Namnbyte diskuteras i Kristinestad

Kyrka. Ett namnbyte diskuteras i nuvarande Lappfjärd-Kristinestads församling. Kyrkoherde Lars Nisula tror att det kunde bli aktuellt tidigast 2012.  20.5.2011 kl. 00:00

Kp-arkiv

Kyrkoherde Lars Nisula tror att ett namnbyte har en känslomässigt stor betydelse.

I januari 2006 slogs församlingarna i Lappfjärd, Kristinestad och Sideby samman. Efter mycket diskussion bestämde man sig för Kristinestad-Lappfjärds församling, men orternas ordningsföljd ändrades senare av domkapitlet.

– Ursprungligen var det tänkt att Sideby skulle bli en kapellförsamling, så det var inte aktuellt att inkludera församlingen i det nya namnet. Dessutom skulle det ha blivit alltför långt, säger Lars Nisula.

Under de senaste året har det ändå funnits en önskan om att inkludera hela kommunen i den sydösterbottniska församlingens namn. I onsdags behandlade församlingsrådet ett initiativ om att församlingen i fortsättningen ska heta rätt och slätt Kristinestads svenska församling.

– På mötet röstade fem personer mot förslaget. Motiveringen var bland annat att Lappfjärd som namn har gamla anor. Å andra sidan har också de andra kommundelsnamnen gammalt ursprung …

Själv tror Nisula att ett namnbyte skulle göra det lättare för församlingsborna att kontakta församlingen.

– Nu vet inte alla vilket namn de ska slå upp i telefonkatalogen. Kristinestads svenska församling är mera logiskt, speciellt när det finns en motsvarande finsk församling.

De tidigare församlingarna bildar i dag egna församlingsdistrikt. Församlingen har ett gemensamt distriktsråd som beslutar om egna samlingar i de olika distrikten. I det stora hela blir församlingen ändå enligt Nisula allt mer sammansvetsad.

–  Ett namnbyte skulle inte ha några praktiska konsekvenser, utan ha betydelse främst på det känslomässig planet, säger Lars Nisula.

Förslaget om namnbyte ska antagligen ännu diskuteras i församlingsrådet innan det behandlas i gemensamma kyrkofullmäktige. Vid grönt ljus går frågan sedan vidare till domkapitlet och Kyrkostyrelsen som fattar det slutgiltiga avgörandet.

Marina Wiik



uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31

församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

Lärkkulla. – Jag har varit Lärkkulla trogen i princip under hela mitt arbetsliv och kan med fog säga att jag känner Lärkkulla och dess verksamhet väl, säger Juhani Jäntti. 29.10.2020 kl. 08:44

dans. Dans är inget kristna i historien hållit på med – eller? Laura Hellsten grävde och hittade både spår av dans i den medeltida kyrkan och forskare som förnekade dess existens. 28.10.2020 kl. 16:01

Väståboland. Anna-Greta Sandell sköter gravarna på Nötö och är begravningsentreprenör i Pargas. Jobbet har gjort att hon ser annorlunda på döden, men allra mest på livet. 28.10.2020 kl. 13:51

lägerverksamhet. Coronasituationen får församlingarna att stänga lägergårdarna åtminstone fram till årsskiftet – men Matteus församling ordnar läger på annat håll. 27.10.2020 kl. 14:38

familjeliv. Väldigt få människor har liv där allt går som man tänkt, säger Sandra Holmgård. 28.10.2020 kl. 10:00

Höstdagarna. I år ordnas Höstdagarna virtuellt. Dagarna brukar samla hundratals ungdomar varje höst. – Det var både ett svårt och lätt beslut, säger Patricia Högnabba. 26.10.2020 kl. 16:01

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39