Gustaf Antell: Ryssland vill förhindra att väst får inflytande över gamla sovjetstater

europa.

Via sitt arbete som Svenska Yles medarbetare i Baltikum har Gustaf Antell genom åren fått en god insikt i det politiska läget i Östeuropa. – Jag har ingen större passion för att berätta historier men älskar samtidigt att ge en röst åt dem som inte hörs.

20.1.2022 kl. 06:00

De senaste månaderna har varit händelserika i Östeuropa. Ryssland flexar musklerna och särskilt i Ukraina och Belarus har situationen stundtals varit ytterst spänd. Svenska Yles medarbetare i Baltikum, Gustaf Antell, har i flera år bevakat och följt med aktuella händelser i Östeuropa på nära håll.

– Det vi nu ser i Rysslands agerande i Ukraina och indirekt i Belarus är väl närmast att en gubbe som sitter på makten håller på att tappa greppet. Ryssland är egentligen ingen stormakt längre och därför känner nog president Putin att han behöver stärka bilden av att så inte är fallet.

Gustaf Antell är frilansjournalist och arbetar bland annat som Svenska Yles medarbetare i Baltikum sedan många år tillbaka. Via sitt jobb har han fått en bred kunskap om Östeuropa, dess kultur, historia och politik.

– Bakgrunden och kontexten till hur Ryssland agerat i olika östeuropeiska länder är ganska varierande fast det utåt sett kan verka som att det är fråga om liknande situationer. I stora drag för Kreml en ganska opportunistisk politik, särskilt i Belarus just nu eftersom läget där är vad det är.

Antell säger att Rysslands agerande i hög grad handlar om att förhindra att väst får större inflytande över gamla sovjetiska stater, särskilt de länder som just nu tydligt väljer sin väg och framtid.

– I fråga om Krim däremot är situationen en helt annan. Krim är starkt knutet till Rysslands nationalhistoria.

Han var i höstas på väg till gränsen mellan Belarus och Polen för att bevaka migrantanstormningen på nära håll, men stoppades i sista stund.

– Polen stängde gränsen bara någon dag innan jag skulle anlända så det lyckades tyvärr inte.

Estland hittar sin väg

Gustaf Antell har rötter i Östnyland men växte upp i Helsingfors. Senare började han studera journalistik i Stockholm. Hans fru är från Estland och han är bosatt i Tallinn med sin familj sedan många år tillbaka. Han älskar staden med dess kaféer och känner sig hemma där.

– Människorna är betydligt gladare och vänligare än sitt rykte och lever särskilt upp då det ställs till fest. Estland som nation har de senaste åren också fått bättre självförtroende. Tidigare uppfattade Estland Nato och USA nästan som synonymer. Men med tiden har de lärt sig att USA inte ensamt kan styra över Natos utveckling och nu börjar Estland mer och mer våga göra egna beslut.

Antell beskriver dynamiken mellan ester och landets ryskspråkiga minoritet som förändrad.

– Efter vad som hände i östra Ukraina 2014 har den nationella samhörigheten i Estlands stärkts. Den ryskspråkiga minoriteten har helt enkelt inget intresse av att införlivas med Ryssland och de ser Estland som sitt land. En liknande situation i Estland som den i Ukraina är ganska osannolik. Gruvsamhällena i östra Ukraina var under sovjettiden bland de mera välbärgade områdena men glömdes sedan bort av Ukraina och blev de fattigaste områdena. Så det finns en del missnöje.

Situationen i Lettland däremot är helt annan än i Estland. Där har ryska intressen större inflytande på den ekonomiska och politiska utvecklingen.

– Den lettländska politiken är kaotisk och landets ryskspråkiga minoritet är större än i Estland och mera tydligt knuten till Ryssland. Huvudstaden Riga är också historiskt nära sammankopplad med Ryssland, säger Antell.

Litauen då? Helt annorlunda än de övriga två baltiska länderna.

– Där finns en stolt historia av såväl stormaktstid som att ta emot politiska flyktingar. Litauen räds inte för att stå upp mot Ryssland, eller mot Kina heller för den delen. Det är också i Litauen jag intervjuat den belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja som lever där i politisk exil.

Vart tror du att världen är på väg?
– Jag är i grunden optimist och väljer därför att tänka positivt om framtiden. Jag tror att människan klarar av att lösa de problem vi ställs inför. Vad som sedan räknas som en god framtid tror jag varierar mycket beroende på vilken generation man frågar.

Brinner för välgörenhet

Vid sidan om det journalistiska arbetet är välgörenhet något som ligger Gustaf Antell nära hjärtat. Via sitt engagemang i Johanniterorden i Finland har han fått möjlighet att vara med och utveckla Johanniterhjälpen (i Finland) som är en av världens största välgörenhetsorganisationer med verksamhet i 153 länder.

