Konsten att älta rätt

Ledare.

I dagarna gör sig drygt niohundra frivilliga ansvarstagare i församlingarna hemmastadda på de platser som väljarna anförtrott dem. Många församlingar har ordnat välsignelseakter för de nyvalda i samband med årets första gudstjänster. De har samlats och knutit de första kontakterna, med varandra och med de anställda.

20.1.2011 kl. 00:00

De förtroendevalda i församlingarna har nu fyra arbetsår framför sig. Somliga i skaran är gamla rävar i sammanhanget, andra är nya. I viss mån vet en del vad de har att vänta, men i andra avseenden är samtligas fyraårsresa i landet Kyrko-Byrokratien ny, spännande och utmanande för dem alla, oberoende av tidigare erfarenheter. Den nyvalda skaran fördelar sig över tre olika organ, beroende på församlingens status.

Kyrkofullmäktige är den enskilda församlingens högsta beslutande organ. De förtroende valda där godkänner församlingens budget och verksamhetsplan, och följer upp detta med att godkänna bokslut och verksamhetsberättelse. De fattar beslut om församlingens egendom och fastigheter, inrättar och drar in tjänster. Av stiftets 64 församlingar hör 47 till en kyrklig samfällighet. Där utgör gemensamma kyrkofullmäktige den plats där många av de förtroendevalda i Borgå stift kommer att göra sin insats för att leda förvaltningen i samfälligheten.

Församlingsrådet är i det fallet det exklusiva förtroendeorganet för den enskilda församlingen, och dit styr drygt 300 svenska ledamöter kosan. Den evangelisk-lutherska kyrkan har insett att aktiva lekmän behövs. I strategin för det svenska stiftet blickar man framåt mot ett 2015 där medlemmarna är ”medvetna, motiverade och delaktiga” och där församlingarna bärs av ”anställda, förtroendevalda och aktivt lekfolk gemensamt”. Det är positivt.

Det ska erkännas utan omsvep: mycket av det som kommer att ligga framför de förtroendevalda är rutinartat och handlar om att godkänna och fastställa sådant som binds upp av strikta och ofta ganska rigida ramar. Den som vill visionera och ljuda högt och fritt, kan ibland krocka omilt mot en kyrklig byråkrati. Men också den har sin gråa charm.

En av dem som suttit med i ett av dessa församlingsråd, Närpes, under förra mandatperioden är Rita Nordström-Lytz. Hon sammanfattar sina erfarenheter i ett av bidragen i Frimodig, den nyutkomna handboken för de förtroendevalda:

Kanske hade uppgiftens omfattning – om jag varit fullt medveten om den – skrämt bort mig? Jag, som bara ville göra en liten insats och ge mitt lilla arbetsbidrag, samtidigt som jag trodde på möjligheten att utveckla och vidga församlingens verksamhet.

I detta tysta, och många gånger ganska sega arbete hon nu ger över till nästa ansvarsbärare upptäckte hon en verklighet som bildar en skarp kontrast till polariserade debatter i strålkastarbelysning. Den drivs i bästa fall av en slags naturlag, som gör att skillnader och motsättningar sätts åt sidan – nej, inte försvinner! – men sätts åt sidan i den stund människor kavlar upp ärmarna för att utföra ett gemensamt arbete.

Rita Nordström-Lytz sätter fingret på den i sitt bidrag:

(…) Konstellationer som liberal eller konservativ, man eller kvinna, sakkunnig eller i saken oinsatt, ung eller gammal, har jag personligen inte erfarit som relevanta. Vi har kors och tvärs i församlingsrådet stött och ifrågasatt varandras synpunkter med syftet att nå så goda lösningar som möjligt. Vi har understött goda förslag, oberoende av vem som framställt dem. Vi har sällan grälat. Vi har i stället ”ältat” våra beslut tills vi nått en gemensam slutsats, vilket inneburit att vi nästan aldrig röstat i någon fråga. I den meningen tycker jag att församlingsrådet fungerat fruktbart; vi har strävat efter att förstå varandras hållningar och därför också stått relativt eniga kring de beslut som fattats. Konsensus i alla lägen är ingen universallösning. Men den ädla konsten att älta har sina poänger där människor och övertygelser möts, stöts och blöts. Det mötet erbjuder alla att gå vidare, en aning klokare, en aning öppnare, en aning ödmjukare.

