Nedskärningen väckte också diskussioner i regeringen, säger Adlercreutz.

"Verkligheten är mer komplicerad" säger Adlercreutz om nedskärning i kyrkans finansiering

NEDSKÄRNING.

Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag.

14.8.2024 kl. 08:50

Orättvist! Så tycker kyrkans tjänstemän om statens beslut att skära ner finansieringen för begravningsplatser och historiska byggnader. I år staten 124 miljoner till kyrkan som ersättning för uppdrag kyrkan gör för det övriga samhället, nästa år blir det bara 105 miljoner euro. Pengarna täcker ändå inte kyrkans kostnader för begravningsväsendet och de historiska byggnaderna, som går på 160 miljoner euro per år.

Kyrkpressen ställde några frågor om nedskärningen till undervisningsminister Anders Adlercreutz, som ansvarar för kyrkliga ärenden i regeringen.

Enligt en finansieringslag från år 2015 ska kyrkan få ersättning av staten för att ansvara för en del allmänna uppgifter, som att ta hand om kulturhistoriskt värdefulla kyrkor och begravningsplatser också för dem som inte hör till kyrkan. Hur kan regeringen skära ner på den här överenskomna finansieringen?

– Bakgrunden är en skatteteknisk ändring som lett till kyrkan fått märkbart större skatteintäkter. För att kompensera för att skatteintäkterna ökat har regeringen dragit ner på den här andra ersättningen. Jag ser det principiella problemet med att de här pengarna varit öronmärkta, men de facto kommer kyrkan i framtiden att ha mer medel att tillgå, säger Anders Adlercreutz.

Det som kyrkan nu är kritisk till är att man anser att det är de som hör till kyrkan som med sina skatter betalar för begravningar för dem som inte hör till kyrkan. Ser du att här finns ett problem?

– Jag ser problemet. Det fördes diskussioner kring den här problematiken också i regeringen, men man kom nu fram till en sådan här lösning. Det finns ett strukturellt, principiellt problem, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare.

Men visst kan man säga att det är kyrkans egna skattebetalare som står för en större del av dessa allmänna kostnader nu?

– Ja, det handlar om hur skattemedel kanaliseras. När man gör så här minskar ju också statens utgifter, som ju också består av skattebetalarnas medel. Av skattebetalarna hör ändå en stor del hör till kyrkan. Man kan väl säga att kyrkans medlemmar står för en större del av utgifterna än förr, men verkligheten är lite mer komplicerad. Nu får kyrkan ändå ökade intäkter, som till en del svarar mot en sänkning av andra medel som betalas för kyrkans verksamhet. Och det är det som skapar det principiella dilemmat som jag kan hålla med om att finns.

– Vi kommer att följa upp hur de här intäkterna förverkligas. Det här baserar sig på ett antagande, sedan får vi se om det finns ett behov av att justera något.

Hur ser du på framtiden? I det långa loppet sjunker ändå kyrkans inkomster, liksom antalet medlemmar. Och kostnaderna för exempelvis begravningsväsendet kvarstår.

– Det är svårt att sia om framtiden. Men jag skulle vilja betona att det bakom det här beslutet inte fanns någon vilja att göra det svårare för kyrkan. Vi ville hitta en lösning på hur en skatteteknisk lösning som ledde till större inkomster till kyrkan skulle kunna balanseras i en situation där de offentliga utgifterna måste ses efter.

Sofia Torvalds


kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54