– I Finland ligger Johanniterhjälpens tyngdpunkt främst på att utbilda människor i grundläggande Första hjälpen-färdigheter. Vi har också en dejourerande ambulans vid olika större evenemang och tillställningar som till exempel skolavslutningen.

Johanniterhjälpen är också aktiv med olika projekt i Estland som till exempel att ordna sommarläger för barn och unga med någon form av intellektuell funktionsnedsättning. Antell har varit en av nyckelpersonerna i att koordinera Johanniterhjälpens arbete i Estland.

– Som person är jag inte särskilt praktisk och har inte så stort intresse av att själv göra fältarbetet. Mitt mål och min uppgift har varit att se till att kunniga människor får möjlighet att göra det de är bra på, och på så sätt fungerar saker som de ska.

Johanniterorden är en cirka 900 år gammal riddarorden med kristen värdegrund och med en tradition av att hjälpa medmänniskor. Det var via sin morfar som länge var kommendator i Johanniterorden som Antell kom i kontakt med orden och senare upptogs som riddare.

– Jag fick som ung följa med honom till Tyskland på kapitelmöte och det skapades förstås ett intresse redan då att på något sätt bli en del av orden och verksamheten.

Hur livet utformas det kommande året kan Gustaf Antell ännu inte riktigt svara på.

– Fjolåret var ganska tungt av olika orsaker så jag hoppas på ett år med mindre sorg. Jag älskar verkligen mitt arbete och hoppas att jag får möjlighet att resa med jämna mellanrum. Det ger mig både glädje och mening.

Johan Myrskog


– Jag brukar säga att genast när man svänger in på lägerområdet känner man det: Nu har jag kommit hem, säger Sabina Wallis.

LÄGER. I slutet av juli ställs Sabina Wallis inför sitt eldprov: att vara lägerledare vid sommarlägret i Pieksämäki. Själv har hon varit där varje sommar sedan hon var ett halvt år. 23.5.2022 kl. 18:00
Mia Anderssén-Löf, Karl af Hällström, Johanna Björkholm-Kallio, Tomas Ray och Monica Heikel-Nyberg har sökt dekanstjänsten.

TJÄNST. Domkapitlet har fått in fem ansökningar till tjänsten som stiftsdekan. För jobbet, i vilket man framför allt lägger upp prästernas fortbildning, presenterar de sökande olika meriter. De "kan Åbo Akademi", "kan regnbågsfolket" eller "kan dialogen med väckelserörelserna". 20.5.2022 kl. 16:20
– Behovet av bostäder för ukrainare är ofantligt stort, säger diakonichef Katri Valve i Vanda.

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38
– Domkapitlet lyssnar mycket på församlingen, men fattar suveränt beslutet. Beslutet kan inte heller överklagas, säger notarie Linus Stråhlman.

domkapitlet. Domkapitlet ändrar på hur församlingspastorerna tillsätts. 19.5.2022 kl. 15:57
Det finns ännu några diskussioner som biskopen och den lagfarne assessorn ska föra. Dit hör bland andra namnfrågan.

FÖRSAMLINGSSAMMANSLAGNING. Den föreslagna nya församlingen, som ska bestå av Malax, Petalax och Bergö församlingar, verkar inte kunna heta något där ortnamnet Malax ingår. 18.5.2022 kl. 15:56
– Min valkampanj var mest att posta på Face­book och Instagram. Men bor man på en ny ort kan man få jobba lite, säger Nicolina Grönroos, som blev invald första gången som 18-åring.

FÖRSAMLINGSVALET. Låt inte studier och andra framtidsplaner hindra dig från att ställa upp i församlingsvalet, säger Nicolina Grönroos. 16.5.2022 kl. 13:11
Monica och Lars Granlund är nöjda med renoveringen, men vet ännu inte vad de ska göra med huset.

GAMMAL KYRKA. Björnholmens kyrka i Jakobstad hade varit till salu i ett år innan någon vågade ta sig an projektet. De som vågade är Lars och Monica Granlund. De såg möjligheter i byggnaden. 12.5.2022 kl. 15:41
Carolina Lindström är tf kyrkoherde i Saltvik, men också underlöjtnant i reserven.

FÖRSVAR. Carolina Lindström är kyrkoherde på Åland och underlöjtnant i 
reserven. Hon känner att folk plötsligt insett att försvarsmakten behövs till något. 12.5.2022 kl. 12:03
I det finländska städerna är det nya normala att man är religionslös.

