Trångt i håven?

Ledare. Tanken om att ge vidare av det livets goda man själv fått följde med judendomen in i såväl kristendomen som islam. I den senare ingår allmosan, zakat, som en av de fem grundpelarna.
I de kristna kyrkorna och samfunden är tiondegivandet starkt, särskilt inom frikyrkorna.
1.6.2011 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

I båda religionerna är det här med att ge vidare av det man själv har fått något institutionaliserat. Givandet är inlemmat i tron som ett viktigt element för dess egen skull, och för både givarens och mottagarens skull.

Justinus Martyren, en av fornkristendomens förgrundsgestalter på 100-talet, beskriver hur givandet förekom både som ett spontant utflöde för att hjälpa någon som just då var i akut nöd – katastrofhjälp alltså – och som ett fast element i de kristnas gudstjänstfirande.

En församling kan själv bestämma vart hälften av söndagarnas kollekt går. Resten av kollekterna fastslår Kyrkostyrelsen. En del av kollekterna måste uppbäras en viss dag i hela landet i så kallade officiella kollekter. Andra kollektmål får församlingen själv placera in – men de ska tas upp under året. En tredje kategori är rekommenderade kollektmål.
I församlingarna har de bundna kollekterna ofta förorsakat gnissel. När till exempel församlingens egen missionär medverkar i gudstjänsten går det inte för sig att ta upp kollekt för just det arbetet i kollekten som följer och som församlingen själv stöder ifall Kyrkostyrelsens lista säger annat.
Det fjärmar församlingsmedlemmarna från det gemensamma arbetet, och systemet gör det otympligt att snabbt koppla kollektelementet till lokala satsningar. Det gör också att kollekten lätt blir ett lösryckt inslag, en ritual utan begripligt innehåll.

Visserligen säger Kyrkostyrelsen i sitt färska beslut att man av särskilda skäl kan flytta en officiell kollekt, med tillbörlig anmälan till Kyrkostyrelsen. Som exempel nämns en olycka som drabbat regionen. Det är bra att den möjligheten finns.
Men marthornas unika och engagerande storsatsning i bygden för ensamstående mödrar i Indien är knappast en sådan – och utan flexibilitet klipps onekligen vingarna av församlingens möjligheter att visa att den är en del av sitt närsamhälle.

Den lutherska kollekthåven är någonting mitt emellan tiondegivandet och den frivilliga insamlingen. Det att håven dyker upp i varje gudstjänst anger tonen, frekvensen, den finns där för att möjliggöra det regelbundna givande som hör till tron. Vanliga söndagar, när det är glest i kyrkbänkarna, är kollekterna ofta lätt räknade.

Men inte alltid. Håven är också ett enkelt sätt att både samla in och ge större gåvor när den plötsliga nöden slår till. När kyrkorna fylls under de stora helgerna är det också enkelt att göra en rejäl engångsinsats för hela året. Därför är kollekterna livsviktiga för många av de organisationer som verkar inom de lutherska kyrkan. Det igen leder till att det är högst angeläget för många av dem att veta om de får till exempel juldagens kollekt. Det att Kyrkostyrelsen vid sitt senaste plenum nu tar ett fastare grepp om kollekthåven är ur de organisationernas synvinkel sett både bra och dåligt. Visst är det bra att det finns klara spelregler för vad som går för sig.
Eftersom en av Kyrkostyrelsens motiveringar till skärpningarna är genomskinlighet och allmännytta för helhetskyrkan gäller det för organisationerna att beveka dem som gör upp listan.
I grund och botten handlar det alltså mycket om makt och mer styrning.
Och där det finns makt önskar man också Kyrkostyrelsen vishet i kapplöpningen om kollekterna så att den inte leder till att både de som anhåller och de som beviljar säljer sin själ.

May Wikström



Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36

LIKABEHANDLINGSFRÅGOR. Sedan 2021 har Borgå stift haft två kontaktpersoner för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Sini Aschan är en av dem. 1.10.2024 kl. 10:00

kyrkostyrelsen. Upp till 40 av 190 anställda i kyrkans centralförvaltning kan få sluta inom de närmaste åren. Ge över jobbet med material- och idéstöd till stiften först av allt, föreslår en kritisk rapport. 30.9.2024 kl. 10:00

SANKT OLAV OSTROBOTHNIA. Arbetet med att utveckla pilgrimsleden Sankt Olav Ostrobothnia har inte tagit slut, även om biskop Bo-Göran Åstrand nu invigt både leden och pilgrimscentret i Trefaldighetskyrkan i Vasa. 28.9.2024 kl. 18:38

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Borgå stift kommer att få två nya präster i slutet av oktober. Bland annat det meddelar domkapitlet i Borgå stift. 27.9.2024 kl. 17:51

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Jan Nygård blir ny tillförordnad kyrkoherde i Larsmo. Domkapitlet har förordnat Nygård att efterträda Max-Olav Lassila som går i pension. 27.9.2024 kl. 17:26

KYRKHELG NORD. Kyrkhelg Nord är kaffe, glass och vänner. Men också Ray Baker som både ursäktar och uppmuntrar konservativa kristna. Det övergripande temat under årets kyrkhelg kan sammanfattas som ”anpassa er inte”. 26.9.2024 kl. 11:05

podcast. Bröllopskollektivet varvar snack om estetik och fix med reflektioner kring relationer. – Att man bråkar betyder inte att man har ett dåligt förhållande, utan att man har ett förhållande, säger Saara Schulman. 25.9.2024 kl. 17:10

KYRKHELG NORD. Då Ray Baker tar till orda under inledningsmötet av Kyrkhelg Nord ger han kängor åt såväl Mark Levengood som bibeltrogna konservativa kristna. 20.9.2024 kl. 21:10

HAVSNÄRA. Äventyrslusten och kärleken till havet har fått Mikael Hagman att korsa Kvarken i sin öppna båt när han pendlar till jobbet i Umeå. – Jag tycker om spänning i livet och sommartid är arbetsresorna mina utflykter, säger han. 19.9.2024 kl. 13:40

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsens tjänstemän fick rapp: Uppmanades snabba på omställningen för att banta ner gruppen av dyra centrala ämbetsverk inom kyrkan. Esbobiskopen Kaisamari Hintikka övervakar arbetet. 18.9.2024 kl. 16:20

mat. När Thomas Lundin är utmattad lagar han mat. – När jag är helt slut gör jag ett långkok på två timmar. Då kan jag inte störas med jobbsamtal. Jag är i stunden, jag lyssnar på musik. Jag hör ju hur provocerande det här låter! 18.9.2024 kl. 11:58

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45

NY I USA. Heidi Storbacka med familj blev erbjudna, via den firma hennes man jobbar på, att flytta till USA under en begränsad period. – Jag älskar äventyr, så vi tackade ja direkt. Jag började söka jobb redan förra året – att bli hemmafru var inte aktuellt. 1.4.2025 kl. 13:28

SKAPELSETRO. Kreationismen såg ut att ebba ut i slutet av 1900-talet. Men i delar av Borgå stift tar man fortfarande strid för att evolutionsteorin vetenskapligt en dag kommer att få vika för Bibelns berättelse om hur jorden och mänskligt liv kommit till. 1.4.2025 kl. 10:00

METODISTKYRKAN. Den tidigare metodistbiskopen Hans Växby är död. Han tjänstgjorde för den i Europa lilla frikyrkan i de nordiska länderna och efter Sovjetunionens fall i Ryssland. 31.3.2025 kl. 11:48