Väckelsetider

Ledare. TD Hanna Salomäkis grundliga inventering av de inomkyrkliga väckelserörelserna dimper ner i ett läge när de som lotsar det finländska folkkyrkoskeppet har all anledning att fördjupa sig i analyserna.
2.12.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Det finns grundläggande missuppfattningar om väckelserörelserna i vår kyrka. De har präglat och präglar det finländska samhället starkt. En av tio finländare är medlem i någon av dem, ytterligare en tiondel har starka band genom familj, släkt eller vänner. Historiskt sett finns det regioner, där väckelserörelserna är en viktig ingrediens till hur byar ser ut, vare sig släkter och byar varit för eller mot dem.

För att känna till väckelserörelserna krävs det en dos kyrkohistoria – och här skymtar ett av de grundläggande argumenten för religionstimmarna i skolan fram. Fakta är fakta, också med religiösa förtecken. Sådana kan man känna till bara genom att lära sig.
Nedprioriteringen av religionsalfabetiseringen har satt sina spår. Ibland verkar det nästan som om brist på allmänbildning om vad ens egna landsmän är för ena kan ursäktas om den råkar ha religiösa förtecken. En kyrkligt anställd berättade vid ett tillfälle om att förbipasserande kommenterat en yrkeskårs konferens (med ett hundratal präster i krage) som något fullt av ”frikyrkliga laestadianer”. Om vilken annan grupp hade det varit okej att säga så? Det är nonchalant mot såväl de finländare som är aktiva i någon frikyrka,  som laestadianerna och de lutherska präster som det råkade handla om den gången.
En baskunskap om de inomkyrkliga väckelserörelserna är till exempel att väckelserörelse och frikyrka inte är samma sak. Det kunde och kan ibland vara så. Men ett särdrag i den finländska folkkyrkligheten är att starka väckelsebrasor som flammat upp ofta lyckats hålla sig kvar i kyrkans eldstad. Begreppet ”inomkyrklig väckelserörelse” handlar därför i grunden om helt vanliga brunsås-lutheraner, med en gemensam kryddblandning som pikant tillägg.
De gamla väckelserörelserna i Finland har rötterna i den tyska 1600-talspietismen, som ville skuffa tillbaka lutherdomen i en enklare, klarare och personligt förankrad religiositet. De gamla väckelserna i vårt land är bedjarrörelsen, pietismen, den evangeliska rörelsen och laestadianismen. De nyare är barn av en nypietistisk våg under efterkrigstiden och samlas i begreppet ”den femte väckelsen”. Representanter för den är av en rad organisationer, till exempel Finska Bibelinstitutet och Finlands evangelisk-lutherska Folkmission.

Inslaget av protest och förnyelse har rörelserna gemensamt, men något ”lämna-kyrkan-fenomen” var det sällan frågan om, tvärtom var och är traditionen och hemvistet i kyrkan viktiga.
Det som blev klart för Salomäki under undersökningens gång var att väckelsefolket inte längre är riktigt säkra på om de är önskade i kyrkan eller inte.
Det är oroväckande. Det har alltid funnits spänningar mellan folkkyrkan och väckelserörelserna. Det hör till och är en del av den berikande verkan rörelserna har haft på kyrkan och tvärtom. Kyrkoherdar, biskopar och domkapitel har med myndighet och yttre ramar hållit undan den sekterism som alltid är en uppenbar fara för en grupp som samlar likasinnade. Väckelserörelserna har ur sina led levererat otaliga hängivna kyrkans tjänare, både i prästdräkt och med lön eller utan bådadera. Dessutom har de med sin närvaro utmanat och ibland gett folkkyrkan en väckande spark i baken genom att visa hur det går att engagera massor kring budskapet om Kristus i nya och fräscha former också utan tungt administrativt maskineri.

Men nu efterlyser väckelsens folk signaler – från ledande håll – på huruvida den evangelisk-lutherska kyrkan fortfarande kan se på dem som sina legitima barn. Eller om de är pinsamma element, som stillatigande kan utnämnas till nyanslösa moraltalibaner när de offentliga debatterna rasar.
De vet alltså inte riktigt om kryddan de har att bidra med i såsen eventuellt hamnat på listan över förbjudna ämnen. Om den ses som en viktig ingrediens vore det ett gyllene tillfälle att säga det nu.
Annars finns det en risk för att såsen i framtiden blir oändligt mycket gråare.

