Eric Rönn.
I dag ser han olyckan och åren efter den som en uppmjukningstid. Gud fann han några år senare.
15.11.2012 kl. 10:47
– Efter olyckan sa mina vänner att jag inte längre var samma karl som förr. Jag hade mjuknat betydligt, säger han.

– Jag tror inte jag hade kunnat ta till mig tron på Gud före olyckan. Jag var inte negativ, men jag struntade i den.

När olyckan hände år 1974 arbetade Bengt-Eric Rönn som svetsare på Wärtsilä i Vasa. Där deltog han i bygget av en flodisbrytare som skulle levereras till Ryssland.

– Vi skulle montera in ett rör genom dubbelbottnen, ett rör som inte var planerat från början. En plåtslagare skulle skära upp för röret. Av säkerhetsskäl fick han inte göra det ensam så jag var med honom.

I det trånga utrymmet där Rönn satt hopkrupen studsade en gnista från skärmaskinen mellan väggarna och landade i mössan han hade under hjälmen. Mössan började brinna som fnöske.

– Jag märkte att det brände runt huvudet så jag kastade av mig mössan. Vid  det laget brann också hjälmen och halaren från axeln ända ner till foten.
I det trånga utrymmet fanns ingen möjlighet att släcka elden. Han lyckades ta sig ut och upp på däck  där arbetskamraterna rev av honom allt som brann.

–  Jag var i någon sorts chocktillstånd för då elden var släckt tyckte jag allt var okej. Men allt mitt hår hade brunnit och benen fick brandskador.
Först på sjukhuset gick skadornas omfattning upp för honom.

– När jag kom från akuten till avdelingen låg jag i korridoren medan de förberedde mitt isoleringsrum. Där låg jag under ett lysrör och såg lite av min spegelbild i reflektorerna. När sköterskan kom bad jag om en spegel, men sköterskan svarade att vi har inga speglar här.

I dag kan han skratta åt sköterskans ord. Men det gjorde han inte då. Han vårdades på sjukhuset i fyra månader.

– Jag blev total avklädd där. Det var inte bara skinnet som for. För att besparas plågor låg jag helt naken i sjukhussängen med en ståltrådsbåge mellan filten och mig. Det var inte trevligt till en början, men jag vande mig. Kroppen är förmer än kläderna, står det visst i skriften. Då finns det annat som blir viktigare. Jag var totalt beroende av andra.
 
Bengt-Eric Rönns vänner säger att han förändrades efter olyckan.

–  Det är svårt för mig att säga om det stämmer. Men jag vet att jag var otroligt blyg tidigare. Den blygheten är borta nu. Före olyckan var jag som en osäker hund som skäller och försöker vara tuff.
 
Nästa steg i processen att komma till tro var en söndagskväll då Rönn åkte till Vasa för att hälsa på några vänner.

– När jag kom till deras hem stod de i tamburen på väg till en gudstjänst. Jag följde med dem till kyrkan. Före olyckan hade jag antagligen sagt att jag kommer på nytt en annan gång. Det var en enkel, trevlig och tankeväckande gudstjänst. Jag började besöka söndagskvällens Ung Gudstjänst som arrangerades en gång i månaden.
Det slutliga steget till en gudstro tog han 1982.

Läs hela artikeln i papperstidningen.


Johan Sandberg



KORANFORSKARE. Många muslimer upplever pressen från västvärlden som outhärdlig, säger Torsten Sandell, som bott länge i Turkiet och forskat i Koranen. 23.11.2023 kl. 08:00

livskris. När hon var fem år hittade Mari Koli sin pappa död. Det är egentligen där berättelsen om krig, en utbränd vd och att vandra sig frisk börjar. – Jag hörde en röst som sa: Du måste gå till Santiago de Compostela. 22.11.2023 kl. 13:01

EKENÄS. I tider när kyrkobyggnader blir nattklubbar eller bostäder går Betesdaförsamlingen i Ekenäs mot strömmen. Frikyrkan har köpt och renoverar den mer än 150 år gamla träbyggnaden Ekenäs seminarium. 21.11.2023 kl. 18:19

KYRKOMÖTET. Ombuden Ulla-Maj Wideroos, Patrik Hagman och Rolf Steffansson har meddelat att de inte ställer upp för omval när ett nytt kyrkomöte ska väljas i februari. Kyrkpressen bad dem sammanfatta de senaste fyra åren och slutsatsen blev – det går kanske framåt, men framför allt går det långsamt. 20.11.2023 kl. 13:11

HÖSTDAGARNA. I år reste hela 600 ungdomar från olika håll i Svenskfinland till Höstdagarna i Toijala. Elis Storsjö från Mariehamn var en av dem. 20.11.2023 kl. 12:54

KYRKLIGA VAL. Kandidatnomineringen inför kyrkomötesvalet och valet av stiftsfullmäktige avslutades i onsdags. Här följer en preliminär sammanställning av listorna och kandidaterna. 17.11.2023 kl. 16:10

ETT GOTT RÅD. Då artisten Jukka Leppilampi var 20 år hittade han de vägar i livet som han traskat på sedan dess. Han ångrar nästan ingenting. 16.11.2023 kl. 11:42

sibbo. Sibbo svenska församling har fyra manliga medarbetare, och alla är duktiga sångare. De bildar kvartetten Vaneo, och nu övar de inför julkonserter i Sibbo gamla kyrka. 15.11.2023 kl. 16:08

RELIGIÖST TRAUMA. Hon har vuxit upp i en religiös miljö, där hon utvecklade en posttraumatisk stress. Men trots att hon försökt har Jennifer Granqvist inte förlorat sin tro. Tvärtom – tron har blivit starkare. 15.11.2023 kl. 15:17

KYRKOMÖTET. Den 6 till 10 november har kyrkomötet sammanstrålat i Åbo. Rolf Steffansson är ett av de ombud som varit på plats under sittande kyrkomötets sista plenum. 10.11.2023 kl. 12:04

ANDLIGT VÅLD. Andligt våld förekommer överallt – i parrelationer, i familjer och i församlingar. Då Gud används för att få dig att känna dig mindre, då är det aldrig dig det är fel på. Det konstaterar Sara Mikander och Catharina Englund som leder en grupp för personer som blivit utsatta. 8.11.2023 kl. 13:20

Stiftsdagarna. Stiftsdagarna i Borgå blev en fest värdig en hundraåring. Men mellan serveringarna, minglet och samvaron dryftades också de tunga frågorna: vad är kyrkans uppgift i en värld präglad av krig, och vad ska vi släppa taget om då pengarna tryter? 8.11.2023 kl. 14:52

ANDETAG. Karin Westerlund är ett nytt tillskott i bloggen Andetag. 7.11.2023 kl. 18:00

podd. En ny podd har sett dagens ljus! I vinter vill Sofia Torvalds och Robin Nyman inspirera till hudlösa samtal, för att livet kan vara nog så ensamt ändå. 7.11.2023 kl. 08:00

VEM ÄR DU?. År 2019 var Elisabeth Stubb, som är doktor i historia och forskare, utan jobb. Den våren bestämde hon sig för att göra något hon drömt om ända sedan hon läste om det i Kyrkpressen för många år sedan: vandra Israelleden, vandringsleden genom Israel. Upplevelsen blev en bok som känns väldigt aktuell. 6.11.2023 kl. 18:53

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10