Viktigt att stärka värdefostran i grundundervisningen

skola. Kyrkostyrelsen vill att timantalet i religion och livåskådningskunskap inte minskar.
23.3.2012 kl. 14:25
Kyrkostyrelsen har gett ett utlåtande till Undervisnings- och kulturministeriet om ett förslag om riksomfattande mål och timfördelning i den grundläggande undervisningen som getts av en arbetsgrupp som utrett frågan. Kyrkostyrelsen stöder förslagets synpunkter om att värdefostran ska stärkas, att det valbara inom undervisningen inte ökar och att timantalet i religion och livsåskådningskunskap blir det samma som hittills.

– Kyrkostyrelsen upplever det som positivt att arbetsgruppens förslag har en klar strävan att stärka värdefostran. Då samhället blir allt mer mångkulturellt är det viktigt att tillräckligt lyfta fram att de religiösa traditionerna utgör en väsentlig dimension i det samhälleliga livet och värdefostran. Samtidigt behöver man i förordningstexten nämna religionens positiva betydelse för barnets helhetsmässiga utveckling, säger branschsekreterare Tuula Vinko, ansvarig för frågor kring skolsamarbetet och religionsundervisningen på Kyrkostyrelsen.

– I FN:s konvention om barnets rättigheter, till exempel i artikel 27, nämns också barnets andliga utveckling vid sidan av den fysiska, psykiska, moraliska och sociala, berättar branschsekreterare Helena Sandberg, ansvarig för frågor kring skolsamarbetet och religionsundervisningen på Kyrkans central för det svenska arbetet.

Behövs inte större valfrihet i grundundervisningen
Kyrkostyrelsen anser det vara speciellt bra att arbetsgruppen inte ökat valfriheten i grundundervisningen då den gjort upp sitt förslag.

”På det här sättet tryggas en så stor regional jämlikhet som möjligt. Det är också bra att man i den grundläggande undervisningen ännu inte blir tvungen att göra val som kan minska den gemensamma undervisningsmängden och elevens möjligheter i framtiden”, sägs i utlåtandet.
Tillräcklig kunskap att förstå både sin egen och andras religion viktig

Kyrkostyrelsen anser att det är positivt och nödvändigt att undervisningens timantal i religion och livsåskådning blir det samma som hittills. Det är viktigt att grundundervisningen ger tillräckliga färdigheter att förstå både sin egen och andras tro och åskådning. I arbetsgruppens förslag föreslås att en årsveckotimme i undervisningen i elevens egen religion skulle flyttas till årskurserna 1-2 med betoning på att bekanta sig med olika religioner och åskådningar, och för barnets eftertanke om sitt eget liv.

– Om man undervisar i andra religioner redan i nybörjarundervisningen är det pedagogiskt viktigt att utgå från hemortsprincipen, dvs. uttryckligen från de religioner och åskådningar som finns i elevens närmiljö. Klasslärarutbildningen behöver ge tillräckliga kunskaper och färdigheter i religion och åskådning, säger Vinko.

Kyrklig Tidningstjänst / KP



kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34