Rodd med kyrkbåtar är både sommarmotion och tävling

sommar. Kyrkbåtsrodd är en populär utfärds- och motionsform.
30.6.2012 kl. 12:00
Det finns många slags kyrkbåtar. Förut användes den stora båten försedd med många årpar till kyrkofärder och vid begravningar. Nu är kyrkbåtsrodd en populär utfärds- och motionsform.

Kyrkbåtarna är långa och smala med en vass för. Båtens storlek räknas i årpar. Det vanligaste antalet årpar är 6-15. Längs kusten, på Ladoga och i insjöfinland använde man förr förutom åror också stora segel.

Den största kända så kallade Sämingebåten hade 30 årpar och för att ro båten behövdes 120 personer eftersom det var två roddare per åra. Sammanlagt rymdes det 150-160 personer i båten.

Långa kyrkbåtstraditioner
På den tiden då kyrkbåtarna var i allmän användning var församlingarna stora och kyrkvägen från utbyarna kunde vara upp till tiotals kilometer. Man förberedde sig omsorgsfullt inför rodden och höll mat- och vilopauser under resan. På hemfärden roade man sig med att ro i kapp.

Det var noggrann sittordning i kyrkbåten. Först satte sig roddarna på sina platser och sedan en eller två passagerare mellan varje roddpar. I aktern framför rorsmannen satt båtens ägare och släkt, äldre och mer aktade personer. Barnen satt i båtens för framför matsäcks- och klädeskonten.

Kyrkbåtarna fortsatte den seglingstradition som börjat redan före vikingatiden. I Finland finns de tidigaste anteckningarna om kyrkbåtar i dokument från 1600-talet. Religionsfriheten som stadgades i kyrkolagen 1869, byggandet av järnvägar och utvecklandet av ångbåts- och busstrafiken ledde till att kyrkbåtarna försvann i början av 1900-talet. En del av båtarna började användas för annan transport, en del blev liggande vid stränderna. Kyrkbåtar brändes också på midsommarbål och i pingsteldar.

I Nyslott ror man för att betrakta slottet
Bland annat i Nyslott kan man i år ro traditionell kyrkbåt. Församlingen ordnar 40 minuters rodder där man kan beundra sjöarna som omringar staden och slottet från vattnet.

Rodderna ordnas måndagar–torsdagar i juli med start klockan 14 från Nyslott salutorgs brygga, om vädret bara tillåter. Förutom skepparen ryms 14 roddare i båten. Teologiestuderande, båtprästen Jarno Nykänen är skeppare och leder roddarna längs rutten och leder också korta andakter och psalmer.

Församlingen i Nyslott-Säminge har två tretton meter långa kyrkbåtar med sju årpar. De byggdes på talko med mall från en gammal savolaxisk kyrkbåt. Arbetet leddes av båtsnickaren Mikael Laine. Båtarna blev klara till midsommaren 2010 då de döptes med högtidliga ceremonier.

Kyrkbåtarna hyrs också ut till utomstående. Den ena båten står till konfirmandernas förfogande vid församlingens lägercentrum vid Hirvaslahti.

Största rodden i Sulkava
Den största kyrkbåtstävlingen i Finland Sulkavan Suursoudut ordnas den 5–8 juli. I juli ror man kyrkbåt också i Mommilanjärven soutelu och i Kareliarodden. I slutet av sommaren tävlar man vid Tahko och på Tusby träsk. Roddistanserna varierar mellan två och flera tiotals kilometrar.

