"Gör skillnad på skuld och skam"

Kyrka. Skam och skuld är två skilda saker även om kyrkans tradition har dragit de två över samma kam i två tusen år. Det hävdar Joensuuprofessorn Paavo Kettunen i ny bok. 17.5.2011 kl. 00:00


Det är finska kyrkodagar i Lahtis och längs catwalken i det stora tältet på torget visar designstadens studeranden sitt kunnande med en imponerande kavalkad av fantasikreationer. En lahtisversion av skapelseberättelsen.

Den kyrkliga kommersen har ett eget tält strax invid. Där är det bokrelease och teologieprofessor Paavo Kettunen följer upp kreationskavalkaden i det stora tältet med syndafallsberättelsen.

– Och syndafallsberättelsen är skammens grundberättelse, säger Kettunen.

Enligt honom handlar den inte om skuld i första hand. I berättelsen frågar Gud inte vad människan gjort fel utan frågan lyder ”var är du?” Det handlar inte om rättegång utan om bruten kontakt.

Inte fel vara jag

Skuld och skam är två helt olika saker som ska hållas i sär, är Joensuuprofessorns tes som han presenterar i en väldokumenterade lunta på 600 sidor. Projektet Kätketty ja vaiettu (Dold och nedtystad) bygger på 92 berättelser av skamfilade människor, ofta i religiösa sammanhang.

Skuld kan man bekänna och få förlåtelse för. Den är lättare att handskas med och medicinen är enklare.

Skam är knepigare, den berör hela identiteten. Skamfrågan gäller inte vad jag har gjort, istället är det frågor som ”Räcker jag till?” och ”Duger jag?” som den skamtyngda ställer sig.

Kettunen talar om en skamidentitet. För den som drabbas av en sådan är Gud sträng och krävande. Det andliga livet blir prestationsbundet. Och det är definitivt fel medicin att bota otillräckligheten med att försöka prestera mera: be mera, läsa bibeln oftare och gå på flera andliga möten.

– På den vägen kommer man aldrig fram. ”Duger jag?”, ”Får jag vara den jag är?”, det är en existentiell fråga, säger Kettunen.

Läs mera i Kyrkpressen 21/2011.

Rolf af Hällström



uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31

församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

Lärkkulla. – Jag har varit Lärkkulla trogen i princip under hela mitt arbetsliv och kan med fog säga att jag känner Lärkkulla och dess verksamhet väl, säger Juhani Jäntti. 29.10.2020 kl. 08:44

dans. Dans är inget kristna i historien hållit på med – eller? Laura Hellsten grävde och hittade både spår av dans i den medeltida kyrkan och forskare som förnekade dess existens. 28.10.2020 kl. 16:01

Väståboland. Anna-Greta Sandell sköter gravarna på Nötö och är begravningsentreprenör i Pargas. Jobbet har gjort att hon ser annorlunda på döden, men allra mest på livet. 28.10.2020 kl. 13:51

lägerverksamhet. Coronasituationen får församlingarna att stänga lägergårdarna åtminstone fram till årsskiftet – men Matteus församling ordnar läger på annat håll. 27.10.2020 kl. 14:38

familjeliv. Väldigt få människor har liv där allt går som man tänkt, säger Sandra Holmgård. 28.10.2020 kl. 10:00

Höstdagarna. I år ordnas Höstdagarna virtuellt. Dagarna brukar samla hundratals ungdomar varje höst. – Det var både ett svårt och lätt beslut, säger Patricia Högnabba. 26.10.2020 kl. 16:01

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39