Det är vad den friska kyrkan handlar om.
May Wikström



katolska kyrkan. Påven Franciskus är död. Han blev 88 år gammal och dog i sitt hem i morse, meddelade Vatikanen i ett pressmeddelande på annandag påsk. 21.4.2025 kl. 11:46

GT. Också hos flitiga bibelläsare tycks Gamla testamentet falla mer och mer i skymundan. Det visade en enkät som Kyrkpressen gjorde i vintras. Vi tog frågan med GT-teologerna Lotta Valve och Antti Laato. 17.4.2025 kl. 18:30

Personligt. – Jag har en sida som litar starkt på Gud – och en som lätt faller i tvivel, säger konstnären Robert Hedengren. 17.4.2025 kl. 13:59

katolska kyrkan. Påven Franciskus, 88, är på lång sjukledighet. Efter hans tolv år som ledare för den katolska kyrkan är det mänskligt sett dags att tänka på vem som kommer att efterträda honom. 16.4.2025 kl. 10:57

PÅSK. Vi bad tre personer redogöra för ett viktigt bibelställe i påskberättelsen. De sökte sig till berättelserna om sista måltiden, Judas och Petrus. 14.4.2025 kl. 17:37

Via crucis. I sin gestaltning av Jesus har Elias Edström tänkt på manlig vänskap och hur den tar sig uttryck. Lärjungarna låg ju i famnen på Jesus. Det fanns en närhet. 14.4.2025 kl. 18:00

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Nytt från domkapitlets sammanträde 10 april 2025. 11.4.2025 kl. 10:56

ekumenik. Laura Häkli börjar i höst leda det dagliga arbetet med Ekumeniska rådet. Hon kommer från Finska Missionssällskapet. 10.4.2025 kl. 15:16

jakobstad. Det kommande året är det Catharina Englund som är tf kyrkoherde i Jakobstads svenska församling. Det är med ”skräckblandad förtjusning” hon går in i uppgiften. 10.4.2025 kl. 12:11

STRATEGI. Nu i vår tar arbetet med en ny strategi på allvar fart i Jakobstads svenska församling. Samtliga medlemmar i församlingen bjuds med i arbetet med den nya strategin. 10.4.2025 kl. 12:17

domprost. Domkyrkoförsamlingen i Borgå vill välja ny domprost i november. Församlingen har begärt att tjänsten lediganslås av domkapitlet i sommar. Valet skulle göras som ett direkt val av församlingsmedlemmarna. Valdagen blir preliminärt den 9 november. 9.4.2025 kl. 15:45

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Kolumn. Vår första bön i lidandet ska inte i första hand vara att Gud tar oss ur lidandet – utan att vi bjuder in honom att vandra med oss genom det. 30.5.2025 kl. 13:35

Replot. Hans Boije har i sommar hållit i rodret i Replot i nästan 1,5 år – nu är det dags att dra vidare och låta ny krafter ta över. 30.5.2025 kl. 13:17

Personligt. En vinter då Linda Andtbacka kände sig helt omsluten av mörker hände det något i farstun till Jeppo kyrka. Hon fick hjälp av Gud. Eller mer konkret: hon fick hjälp av tabletter, tro och terapi. Och av ett bibelord. 28.5.2025 kl. 12:50

Kolumn. Jag skulle aldrig jobba med barn, sa jag när jag var i tonåren. Sådär 17 år senare är det precis vad jag gör och det är det jag vill göra. Jag har fått arbeta med många olika barngrupper och åldrar: daghem, förskola, skola och i församlingens barnverksamhet. 26.5.2025 kl. 15:12

val. Två kaplanstjänster är lediga i stiftet. De sökande bör bland annat ha god social förmåga, vara initiativrika, flexibla och samarbetsinriktade. 22.5.2025 kl. 10:55