RELIGIONSLÖSHET. Finlandssvenska kulturkretsar i Helsingfors utropade på 1900-talet religionen som ett etablerat hyckleri. Men ingen har forskat i hur religionslösheten har nedärvts privat i familjer. Som när skådespelaren Tobias Zilliacus växte upp. 11.5.2022 kl. 19:00
Bloggen har alltid skrivits av flera olika skribenter samtidigt.

Blogg. – Vi hoppas få fler läsare och ny luft under vingarna på Kyrkpressens plattform, säger Nina Österholm vid Helsingfors kyrkliga samfällighet. 11.5.2022 kl. 12:02
– Vi hade bokat Gladys del Pilar till vår vårkonsert redan 2020, men pandemin satte käppar i hjulet och vi har fått skjuta upp den här konserten i två år. Det känns extra roligt att äntligen kunna genomföra den, säger Elna Romberg.

gospel. Gospelkören His Master’s Noise tar farväl av dirigenten Elna Romberg med en hejdundrande konsert med gästartisten Gladys del Pilar från Sverige. 10.5.2022 kl. 15:52
Kaskö kyrka

SYDÖSTERBOTTEN. Biskoparna Bo-Göran Åstrand i Borgå och Matti Salomäki i Lappo har kallat kyrkoherdarna och ledande förtroendevalda i Närpes, Kristinestads svenska och finska församlingar till ett möte i Närpes den 2 juni. Till mötet kommer biskoparna med frågor och inte med svar. 6.5.2022 kl. 16:52
– Varför pratar vi ständigt om allt som hindrar oss? frågade Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo vid kyrkomötet i Åbo

KYRKOMÖTET. Biskop Teemu Laajasalo har skrivit tv-sketcher i sina dagar. Med en viss glimt i ögat luggade han kyrkan för att ha gått vilse i sin egen djungel av projekt och processer. Och kyrkomötet applåderade. 6.5.2022 kl. 13:45
Det finns ryska familjer som hört att de får hem sina stupade sedan när "specialoperationen" är klar.

KRIGET I UKRAINA. Den rysk-ortodoxa kyrkan har introducerat tanken om ett rättfärdigt, heligt krig i Ukraina. Samtidigt lämnas många av de stupade kvar på slagfältet. Finland lärde sig under sina krig hur viktigt det är för moralen att sända stupade soldater hem. Är det här en princip som det ryska krigsmaskineriet ignorerat? 28.4.2022 kl. 10:41
Mia Anderssén-Löf har gjort en snabb karriär inom kyrkan. Efter bara fem månader som kyrkoherde i Pedersöre söker hon ett toppjobb inom Borgå stift.

BORGÅ STIFT. Mia Anderssén-Löf har sökt tjänsten som stiftsdekan vid domkapitlet efter bara fem månader som kyrkoherde i Pedersöre. – Jag har känt det som min kallelse och plikt, säger hon. 25.4.2022 kl. 12:16

– Jag brukar säga att genast när man svänger in på lägerområdet känner man det: Nu har jag kommit hem, säger Sabina Wallis.

LÄGER. I slutet av juli ställs Sabina Wallis inför sitt eldprov: att vara lägerledare vid sommarlägret i Pieksämäki. Själv har hon varit där varje sommar sedan hon var ett halvt år. 23.5.2022 kl. 18:00
Mia Anderssén-Löf, Karl af Hällström, Johanna Björkholm-Kallio, Tomas Ray och Monica Heikel-Nyberg har sökt dekanstjänsten.

TJÄNST. Domkapitlet har fått in fem ansökningar till tjänsten som stiftsdekan. För jobbet, i vilket man framför allt lägger upp prästernas fortbildning, presenterar de sökande olika meriter. De "kan Åbo Akademi", "kan regnbågsfolket" eller "kan dialogen med väckelserörelserna". 20.5.2022 kl. 16:20
– Behovet av bostäder för ukrainare är ofantligt stort, säger diakonichef Katri Valve i Vanda.

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38
– Domkapitlet lyssnar mycket på församlingen, men fattar suveränt beslutet. Beslutet kan inte heller överklagas, säger notarie Linus Stråhlman.

domkapitlet. Domkapitlet ändrar på hur församlingspastorerna tillsätts. 19.5.2022 kl. 15:57
Det finns ännu några diskussioner som biskopen och den lagfarne assessorn ska föra. Dit hör bland andra namnfrågan.

FÖRSAMLINGSSAMMANSLAGNING. Den föreslagna nya församlingen, som ska bestå av Malax, Petalax och Bergö församlingar, verkar inte kunna heta något där ortnamnet Malax ingår. 18.5.2022 kl. 15:56