Sällskapet har stärkt sitt kyrkliga arbete i Asien. I Kambodja uppstod för ett par år sedan en liten, men aktiv luthersk kyrka, som tills vidare har två församlingar.

Underskott i FMS ekonomi för andra året i rad

I takt med att församlingarnas ekonomiska situation blir sämre försämras också Finska Missionssällskapets ekonomiska läge.
11.4.2012 kl. 09:16
Till Finska Missionssällskapets verksamhet användes ifjol 29,5 miljoner euro, vilket var 1,6 miljoner mindre än året innan. Verksamhetsintäkterna uppgick till 28,0 miljoner euro, vilket likaså var en minskning med 1,6 miljoner euro jämfört med året innan. Till arbete utomlands användes ifjol 21,1 miljoner euro (året innan 22,6), vilket är 71 procent av alla kostnader. Mest stöd styrdes till Östafrika och Mekongområdet.

Tyngdpunkter i sällskapets arbete utomlands var att stärka arbetet bland dem som står utanför kyrkorna, minska fattigdomen och arbeta för rättvisa i samhället.
– Den relativa andelen förkunnelsearbete bland dem som står utanför kyrkan har utökats i budgeten för utrikesarbetet. Tyngdpunkten i det kyrkliga arbetet har förskjutits från Afrika till Asien, där de centrala områdena är området kring Mekongfloden, Nepal och Kina. Under årets lopp skapades strukturer för att stärka kyrkornas förkunnelsearbete i Kambodja och Nepal. I Östafrika och Västafrika, där sällskapet har arbetat länge, har resurser överförts till områden där kyrkans närvaro är svag, berättar direktören för utrikesarbetet Rolf Steffansson.

Kostnaderna för inrikesarbetet var 6,0 (6,1) miljoner euro. I Finland driver sällskapet bland annat missionsbyråer ute i stiften och svarar för lönekostnaderna för stiftens missionssekreterare, som arbetar i anslutning till domkapitlen. Utöver det regionala arbetet inbegriper verksamheten i Finland utbildning, kommunikation och medelanskaffning. Till den allmänna förvaltningen, ekonomiförvaltningen och personalförvaltningen användes 2,5 miljoner.
Största delen av understödsintäkterna från församlingarna
För finansieringen av verksamheten erhölls i understödsintäkter 19,4 miljoner (året innan 19,7), utvecklingssamarbetsstöd från utrikesministeriet 7,0 miljoner (7,6), intäkter av investerings- och finansieringsverksamhet 0,9 miljoner (1,0) och övriga intäkter av utrikesarbetet 0,6 miljoner (1,4).  
– Underskottet i bokslutet var 0,3 miljoner, men i intäkterna ingår 1,3 miljoner i tillfällig inkomst av försäljningen av egendomsobjekt, så de löpande intäkterna räckte inte till för att finansiera verksamheten, säger ekonomidirektör Lauri Haavisto.
– Vår ekonomiska situation är ganska svår. Kostnaderna för verksamheten i Finland hölls tack vare sparåtgärder på samma nivå som året innan men trenden är klart nedåtgående i både budgeten för detta år och i de ekonomiska ramarna för nästa år. I utrikesarbetet strävar vi ändå efter att undvika nedskärningar i de arbetsformer som enligt vår verksamhetsidé är de allra viktigaste. Målet är balans i det ekonomiska läget senast 2014. Mycket beror på hur ekonomin och verksamheten i församlingarna utvecklas, eftersom över 70 procent av vårt understöd kommer från församlingarna.

Av understödsintäkterna uppgick församlingarnas budgetanslag till 9,7 miljoner, dvs. ungefär lika mycket som även året innan. I verksamhetsunderstöd från församlingar och medlemsorganisationer samt kollektinkomster fick sällskapet 5,0 miljoner euro (5,1), i testaments-, insamlings- och andra donationsintäkter 4,7 (4,9).
Finska Missionssällskapet



kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54