Katri Kyllönen, doktor i religionsvetenskap.

Religionen redskap i medling

religion. Det finns potential i religionen när det gäller konflikthantering, säger Katri Kyllönen.
30.8.2012 kl. 10:54
Det är inte bara Finland som har svårt med religionen. Också i världen i stort verkar man utgå från att religion innebär ett problem. I medierna har religion nästan blivit en synonym för fanatism.
– Lika väl som man kan uppmana till våld i religionens namn, lika väl kan religionen användas för att skapa fred, säger Katri Kyllönen och hänvisar till den senaste händelseutvecklingen i Somalia där för övrigt Kyrkans utlandshjälp spelat en aktiv roll.
I och med att de religiösa ledarna inom Somalias klaner togs med i fredsprocessen har man i dag kommit så långt i samhällsbygget att man kunnat samla en någorlunda representativ folkförsamling i landets huvudstad.

Respekt för religionen
Katri Kyllönen försvarade i början av månaden sin doktorsavhandling om medling i tvister där en eller bägge parterna är invandrare. Hon granskar allt från den offentliga medlingen i brottsmål som misshandel och skadegörelse ända till religiösa konflikter inom samma invandrargrupp.
Bland muslimerna i vårt land finns mycket sammansatta grupper som kommer från olika håll.
– Redan rätt sätt att be kan ge upphov till en konflikt, noterar hon.
Kyllönen lyfter fram religionens betydelse som sådan. Ett av fallen i hennes avhandling handlar om en maktkamp inom ett muslimskt samfund. Det intressanta är att man kontaktade en person inom kyrkans invandrarverksamhet för att sköta medlingen inom gruppen.
– Bara det att han var en religiös person gav honom auktoritet fast han tillhörde en annan religion, säger Katri Kyllönen.

Religiöst språk underlättar
De flesta tvisterna sköter invandrare inom den egna gruppen. Det brukar i regel gå att hitta någon opartisk person som åtnjuter allmänt förtroende och som har den kunskap som behövs. Medlaren kan ha en religiös position men det är inte nödvändigt.
Det viktiga är att bland invandrare spelar religionen en roll. Också i rent världsliga frågor kan det vara lättare att nå en lösning om man använder ett religiöst språk och citerar bibeln eller koranen. Går det inte blir nästa steg ofta att vända sig till prästen eller imamen.
I avhandlingen framgår det också att samma regel gäller för invandrare som levt många år i Finland och blivit mer sekulariserade.
– Också för dem är religionen en viktig del av medlingsprocessen.

Läs mer i Kyrkpressen nr 35/2012.

Rolf af Hällström



kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34