I kyrkbåtar avsedda för tävlingsbruk finns det 14 roddare och 7 årpar. Styrmannen fungerar som ledare i den tolv meter långa båten och hejar på roddarna. Takten bestäms av det par som ror framför styrmannen.
Kyrklig Tidningstjänst



UTNÄMNING. Åbo Akademis styrelse har i dag valt professor, teologie doktor Mikael Lindfelt till ny rektor för Åbo Akademi. Han tillträder genast och är vald för en period fram till 31.7.2026. – Det känns överväldigande just nu, säger Lindfelt till KP. 2.2.2022 kl. 14:59

Bok. Fem år efter att Patrick Tiainens tillvaro kraschade har han skrivit en bok om sin livkris. – Nu tänker jag att det viktigaste är att höra hemma hos sig själv. En viss brustenhet får jag fortsätta att leva med och vara redo att bära med mig resten av livet. 2.2.2022 kl. 10:30

Åbo. Coronapandemin kommer att lämna långvariga spår – kanske lika långvariga som nittiotalets recession, säger Teemu Hälli, som är beredskapschef vid samfälligheten i Åbo. 2.2.2022 kl. 11:42

TJÄNSTER. Domkapitlet har fått in tre ansökningar till två kyrkoherdetjänster i stiftet. Herdetjänsten i Väståboland har fått två sökande och herdetjänsten i Tammerfors en. 1.2.2022 kl. 15:43

ÅSIKTER. Päivi Huhtanen var flickan med många åsikter i skolan – något som väckte motstånd. Hon har ofta gått mot strömmen och vågat ta oväntade beslut, som till exempel den där morgonen när hon blev ursinnig på Juha Sipilä. 1.2.2022 kl. 14:09

FAMILJERÅDGIVNING. Under 2021 hade kyrkans familjerådgivning flera klienter än någonsin tidigare. Unga personer söker sig allt mera till tjänsten. 31.1.2022 kl. 17:49

FÖRFÖLJELSE. Miika Auvinens jobb är att följa med var i världen kristna förföljs allra mest. I år har Afghanistan stigit upp som det land där det är svårast att vara kristen. 31.1.2022 kl. 10:37

RÄTTEGÅNG. Rättegången mot riksdagsledamot Päivi Räsänen inleddes idag i tingsrätten i Helsingfors. Hon står åtalad för hets mot folkgrupp på grund av offentliga inlägg om homosexualitet. – Jag skulle inte bli förvånad om hon blev dömd, säger professor emeritus Dan Frände. 24.1.2022 kl. 15:41

kyrkoherdeinstallation. På söndagen installerades Niklas Wallis som kyrkoherde i Kronoby församling. Wallis valdes redan hösten 2020 och tillträdde tjänsten för ett år sedan men på grund av pandemin har installationen fått vänta. Och när den nu blev av fick det ske utan biskop Bo-Göran Åstrands närvaro då han satt i karantän. 23.1.2022 kl. 13:32

utmattning. – Jag var som en julgran. Alla hängde mer och mer på mig, också jag själv. Och jag såg ju så fin ut, och hade inga ben att promenera därifrån med, säger Janne Kütimaa om att bli svårt utbränd. 21.1.2022 kl. 11:56

Larsmo. Då pandemin sköt upp en inplanerad kurs valde Boris Salo att spela in kursen i stället. Nu får flera församlingar glädje av den. 20.1.2022 kl. 14:00

Bibel. Som ung smugglade Håkan Nitovuori biblar till Sovjet. I en specialsydd underskjorta bar han iland biblarna i Tallinn. 20.1.2022 kl. 09:43

journalist. Jan-Erik Andelin börjar jobba för Kyrkpressen i februari. De senaste tolv åren har han varit journalist vid HBL. 19.1.2022 kl. 17:25

europa. Via sitt arbete som Svenska Yles medarbetare i Baltikum har Gustaf Antell genom åren fått en god insikt i det politiska läget i Östeuropa. – Jag har ingen större passion för att berätta historier men älskar samtidigt att ge en röst åt dem som inte hörs. 20.1.2022 kl. 06:00

BORGÅ STIFT. Borgå stift har fyra nya präster och en ny diakon. Vi ställde några frågor till dem. 19.1.2022 kl. 13:02

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50

kyrkomusik. Eric-Olof Söderström, 67, lämnar i vinter kantorsjobbet i Borgå med en lång karriär inom musiken bakom sig. All framgång är inte bara begåvning, råder han i dag sitt unga jag. 14.8.2024 kl. 14:00

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30