Ingen hemmajul

jul fängelser sjukhus militären. Julen firas också i fängelser, på kaserner och sjukhus.
17.12.2011 kl. 09:00

Det finns ungefär 3 000–3 500 fångar i Finland, en del av dem på öppna anstalter. En del fångar får fångpermission över julen, men största delen tillbringar julen på stängda anstalter. En jul som firas i fängelse präglas ofta av ensamhet.

– Fängelsejulen är ofta begränsad till en timmeslång träff med de anhöriga. En donerad bok eller jultidning är ett viktigt tecken på omtanke för många fångar, berättar Sami Puumala, branschsekreterare för kriminalarbetet på Kyrkostyrelsen.

Till jul serveras julmat i fängelserna och fångarna får också bada bastu. Vid jultid ordnas dessutom gudstjänster, andakter eller annat julprogram i fängelserna. Förutom privata donationer finansieras hågkomsten av fångarna också av församlingarnas diakoniarbete.

Även under julen har fångarna tillfälle att tala med en fängelsesjälavårdare eller -diakon. Några av biskoparna besöker också fängelser kring jul.

Allt färre firar jul på kasernen

Försvarsmakten firar jul med betydligt färre beväringar och personal på plats än under tidigare decennier. Största delen av de 25 000–30 000 beväringar som årligen gör sin militärtjänst har permission under julen. I garnisonerna finns en beredskapsavdelning och de beväringar som föredrar att fira jul i det militära hellre än i det civila.

Till den militära julen hör julkyrkan och allt oftare också att man samlas för att sjunga de vackraste julsångerna. Beväringskommittén och militärhemsföreningen deltar ofta i arrangerandet av festligheterna.

I många garnisoner besöker kommendören och prästen enheterna och överräcker små presenter till dem som är på plats. På vissa orter ordnas en hedersvakt och i den deltar förutom beväringar också stampersonal och reservister.

– Julens budskap kan kännas mer betydelsefullt i armén än i det civila. Fredsbudskapet konkretiseras både på garnisonerna och i internationella fredsbevarande uppdrag, säger försvarsmaktens fältprost Seppo Ahonen.

Tusentals firar jul på sjukhus

På sjukhus och vårdhem är det småsaker som skapar julstämning. Sjukhuspräster och församlingsanställda besöker avdelningarna och har andakter. Organisationer, samfund och körer sprider glädje med julsånger.

Anstalter ordnar ofta en egen traditionell julfest. På många håll inleds jultiden med att Lucia kommer och sprider ljus omkring sig. Anhörigas besök är också viktiga.

– Liksom i vanliga hem är julens budskap något man delar med andra även på vårdinrättningar. Tomtar dyker också upp här och där, i synnerhet i närheten av barnavdelningar, säger Sampo Muurinen, chef för kyrkans sjukhussjälavård.

Kyrklig tidningstjänst/KP



kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34