Mot en monokultur

Ledare. I rapporterna från Jokela och Kauhajoki utpekades internet som den största enskilda orsaken till skolskjutningarna. Utan möjligheten till kontakt med andra extremt tänkande skulle unga män aldrig få det tankestöd som behövs för ”going postal” – det fenomen som unga mäns massmord på oskyldiga uppkallats efter de första skjutningarna som inträffade på det amerikanska postverket. 4.8.2011 kl. 00:00
Det sägs ibland att om biltrafiken skulle uppfinnas nu skulle den förbjudas på grund av sina skadeverkningar. I praktiken tolererar vårt finländska samhälle fyra hundra dödsoffer i trafiken per år – för nyttans skull. Att internettrafiken också kan vara fatal är svårare att acceptera.
När statsminister Jens Stoltenberg säger att Norge och det öppna samhället aldrig kommer att ge efter för våldet säger han samtidigt att det kommer att kosta blod och tårar också i framtiden. ”Going postal”-syndromet drabbar blint som en tsunami men är lyckligtvis lika sällsynt.
Det som inte kostar blod är att erkänna att en hel del av den ökande hatretoriken i samhället hade kunnat undvikas om inte tidningshusen trott att anonyma kommentarer på nätet var en nödvändighet på grund av konkurrensen från nätmedier.

Att massmördaren i Norge skrivit ett manifest gör det extra lockande att ge honom en politisk hemvist. Det mesta i manifestet är hämtat från den nätdebatt som handlar om en växande nationalism och invandrarkritik och som miljoner europeiska röstare gett sitt stöd.
Trots att det handlar om nationalism och EU-kritik accepterar de samtidigt tanken på gemensamma europeiska värden. Vad det är som binder ihop allt från laestadianska predikanter i Gällivare till sicilianska mafioson i Palermo förblir otydligt tills man betraktar värdena mot en förment muslimsk bakgrund. I den norska terroristens manifest talas det om kristna värderingar men uttryckligen inte i religiös utan enbart i kulturell mening.

Den norska gärningsmannen påminner själv mest om muslimska jihadister som utan skrupler men av ideologiska skäl bombar ihjäl sitt eget folk. 
Samtidigt får vi vara tacksamma över att han trots tio års målmedvetet arbete och fem tusen Facebookvänner inte hittat några västerländska antijihadister att ansluta sig till utan tvingats agera helt på egen hand.

Det är inte svårt att ställa invandrarkritikerna till svars. Samtidigt skulle det vara viktigt att definiera vad vi menar med det multikulturella samhälle där invandrare känner sig hemma?
Kanada brukar tas som ett positivt exempel. Men landet är noggrant med att ta emot enbart invandrare som kan vara en ekonomisk tillgång för landet. Man kan också fråga sig om ursprungsbefolkningen i sina reservat delar den nuvarande majoritetsbefolkningens åsikt.

För några år sedan betydde multikulturalitet hos oss att skolorna skulle tona ner eller eliminera de kristna religiösa traditionerna, i akt och mening att inte irritera muslimska invandrare. Förra minoritetsombudsmannen ville förbjuda kristna morgonandakter i radion eftersom muslimer inte hade något motsvarande. Ingdendera kravet ställdes av muslimer.

I vårt land har vi ett system för religionsundervisning som fyller alla krav på mänskliga rättigheter. Religion är definitivt en viktig komponent i muslimsk kultur.
För en muslimsk ungdom är skolans religionsundervisning det enda stället där han eller hon så att säga på muslimska villkor med en kompetent lärare kan diskutera vad det vill säga att vara muslim i vårt land. Det är en form av positiv multikulturalism i praktiken.