May Wikström



Kyrka. Ung psalm i Korsholms vackra kyrka. Lågstadiebarn och lärare hela kyrkan full. Kyrkorgel, kororgel och tre stråkar. 7.11.2007 kl. 00:00

Världen. Nedrivna affischer, tusentals upprop mot kampanjen, hatsamtal och hemsidan stoppad av hackers var en del av de hätska reaktioner som drabbade kampanjen Bevara äktenskapet i Sverige. 7.11.2007 kl. 00:00

Kyrka. En internationell, ekumenisk sjömanskyrka skall byggas i Nordsjö. 7.11.2007 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkofullmäktige i Vasa har att ta ställning till ett förslag att göra skriftskolan gratis för alla. 7.11.2007 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkomötet beslöt i dag att godkänna en nyöversättning av Gamla testamentets apokryfer till finska. Den förra finska översättningen av apokryferna är från 1938. 6.11.2007 kl. 00:00

Kyrka. Helsingfors församlingar bjuder ut tro, hopp och kärlek i en massiv, tre år lång marknadsföringskampanj – men mest på finska. 6.11.2007 kl. 00:00

Kyrka. Vildkaninerna som bosatt sig på Sandudds begravningsplats i Helsingfors ställer nu till med så stora problem att stammen måste decimeras kraftigt. Men hur, det är frågan. 6.11.2007 kl. 00:00

Världen. Två karikatyrer av den förre påven Johannes Paulus II har upprört känslor i den katolska kyrkan i Danmark. Den ena föreställer påven som lyfter på två korpojkars albor med orden ”Jag är emot homosexualitet men för pedofili”, på den andra är påven omringad av helvetets flammor. 6.11.2007 kl. 00:00

. Inför en flytt tänker man på saker som man annars inte ägnar så mycket tid. Hyra, bostadsrätt, lån, läge, hiss och kvadrat är en aspekt. Allt det man i praktiken skall flytta från A till B är en annan. 6.11.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 45/2007 För närmare en miljon euro skall församlingarna i Helsingfors under de tre kommande åren göra sig populärare speciellt bland unga vuxna. Pengarna går åt till en reklamkampanj som är avsedd att både synas, höras och diskuteras. 6.11.2007 kl. 00:00

Samhälle. Församlingarna vill ge sitt stöd på orter som varskotts om indragning av fabriker. 5.11.2007 kl. 00:00

Kyrka. Pulsen var hög i Tammerfors i helgen. 220 var rekordet, men i pulsbingot behövdes allt från halvdvala till frenesi. Det var inte svårt att hitta med nästan 900 ungdomar på plats. 5.11.2007 kl. 00:00

Kyrka. I valet av ombud till nästa kyrkomöte väljs från Borgå stift fyra lekmannaombud och två prästerliga ombud. Valmansföreningarnas stiftelseurkunder och kandidatlistorna skall vara inlämnade till domkapitlet senast den 17 december i år. 4.11.2007 kl. 00:00

Världen. Enligt amerikanska utrikesministeriets årliga rapport om religionsfrihet konstateras att situationen alltjämt är värst i i Afghanistan, Burma, Kina, Kuba, Laos, Nordkorea, Pakistan, Saudi-Arabien, Sudan och de centralasiatiska länderna. 4.11.2007 kl. 00:00

Kyrka. Nästa måndag den 5 november samlas kyrkomötet i Åbo till sin sista session för det här året. 3.11.2007 kl. 00:00

I dag kom beskedet hur nedskärningarna vid Åbo Akademin drabbar teologin som ämne. 4.5.2016 kl. 14:44

Religion i skolan – roligt eller förfärligt? Vi frågade klasslärare i huvudstadsregionen om de känner sig bekväma med ämnet och de flesta sa jo. 4.5.2016 kl. 09:10

våga fråga. VÅGA FRÅGA: Jag är orolig för mitt barn. Hen ska gå i skriftskola i sommar men har nästan inga vänner. 3.5.2016 kl. 15:13

Det har alltid funnits kristna som brytt sig om djuren. Under de senaste tjugo åren har deras tänkande också blivit till mera strukturerad teologi: djurrättsteologi. 3.5.2016 kl. 13:16

I dag bor Zlatan Ibrahimovic där, men en gång var det en plats där pigorna och arbetarna på Östermalm samlades för bön. 29.4.2016 kl. 16:00