Men en majoritet av våra grundskolrektorer säger att systemet är för dyrt och vill ersätta det med en gemensam faktaundervisining i religion.
Den västerländska monokulturens röster hörs från många håll.
Rolf af Hällström



RAPPORTERA FRÅN UKRAINA. Ukraina har offrat mycket, men landet måste offra ännu mer, säger Anna-Lena Laurén, som tvingats lämna Ryssland och nu rapporterar från Ukraina. Hon ser mörker och uppgivenhet under sina reportageresor, men också hopp och glädje. Och vad gör människor när de inget kan göra? De ber. 21.12.2023 kl. 13:26

jul. Mark Levengood bär på en längtan om någon som bär en när man inte själv orkar. – Det finns ögonblick där jag uppfattar julen som ett mirakel. 23.12.2023 kl. 18:58

FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00

JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37

UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59

kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38

Bok. När vår yttre värld förmörkas av krig och sjukdomar bringar den kristna psykologen och författaren Patricia Tudor-Sandahl bud om ett ljus som kan brinna inuti oss. 12.12.2023 kl. 13:55

forskning. Susanna Lundqvist fick 20 880 euro för forskning om evangelisk-lutherska kyrkans roll för tryggandet av Finlands försörjningsberedskap under vinterkriget. 12.12.2023 kl. 15:51

GÅ I KYRKAN. I år bestämde skådespelaren och sångaren Marika Westerling att hon gör något alldeles nytt för att få tag på julstämningen: Hon börjar gå i kyrkan. 7.12.2023 kl. 08:00

LIVSBERÄTTELSE. Majla Ståhls blir 90 år i januari. Hon minns när bomberna föll över Vasa, hon minns klasskamraterna som förlorade sina föräldrar och hon minns kärleken. Den stora och stillsamma. 7.12.2023 kl. 10:24

Personligt. Ester Rudnäs önskar att någon berättat för henne att det hör till att det kommer jobbiga perioder i ett äktenskap. Efter snart nio år som gift och sedan hon hittat rätt i yrkeslivet valde hon att berätta om utmaningarna för att hjälpa andra. 5.12.2023 kl. 18:00

jul. 19-åriga Kajsa Sjöström från Mariehamn älskar julen så mycket att hon lyssnar på julmusik året om och gläds över att den affär hon jobbar i inleder julen i oktober. 4.12.2023 kl. 14:29

FMS. Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån. 1.12.2023 kl. 14:23

MIKAEL AGRICOLA MEDALJEN. I samband med Borgå domkapitels jubileumssammanträde förlänade biskop Bo-Göran Åstrand Mikael Agricola-medaljen åt fem personer; Emma Audas, Gun Geisor, Jan-Erik Lindqvist, Stefan Myrskog och Göran Stenlund. Medaljen är avsedd att ges som hedersbetygelse och gåva åt personer som verkat i Mikael Agricolas anda. 1.12.2023 kl. 16:59

VÄGLEDNING. På torsdagskvällen hölls den första presentationen av den nya strategin för Borgå stift på Evangeliskt center i Vasa. Men biskop Bo-Göran Åstrand påpekade genast i inledningen att det inte är en strategi i traditionell mening arbetsgruppen tagit fram. 9.1.2025 kl. 22:02

ekonomi. Jonathan och Aron Vik från Åland har startat Sackaiosfonden – ett projekt som förenar ekonomi och tro. De vill bidra till kristen verksamhet och inspirera andra, samtidigt som de utforskar vad det innebär att tjäna Gud i sina framtida karriärer. 8.1.2025 kl. 18:32

SÅNG. Huvudgästen vid kantorsdagar i Vasa i februari är den skotske prästen och psalmskaparen John L Bell, känd för de så kallade Iona-sångerna. Inför detta slår jag upp hans bok The Singing Thing – a case for congregational song. Frågan är: Varför sjunger vi? Bokens innehållsförteckning är ett svar i 10 punkter på denna fråga: 28.1.2025 kl. 11:06

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift en ny präst när teologie magister Andrey Heikkilä vigdes till ämbetet i Borgå domkyrka. 7.1.2025 kl. 10:46

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar läser och uppfattar Bibeln. Det är sista chansen - enkäten stänger i kväll. 26.12.2024 kl. 10:00